Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Befolknnig och bebyggelse - Folkökningen - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Finland
436
Interiör från en bastu.
portionen mellan de bägge största
språkgrupperna förskjutits till de finsktalandes förmån.
1880, var antalet finsktalande 85,2% mot 14,3%
svensktalande. 1900 hade de svensktalandes
procentuella andel sjunkit till 12,9% och 1920 till
11,0 °/o. Orsaken till denna utveckling står att
söka dels i den något svagare nativiteten på
finlandssvenskt håll i F., dels åter i att
emigrationen varit proportionsvis mycket starkare från
de svenskspråkiga trakterna än från de
finskspråkiga. Den svenska bosättningen i F.
omfattar hela kusten av Nylands län, Åbolands
skärgård, hela Åland och Vasa läns kustland upp
till Gamlakarleby. Inom detta område ha
städerna Lovisa, Borgå, Ekenäs, Hangö,
Mariehamn, Kristinestad, Kaskö, Nykarleby och
Ja-kobstad svensk majoritet, likaså köpingarna
Grankulla, Karis och Pargas. Starka svenska
minoriteter finnas i Helsingfors, Vasa och
Gamlakarleby. Det svenska inslaget i städerna på
Länens areal och folkmängd 1947.
Län Areal i km2 [-Mantalsskriven-] {+Mantals- skriven+} folkmängd Inv. pr km2
det finska bosättningsområdet är vidare absolut
taget betydande i Åbo. Den svenska befolkningen
i F. bor i större utsträckning än den finska i
städerna. I samband med industrialiseringen av
näringslivet har en stark inflyttning av
finsktalande till svenskbygden ägt rum, likaså en
överflyttning av svensk landsbygdsbefolkning till
städerna. En förskjutning i de lokala
språkförhållandena har även skett i samband med
folkförflyttningen från de i samband med 2 :a
världskriget avträdda områdena, då flyktingarna
fördelat sig mycket ojämnt på landets olika delar.
Folkökningen i F. har varit snabb trots en
del svåra bakslag under krigs- och hungertiden.
1815 översteg folkmängden 1 mill., 1879
nåddes 2 och 1908 3 mill. 1946 passerades 4
mill.-strecket. Dödligheten översteg nativiteten endast
under hungeråret 1868, inbördeskriget 1918 och
vinterkrigsåret 1940. Folkökningen retarderades
även genom emigrationen, som begynte på
1870-talet och nådde sin höjdpunkt 1901—13. Under
denna period emigrerade i genomsnitt 15,000
personer per år.
Den allmänna nedgången i nativiteten
började i F. omkr. 1910. Ännu ifrågavarande år
översteg nativiteten 30 °/oo, men redan 1921—25 var
relationstalet nere på 23 °/oo, och 1933 nåddes
en vågdal med 17,4 °/oo. Sedan dess har
födelsetalet åter stigit, och stegringen har varit
markant spec. efter 2 :a världskriget. 1946 var
nativiteten sålunda 26,4 °/oo. Även dödligheten har
sjunkit, från 25 °/oo i början av 1880-talet till
ii,4°/oo 1946. Ett avbrott har dock utom av
1918 års inbördeskrig förorsakats av krigen
1939—40 och 1941—44. Det sammanlagda antalet
stupade under sistn. krigsåren uppskattas till
80,000.
Den genomsnittliga folktätheten är relativt
låg, bland de lägsta i Europa. Bosättningen är
tätast i Nylands, Kymmene och Åbo-Björneborgs
län, alltså vid sydkusten, och avtar norrut och
österut, särsk. glest befolkade äro Lapplands och
Uleåborgs län.
Av befolkningen bodde i städer och köpingar
1947 29,2% och i landskommuner 70,8%. De
största städerna, huvudstaden oräknad, äro Åbo
(107,000 inv., 1950), Tammerfors (105,000),
Björneborg (46,000), Lahtis (43,000), Vasa
(41,000), Uleåborg (41,000) och Kuopio
(34,000). — I samband med förflyttningen av
befolkningen från de avträdda delarna av
Karelen m. fl. områden efter de senaste krigen ha
över 400,000 personer spritts ut över olika
områden. Man har genom en speciell kolonisation
sökt göra den överflyttade
jordbruksbefolkningen bofast på nya hemorter, och detta har också
i stor utsträckning lyckats.
Näringsliv. Jordbruket är sedan
gammalt F :s viktigaste näringsgren. 1940 erhöllo
51,5 °/o av hela befolkningen sin utkomst av
jordbruk. Jordbruket har dock på senare
decennier förlorat i betydelse jämfört med andra
näringsgrenar. Ännu 1880 levde 77,1 °/o av hela
befolkningen av jordbruk. Störst är
jordbruksbefolkningens andel i S :t Michels, Vasa och
Nylands ............... 12,232 668,211 58
Äbo-Björneborgs .... 23,014 607,073 28
Aland .........■........ 1,505 22,787 15
Tavastehus ............ 21,645 519,015 28
Kymmene ............... 10,756 247,913 28
S:t Michels ........... 23,012 235,403 14
Kuopio ................ 42,984 453,881 13
Vasa .................. 41,468 603,964 16
Uleåborgs ............. 61,192 338,243 6
Lapplands ..... 99,305 152,607 1
Finland ............| 337,113 l 3,849,097 ■ 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
