Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falster - Falster, Christian - Falsterbo - Falsterbo fyr - Falsterbokanalen - Falsterborev - Falsum - Faltbåt - Faltin, 1. Friedrich Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Falster—Faltin
196
Med Själland förenas F. genom Storströmsbron,
med Lolland genom två broar vid Nyköbing och
en vid Guldborg. -— Litt.: H. Hjelholt, ”F:s
historie”, 1—2 (1934—35).
Falster, Christian, dansk skald och
filolog (1690—1752). F. utgav bl. a. ”Amoenitates
philologicæ”, essäer i samtalsform på utmärkt
latin (3 bd, 1729—32; under titeln ”Lærdoms
lyst-gaard” översatta av J. Olrik 1919—20) och 11
samtidssatirer (1720—42) med Juvenalis som
förebild.
Falsterbo, före 1754 stad, sedan dess
församling i staden Skanör med Falsterbo,
nära s. v. spetsen av den från Skånes s. v. hörn
vid s. inloppet till Öresund framspringande,
ham-marformade udden (Falsterbo udde), Malmöhus
län; 5,90 km2, 403 inv. (1951). F. omges i v.
och s. v. av öppna strandängar, genomskurna av
den parallellt med öresundsstranden inskjutande,
lagunliknande viken Flommen, i s. ö. av en mot
Östersjön vettande flygsandsstrand, vars fördom
vandrande dyner under 1800-talet bundits av
skogsplantering. De förträffliga bad, som den
senare stranden erbjuder, ha gjort F. till en
sedan 1890-talet mycket besökt badort, särskilt
sedan staden 1904 fick järnvägsförbindelse. Vid
stranden ha också präktiga hotell uppförts,
främst det mondäna Hotell Falsterbohus med
bl. a. golfbana. På uddens yttersta spets ligger
Falsterbo fyr; s. om udden sträcker sig
Falster-borev ut i havet. Av medeltida byggnader finnes
nu, utom de utgrävda grundmurarna till slottet
Falsterbohus, endast den av höga
sanddyner omgivna Mariakyrkan, anlagd omkr. 1300
och försedd med ett rymligt kor från 1400-talets
förra hälft. Kyrkan har ett vackert nordtyskt
altarskåp från 1400-talet och flera andra
lämningar av en fordom rik konstnärlig inredning, bl. a.
ett helgonskåp med S:t Kristofer och en med
fabeldjur m. m. utsmyckad gotländsk dopfunt
från tiden omkr. 1300. Försvunna äro alla
andra byggnader från stadens storhetstid, såsom
ly-beckamas kompanihus och kyrka, den s. k.
danska kyrkan och franciskanernas kapell.
F. omtalas i urkunder fr. o. m. 1200-talets
början, först trol. endast som en underordnad
del av det vidsträckta marknadsfält, som på
grund av det då rikt givande sillfisket växt
upp kring Skanör. Senast vid 1300-talets bör-
Hotell Falsterbohus. Foto K. O. Sjöström.
jan, då F. hade såväl kyrka som en kunglig
borg och då särskilda marknader där omtalas,
hade orten utvecklats till en stad för sig.
Konungens fogde flyttade i början på 1400-talet
från Skanörs slott till Falsterbohus, och F. var
sedan huvudorten för de med sillfisket förbundna
”skånska marknaderna”, tills dessa på 1530-talet
förlorade sin betydelse. Den bofasta
befolkningen, som städse torde ha varit täml. fåtalig, har
under senare århundraden huvudsaki. livnärt
sig som sjömän el. med fiske och jordbruk.
Staden hade också utseendet av ett idylliskt
fiskläge med låga, halmtäckta korsvirkeshus, tills
den härjades av ödeläggande eldsvådor 1896 och
1911. Under senare tid har en betydande
villabebyggelse vuxit fram kring den gamla
stadskärnan. F. ingår i Skanör och Falsterbo
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. — Litt.: C.
Hommerberg, ”Om F.” (1945).
Falsterbo fyr, som skyddar för Falsterborev,
är inrymd i ett stentorn på udden s. v. om
Falsterbo. Predikarbrödernas orden i Lybeck
fick 1225 av Valdemar Sejr tillstånd att vid
Falsterbo uppföra en träbåk, något senare att
inrätta en öppen, nattlig fyr, trol. den första i
Skandinavien. Den nuv. fyrbyggnaden är från
1795- Vid fyrplatsen är anordnad en
issignal-station.
Falsterbokanalen sträcker sig från
Flintrännan genom Höllviken och Falsterbonäset till
Kämpingebukten i s. s. ö. riktning. Kanalen
kan passeras av fartyg med högst 6,7 m
djupgående och 20 m bredd. Den muddrade rännans
längd är 4,2 km. För att hindra
vattenströmningar genom kanalen vid olika vattenstånd i
Höllviken och Kämpingebukten finnas två
luck-anordningar. Vid genomfart sänkas luckorna till
botten. Järnvägen och landsvägen till Skanör
och Falsterbo ledas på en klaffbro över
kanalen. F. byggdes under 2:a världskriget med
avsikt att undandraga svensk sjöfart från prejning
och uppbringning samt bereda tryggad fart förbi
utländska mineringar i Öresund. F. öppnades
officiellt för trafik ’/i 1942. Den har 1942—48
passerats av 80,000 fartyg.
Falsterborev, ett av sand och grus bestående
grundflak, som s. om Falsterbo udde sträcker
sig ung. 8 km ut i havet. En sandbank, M
å-kläppen, som för det rika fågellivets
skyddande är fridlyst, höjer sig ständigt över
vattenytan. Utanför F:s sydända är utlagt
Falster-borevs fyrskepp (med radiofyr), som
även är station för Öresunds lotsar.
Fa’lsum, lat., falskt, förfalskning.
Faltbåt, hopfällbar kanot av tysk modell för
1 el. 2 man. Den kan utan svårighet bäras längre
sträckor och användes numera som tävlingskanot
även vid internationella tävlingar.
Faltin. 1) Friedrich Richard F.,
tyskfinländsk musiker (1835—1918). Han inflyttade
1856 från Tyskland till Viborg, bosatte sig
sedermera i Helsingfors, där han var lärare i
musik vid univ. Dessutom var han organist,
operakapellmästare samt dirigent för en
sångförening (1871—84), som uppförde oratorier m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
