- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
851-852

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortifikationskåren - Fortifikationsstaben - Fortifikationsstyrelsen - Fortisan - Fortissimo - Fortiter in re, suaviter in modo - Fortlage, Carl - Fort-Lamy - Fortnightly, The - Fort Peck - Fortplantning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

851

F ortifikationsstaben—F ortplantning

852

Sverige mer än 100 fästningar, slott och skansar,
de flesta ny- el. tillbyggda under Dahlberghs
ledning och efter av honom uppgjorda ritningar. Så
nybyggdes Karlskrona, tillbyggdes Bohus,
Marstrand, Malmö, Reval, Stralsund m. fl.
Fortifika-tionskontoret ställdes 1676 direkt under K. m:t.
Dahlbergh efterträddes av C. M. Stuart (d.
1705). På sommaren 1700 uppsattes en särskild,
konungen i fält följande
fortifikations-fältstat. Tjänsteåliggandena för denna
omfattade, förutom den egentliga ingenjörstjänsten,
även göromål, vilka numera tillhöra
generalstabs-tjänsten, ss. ordnande av förläggning och
bevakning, utfärdande av ”marschsedlar”
(marschorder), upprättande av operationskartor m. m.
Stuart efterträddes av sin måg C. M.
Palm-quist, vilken utnämndes till
”riksgeneralkvarter-mästare och direktör av Fortifikationen”.
Forti-fikationskontoret upphörde 1720 som
självständigt ämbetsverk, och
riksgeneralkvartermästarbe-. fattningen indrogs vid Palmquists avgång 1719.

Nu blev A. Löwen generalkvartermästare el., som
han vanl. kallades, ”direktör öfver Fortifikation”.
1721 infördes brigadindelning med reducerad
personalstat. Denna indelning bibehölls till 1798, då
en ny centraliserad organisation fastställdes.
Under G. Cronstedts tid, direktör 1741, inföll
Fortifikationens s. k. ”politiska svaghetstillstånd”,
och på sekreta utskottets tillskyndan
undandrogos från Cronstedts och kårens direktion de
under denna tid viktiga fästningsbyggnaderna
Sveaborg och Karlskrona, vilka överlätos till
officerare utom Fortifikationen. 1811 sammanslogs
Fortifikationsstaten med den 1805 nybildade
Fältmätningskåren, till vars chef även
generalkvartermästartiteln överflyttats. Efter
sammanslagningen fick den nya organisationen
namnet Ingenj örkåren, och chef för
denna blev förutv. chefen för Fältmätningskåren,
generalkvartermästaren G. W. af Tibell, den
siste innehavaren av denna titel. Han efterträddes
1812 av generalen B. E. Franc-Sparre, under vars
chefstid Fältmätningsbrigaden 1831 avsöndrades
från Ingenjörkåren och under namn av
Topografiska kåren ställdes under
Generalstaben. Återstoden av Ingenjörkåren benämndes nu
F., men 1832 återfick den namnet Ingenjörkåren.
Chefen tilldelades titeln ”General af Fortifikation
och chef för Ingenjörkåren”. 1867 återfick
Ingenjörkåren sitt ursprungliga namn,
Fortifikationen. Under Sparres tid påbörj ades
1820 byggandet av Vanäs fästning, från 1832
kallad Karlsborg. 1847 blev K. F. Meyer chef,
och på hans initiativ påbörjades den första
uppsättningen av ingenjörtrupper,
varigenom behov av ökad personalstat uppstod. Den
fortsatta utökningen av ingenjörtrupper och fält-,
telegraftrupper föranledde ytterligare ökning av
personalstater genom 1872 års
organisationsförändring samt 1901 och 1914 års härordningar.
1916 uppsattes en särskild fortifikation
s-stab. 1934 blev generalmajor O. C. Sylvan
chef för Fortifikationen, och under hans
chefstid avsöndrades enl. 1936 års försvarsordning
som nya truppslag ingenjörtrupperna och
signal

trupperna (fälttelegraftrupper), varvid
återstoden återfick namnet F. Under 1900-talet ha
utförts talrika kasernbyggnader m. m. samt
anlagts Bodens, Tingstäde och Hemsö fästningar,
varjämte ett omfattande kustförsvar, särsk. inom
Stockholms och Karlskrona skärgårdar, samt
gränsförsvar i v. och n. utbyggts.

Fortifikationsstaben, vid Fortifikationen 1916
—36 befintlig stab med uppgift att tillhandahålla
för viss tjänstgöring vid dess huvudstation och
Arméförvaltningens fortifikationsdep.
erforderliga stabsofficerare, att bidraga till utvecklingen
av det militära ingenjör- och signalväsendet,
verkställa utredningar rörande Fortifikationen
och ingenjörtrupperna m. m. I samband med
Fortifikationens delning 1936 upplöstes F.

Fortifikationsstyrelsen, se Arméförvaltningen.

Fortisän, handelsnamn på ett med nylon
besläktat konstfibermaterial av engelskt ursprung,
kännetecknat av stor mekanisk hållfasthet.

Forti’ssimo, it., mus., se Forte.

Fo’rtiter in re, suäviter in mo’do, lat.,
kraftigt i sak, milt i form; regel, som tillskrives
j esuitgeneralen Aquaviva.

Fortlage [få’-], Arnold Rudolf Carl, tysk
filosof (1806—81), prof, vid univ. i Jena. F.
sökte i sin metafysik förena teism och panteism
till en åskådning, som han själv kallade
”trans-cendent panteism”. Bland F :s skrifter märkas:
”System der Psychologie” (1855),
”Psycholo-gische Vorträge” (1869—74), ”Philosophische
Vorträge” (1869), ”Beiträge zur Psychologie als
Wissenschaft aus Speculation und Erfahrung”
(1875).

Fort-Lamy [få’r-lami’], huvudstad i territoriet
Tchad i Franska Ekvatorialafrika, vid Logones
inflöde i Chari 100 km från Tchadsjön; 13,000
inv. F. grundades 1900 som garnisonsort och är
utgångspunkt för viktiga vägar; bl. a. framgår
här den under 2 :a världskriget byggda bilvägen
Douala—El Obeid. Flodhamn, flyg- och
radiostation.

Fortnightly, The [Öa få’tnaitli], engelsk
tidskrift, som trots sitt namn (fortnightly, var
14 :e dag) sedan länge utgivits månatligen. Den
grundades 1865 under namnet Fortnightly
Review av Anthony Trollope som ett slags
motsvarighet till ”Revue des deux mondes” och
med G. H. Lewes som red. Lewes efterträddes
av John Morley, red. 1867—82, som gav F. dess
nuv. karaktär av ledande organ för diskussionen
om allmänt kulturella ämnen. Sitt nuv. namn
fick F. 1934.

Fort Peck [fåt pek], världens största
dammbyggnad, i Missouri River i n. ö. Montana,
U.S.A., byggdes 1934—39 för kraftutvinning och
reglering av floden. Dammkrönets längd är 2,75
km, maximihöjden 74 m. Vattenmagasinet uppåt
Missouri är 190 km långt.

Fortplantning. 1) (Bot.) F. hos växterna
försiggår antingen så, att celler el. av ett flertal
celler bestående komplexer frigöras och
självständigt växa ut till nya individer (vegetativ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free