Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Frankrike
12
Indre nedanför Loches.
från Genèvesjön till Medelhavet tillhöra F. med
sin yttre, bredare sida; av Jura äro de sydligaste
kammarna helt, det mellersta platålandet i
huvudsak F:s. Rh enslätten delas av Rhen i en
västlig, till F. hörande del och en östlig, den förra
begränsad av Vogeserna, som på ö. sidan
motsvaras av Schwarzwald. I n. ö. hör till F. en
del av Flandriska slätten. Även Lothringens
platåland har sin fortsättning utanför F. Det övriga
F. är delat i naturliga regioner, som helt falla
inom F :s gränser och som i huvudsak motsvara
geologiskt-historiska huvuddelar; i s. delen av det
inre ett mäktigt högland, Franska
centralmassivet, däromkring åt olika håll låga
bäckenlandskap och slätter, Rhöne-Saönesänkan och
Medel-havsslätterna, Garonnebäckenet och
Parisbäckenet; längst i v. ett urgammalt bergmassiv,
Armo-rikanska massivet, som numera utjämnats till ett
lågt platåland och endast på själva
Bretagnehalv-ön har karaktär av bergland (Montagne
d’Ar-rée, 384 m). Centralmassivet når i Puy de Sancy
1,886 m och omfattar i s. ö. höga och vilda
bergstrakter; bergranden utgöres av Cevennerna.
Morvan (902 m) är ett avskilt utsprång från
Centralmassivet, Cöte d’Or (636 m) och Långres’
högland (606 m) de högst stigande delarna av
Parisbäckenet; övervägande delen av n. och v.
F. faller under 200-m-nivån. Högre nå åt F :s
utsidor Lothringens högland (545 m); Vogeserna
(1,423 m) och Jura (Crèt de la neige, 1,723 m)
äro verkliga berglandskap. Men endast Alperna
och Pyrenéerna stiga i höjd högt upp över
Centralmassivet. Mont Blanc (4,810 m) ligger till
sin huvuddel inom F.; därnäst i höjd kommer
Pelvouxmassivet (4,103 m). Högsta toppen
inom franska Pyrenéerna är Vignemale (3,298 m).
S. om Alperna intill Medelhavet ligga de
isole
rade massiven Les Maures
(779 m) och L’Esterel
(616 m).
Seine genomflyter i
nordvästlig riktning
Parisbäckenet från Långres’ högland
till Kanalen och uppsamlar
talrika bifloder; Loire,
mellersta F:s huvudflod,
upprinner jämte sin biflod Allier
i Centralmassivet,
genomflyter likaledes Parisbäckenet
och går fram över
Armori-kanska massivet i sitt
nedersta lopp till Atlanten;
Ga-ronne från Pyrenéerna
förenar sig nära mynningen med
Dordogne från
Centralmassivet till den breda Gironde.
I övrigt märkas som
självständiga floder inom
Parisbäckenet till Atlanten
Cha-rente; från Pyrenéerna
flyter Adour. Rhöne-Saöne
uppsamlar vattnen från så
gott som hela s. ö. F.;
till Saöne flyter Doubs
från Jura, till Rhone
Isère och Durance från Alperna samt många
strida bergfloder från Centralmassivet.
Kortare Medelhavsfloder äro Aude, Hérault och
Var, I n. ö. sänder F. Escaut (Schelde), Meuse
och Moselle till Nordsjön el. slutlig förening
med Rhen. Där flodförbindelser saknas,
förbindas F:s slätter och lågbäcken genom sänkor
mellan bergmassiven el. låga vattendelare (trösklar).
Poitousänkan i v. förbinder Parisbäckenet med
Garonnebäckenet, Naurouzesänkan
(Lauragais-tröskeln, 191 m) Garonnebäckenet med
Medel-havsslätten, sänkor i Centralmassivets östrand
Rhone-Saöneslätten med Loiredalen och
Seine-landet, Belfortsänkan el. Burgundiska porten
(345 m) Saönelandet med Rhenslätten.
F :s naturliga regioner förete sinsemellan
stora skiljaktigheter och äro ytterligare
uppdelade i landskap, oftast tillika historiska
provinser, och smärre landskapsenheter (pays).
Medelhavsklimatet bestämmer landskapskaraktären i
Provence och Languedoc. Dauphiné och Savojen
rymma vid sidan av istäckta fjäll väl uppodlade,
vinrika dalar (Graisivaudan). Huvudlandskapet i
Centralmassivet är det fornvulkaniska Auvergne;
i s. märkas de öde karstlandskapen Les Causses.
I Pyrenéerna äro särskilt Centralpyrenéernas
dalar korta och isolerade. De egentliga
Garon-nelandskapen äro Guyenne och Gascogne;
odlingen är här koncentrerad i de breda
huvuddalarna. Utmed kusten sträcker sig ett jämnt
slättlandskap, Les Ländes. Kring Charente ligga
de vinrika landskapen Angoumois och Saintonge.
Armorikanska urbergsmassivet omfattar utom
Bretagne delar av Normandie och av Maine samt
s. om Loire Vendée; det är rikt på hedar,
mossar och vattendrag samt till sina odlade delar
en trädrik häckregion (bocagelandskap). Paris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
