Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friis, släkter - Friis, Aage - Friis, Astrid - Friis, Torsten - Friisboken - Friis Johansen, Knud - Friis Möller, Kai - Frijs, 1. Christian Emil Krag-Juel-Vind-F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Friis—Frijs
208
svarta ekorrar). Johan F. (1494—1570)
tjänstgjorde i Kungl. kansliet, verkade som ivrig
luteran för valet av Kristian (III) och blev
dennes kansler och riksråd. Han hade stort
inflytande, även under Fredrik II; var stark
motståndare till Sverige. Livligt vetenskapligt
intresserad, stod han nära historikerna A. S.
Vedel och H. Svaning. Johan F :s brorson
Christian F. (1556—1616) till Borreby var länsman
i Trondhjem 1583—89, blev kansler 1596 och
ledde fredsunderhandlingarna med Sverige 1612
—13. Släkten utdog på manssidan 1716.
2) F. från Vadskjærgård (i vapnet
bl. a. en röd ekorre). Mogens F. (1623—75)
var stor godsherre och blev 1671 greve av
Frijsenborg. Släkten utdog på manssidan
1763. Frijsenborg kom 1810 genom arv till baron
Jens Krag-Juel-Vinds (av släkten Vind)
ättlingar, vilka upptogos i greveståndet med tillägg
av namnet Frijs.
3) F. från Haraldskjær
(”Schacktavle-Friisar”, benämning efter vapnet), utdöd 1727.
Christian F. (1581—1639) till Kragerup
utmärkte sig 1611 i Kalmarkriget, blev 1616
riksråd och kansler. Som sådan arbetade han för
neutralitet och önskade av fruktan för
katolicismen ett gott förhållande till Sverige men var
för svag att genomdriva sin vilja mot konungen.
Friis [fris], A a ge, dansk historiker (1870
—1949). 1899 fil. dr, 1910—13 anställd i
utrikesministeriet, 1913—35 prof, i historia vid
Köpenhamns univ., 1917—35 i nordisk historia; 1932—
33 univ :s rektor. F :s historiska arbeten falla
främst inom två perioder av dansk historia:
Bernstorffarnas tid och de för Danmark
kritiska årtiondena kring 1800-talets mitt. Han
utgav ”Bernstorfferne og Danmark” (2 bd,
1903—19) och aktpublikationen ”Bernstorffske
Papirer” (3 bd, 1904—13). Till
kännedomen om Danmarks
historia under 1860
—70-talen har han
bidragit med ”D. G.
Monrads deltagelse i
begivenhederne 1864”
(1914), ”Johanne
Luise Heiberg og A. F.
Krieger” (tills, m. P.
Munch, 2 bd, 1914—
15), ”A. F. Kriegers
dagböger” (tills, m. E.
Koppel och P. Munch,
8 bd, 1920—43), ”Den
danske regering og
Nordslesvigs genfor-
ening med Danmark” (3 bd, 1921—48), ”Det
nordslesvigske spörgsmaal 1864—79” (6 bd, 1921
—48), ”Danmark ved krigsudbrudet juli-august
1870” (1923), ”Statsraadets forhandlinger om
Danmarks udenrigspolitik 1863—79” (1936), Henning
Hamiltons ”Anteckningar rörande förhållandet
mellan Sverige och Danmark 1863—64” (tills,
m. E. Hedin, s. å.), ”Europa, Danmark och
Nordslesvig” (tills, m. P. Bagge, 3 bd, 1939—48),
”Fra det heibergske hjem” (1940). F. har
där
jämte utg. bl. a. början till en monogr. över
Bismarck (1909; sv. övers, s. å.) och redigerat
”Verdenskulturen” (8 bd, 1905—12; sv. övers,
s. å.), ”Det nittende aarhundrede” (11 bd, 1918—
25; sv. övers, s. å.), ”Det danske folks historie”
(tills, m. A. Linvald och M. Mackeprang, 8 bd,
1926—29), ”Schultz’ Danmarkshistorie” (tills, m.
A. Linvald och M. Mackeprang, 6 bd, 1941—
43) samt ”Danmark under verdenskrig og
be-sættelse” (5 bd, 1946—48).
Friis [fris], Astrid, dansk historiker (f.
1893), mag. art. 1920, dr phil. 1927, prof, i
historia vid Köpenhamns univ. 1946. F. har gjort
ingående forskningar rörande den engelska
handeln under början av 1600-talet, främst
textilexporten. Hon har även behandlat
öresundstull-räkenskaperna och lämnat bidrag till
diskussionen om kopparmarknaden.
Friis [fris], Torsten, militär (f. 1882 Vs),
officer vid Fortifikationen 1902, major vid
Generalstaben 1922, överstelöjtnant där 1926 och vid
Fortifikationen 1928, överste 1932, generalmajor
och chef för flygvapnet 1934, generallöjtnant
1936, avsked 1942. F. var avd.-chef vid
Generalstabens tekniska avd. 1922—27, chef för
Fälttelegrafkåren 1928—32 och för Lantförsvarets
kommandoexp. 1932—34. F. blev 1947 ståthållare
på Stockholms slott.
Friisboken [fris-], cödex frisiänus (efter en
tidigare ägare, Otto Friis), en norsk
1300-tals-handskrift av Konungasagorna (Heimskringla
och Håkon den gamles saga), som förvaras i
Köpenhamns univ.-bibi.
Friis Joha’nsen [fris], Knud, dansk
arkeolog och museiman (f. 1887), fil. dr 1918
(”Si-kyoniske vaser”, s. å.), 1926 prof, i arkeologi
vid Köpenhamns univ. F., som är en forskare
av internationell klass, har i ”Corpus vasorum
antiquorum” behandlat de antika vaserna i
Köpenhamns Nationalmuseum (6 bd, 1924—39; tills,
m. C. Blinkenberg), redigerade och var medförf.
i ”De forhistoriske tider i Europa” (2 bd, 1927;
sv. övers. 1926—27) och har vidare utg. bl. a.
”Hoby-fundet” (1923), ”Iliaden i tidlig græsk
kunst” (1934), ”Athenas templer paa Akropolis”
(1937) och ”Thésée et la danse å Délos” (1945).
Friis Möller [fris], K a i, dansk författare
(f. 1888), cand. phil. 1906, litterär red. i bl. a.
Politiken och sedan 1933 i Ekstrabladet. F.
debuterade som lyriker med ovanlig formell
säkerhet med ”Digte 1908—10” (1910) och har sedan
utg. ”Indskrifter” (1920) och ”Jamber” (1926);
”Gallionsfigurens sang og andre digte” (1930)
är ett urval av F :s lyrik. Sin förnämsta insats
har F. gjort med en rad övers, av främmande
lyrik. ”Belgiske dage” (1918) och ”En
pilgrims-færd til Nordfrankrig og Belgien” (1919) äro
reseskildringar. Recensioner och essäer har han
samlat i ett flertal böcker. ”Memoirer i utide”
(1942) och ”Mit bibliotek” (1945) ha självbiogr.
innehåll.
Frijs [fris], 1) Christian Emil
Krag-J u e 1-V i n d-F., greve, dansk politiker (1817—
96); jfr släktöversikten Friis 2). Han övertog
1849 grevskapet Frijsenborg. Som politiker var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
