Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterhinnor, fosterhöljen - Fosterljud - Fosterländska förbundet (Stockholm) - Fosterländska förbundet (Estland) - Fosterrörelser - Fostersvulst - Fosterutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
F osterl jud—F osterutveckling
870
Medullarrör
Allantois
Buk stjäl k
Gulblåsa
[-Gulblås-stjälk-]
{+Gulblås-
stjälk+}
iNavelsträng
Munöppning
Amnionhåla
Amnion 1
Fig. i. Två utvecklingsstadier av människoäggets hinnor. T. v. vid slutet av första fostermånaden, t. h. vid
slutet av andra månaden, då moderkakan börjar bildas.
Foster av en haj. gb gulblåsa, gg
gulgång, som förenar fostret (f)
med gulblåsan, a artärer och 7’
vener i gulblåsan.
foster genom den serösa hinnan och allantois
träder i nära förbindelse med livmoderväggen
och från modern erhåller sin näring, ha de
utvecklats på ett särskilt sätt. Allantois
sammanväxer med den serösa hinnan, och från denna
utgå med kärl rikt försedda, fingerlika utskott
(villi) in i livmoderns slemhinna. Den på detta
sätt omdanade serösa hinnan benämnes chorion,
och de djur, som äro försedda med en dylik,
kallas Choriata, till skillnad från kloak- och
pungdjuren, vilka sakna chorion och därför
kallas Achoria. Bland till Choriata hörande
däggdjur särskiljas
med hänsyn till
chorions
utveckling två
grupper. Den första,
till vilken svin
och uddatåiga
hovdjur m. fl.
höra, har
utskotten på
chorion ungefär
likformigt
utbildade, under
det att hos de
övriga
utskotten på vissa
områden äro betydligt starkare än på andra
och bilda en s. k. placenta (moderkaka). Den
förra gruppen har man kallat Aplacentalia
(saknande placenta) och den senare Placentalia.
Moderkakan visar såväl till sin form (skivformig
hos apor och människor m. fl., ringformig hos
rovdjuren) som till sin förbindelse med
livmoderväggen stora olikheter. Så är hos
idiss-larna, de s. k. Adeciduata, förbindelsen täml. lös,
varför fosterplacentan lätt skiljes från
livmoderväggen. Hos de övriga (apor och människor
m. fl.) råder en stark sammanväxning, så att
större delen (decidua) av livmoderns slemhinna
följer med fosterplacentan som efterhörd vid
födelsen. Denna grupp benämnes därför
Deci-duata, och hos dem bildar sålunda, efter det
fostret fötts, livmoderns inre en öppen såryta.
Om denna infekteras, uppstår vad man hos
människan kallar barnsängsfeber.
Fosterljud, ljud, som uppkomma vid
sammandragningar av fostrets hjärta.
Fosterländska förbundet, en 20 juni 1893 i
Stockholm bildad politisk högerorganisation,
främst avsedd att arbeta för en protektionistisk
tullagstiftning samt för lant- och sjöförsvarets
stärkande. Förbundet var tidtals mycket
verksamt genom broschyrer, valagitation o. s. v. men
trädde småningom tillbaka för det 1904
grundade Allmänna valmansförbundet. I Stockholm
upplöstes det formligen 29 maj 1913.
Fosterländska förbundet, estn. Isamaa Hit,
estländsk politisk organisation, som bildades 1935
på regeringen K. Päts’ initiativ av
representanter för de s. å. upplösta borgerliga partierna.
F. avsåg att skapa underlaget för regeringens
politik i kampen mot frihetskämparna, för den
planerade författningsrevisionen och för landets
återförande till normala demokratiska
förhållanden. F., vars organ var Uus Eesti (Det nya
Estland), upplöstes vid ryska ockupationen av
Estland i juli 1940.
Fosterrörelser, de rörelser med bål, huvud och
extremiteter, som ett foster utför i livmodern.
Tidpunkten för deras uppträdande skall enligt
nyare undersökningar ha en bestämd relation till
fostertidens längd, och det gives uppgifter om
att de skulle förekomma redan hos 6—7 veckor
gamla människofoster. Modern själv brukar
kunna känna f. ung. vid havandeskapstidens mitt.
Fostersvulst, se Förlossning.
Fosterutveckling. Hos däggdjuren
uppkommer embryot, fostret, i gränsskiktet mellan
ek-toderm- och entodermblåsan. En del av
ekto-dermblåsan bildar i första hand fostrets ytlager,
hudlagret, den övriga delen amnionsäcken. Från
entodermblåsans i fosterkroppen genom fostrets
krökning inneslutna del uppstår ur tarmen; den
yttre delen blir till gulgång och gulblåsa (fig. i).
Mellan fostrets ektoderm- och entodermpartier är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
