Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimärke - Fringilla - Frings, Theodor - Frinnaryd - Frireligiösa - Fri rättegång - Fris (tyg) - Fris (byggnadskonst) - Frisch, Hartvig - Frisch, Karl von - Frisch, Otto Robert - Frisch, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Fringilla—Frisch
220
rige 1920—38. Svarsmärken för
militär p o s t tillkommo 1929. De avse
kostnadsfri brevbefordran mellan fältförband och hemort.
Vid skilda tillfällen ha ett stort antal
jubileums- och minnesmärken utgivits.
Postverket övertog 1920 frimärkstrycket i egen
regi. F. framställas numera i Sverige från
ståltryck i rotationstryckpressar. Tryckningen sker
antingen i ark el. band. I särskilda
tandnings-maskiner perforeras (tandas) märkena.
Tandningen kan vara 2-, 3- el. 4-sidig. — Se vidare
Filateli.
2) {Sjöv.) En av två (eller tre) föremål i
land bestämd riktningslinj e, som leder fritt förbi
något undervattensgrund.
Fringi’lla, zool., se Finksläktet.
Frings, The od or, tysk germanist och
dialektforskare (f. 1886), prof, i Bonn 1917, i
Leipzig 1927. Metoden att fastställa
språkföreteelsernas geografiska utbredning och att förklara
denna genom att anknyta språkhistorien till den
politiska historien och kulturhistorien har F.
först prövat i en rad arbeten om
språkförhållandena i Rhenlandet. I ”Germania romana” (1932)
ger F. viktiga bidrag till frågan om romarnas
och germanernas språkliga uppgörelser. Bland
F :s senare arbeten märkas ”Europäische
Helden-dichtung” (1938) och ”Die Stellung der
Nieder-lande im Aufbau des Germanischen” (1944).
Frinnaryd, socken i Jönköpings län, N.
Vedbo härad, mellan Svartån och sjön Ralången i v.
samt östgötagränsen i ö.; 39,23 km2, 979 inv.
(1951). Är en höglänt skogs- och bergstrakt. 680
har åker. Vid s. stambanan ligger stations- och
industrisamhället Frinnaryd (350 inv.) med
möbel- o. a. träindustri. Vid sjön Söljen ligger
Sunhults hälsobrunn och badanstalt med
järnkälla. Egendom: Hästeryd. Kyrkan av sten
uppfördes under senare delen av uoo-talet. Ingår i
Linderås och F :s pastorat i Linköpings stift, N.
Vedbo kontrakt; tillhör storkommunen Bredestad.
Frireligiösa, se Frikyrkliga.
Fri rättegång kan i visst mål beviljas den,
som icke äger tillgång att gälda de med
rättegången förenade kostnaderna el. efter deras
utgivande skulle sakna nödiga medel för eget
uppehälle och för fullgörande av honom åliggande
underhållsskyldighet. Part, som beviljats fri
rättegång, är befriad från stämpelavgift i målet,
varjämte av allmänna medel betalas
expeditionslösen, kostnad för delgivningar i målet och för
bevisning, som ej förebragts utan skäl, partens
resekostnader samt ersättning till tjänstemän för
vissa förrättningar. Rättegångsbiträde kan
också förordnas för parten och av allmänna medel
gottgöras. Part, som åtnjutit f., kan förpliktas
ersätta statsverket dess utlägg, om han under el.
efter rättegången befinnes kunna gälda dessa
kostnader.
Fris (härlett av Frie sland el. fr. friser,
locka håret), ett tjockt ylletyg, liknande doffel,
men grövre och långluddigare.
Fris (fr. frise), byggnk. 1) Ett vågrätt
band-likt fält, löpande under taklist el. kransgesims
på en byggnads yttervägg el. under taklisten på
en innervägg. Även liknande partier under
krö
nande listen på fristående monument, panelverk
o. dyl. kallas fris. — 2) F. (frisbräda),
den intill ett rums väggar löpande ram, innanför
vilken golvbeläggningen (plank, parkett,
konstgjorda el. naturliga stenplattor) ordnas.
Frisch, Hartv i g Marcus, dansk
språkforskare och politiker (1893—1950), dr phil.
1941 och prof, i klassisk filologi vid
Köpenhamns univ. 1941—47. I sitt vetenskapliga
författarskap har F". främst sysslat med frågor
rörande grekisk och romersk filosofi, historia och
statskunskap. — F. blev 1911 medl. av
socialdemokratiska partiet och invaldes 1926 i
Folke-tinget i Maribokretsen. 1930 blev han medl. av
Statsradiofoniens
programutskott, och
samtidigt utvecklade han
en rik
författarverksamhet (”Europas
kulturhistorie”, 1—2,
1928, ”Pest over
Europa”, 1933,
”Danmark besat og
be-friet”, 1, 3, resp. 1945
och 1948). 1935—40
var han ordf, i
socialdemokratiska riksdagsgruppen och
politisk ordf, i
Folketing-et. 1941 tvingades F.
av tyskarna att lämna denna post för resten av
kriget. F. har flera gånger varit medl. av
Danmarks delegation till N. F. och till FN och var
medl. av delegationen till FN:s konferens i San
Francisco 1945. Från 1947 var han
undervisningsminister i regeringen Hedtoft.
Frisch, Karl von, österrikisk-tysk
fysiolog (f. 1886), prof, i Rostock, därefter i
Bres-lau, München och Graz. F. har särsk. sysslat
med sinnesfysiologiska undersökningar hos
insekter och fiskar. Dessa undersökningar ha hos
insekterna koncentrerats kring bina och lett till
utomordentligt viktiga slutsatser rörande dessas
biologi. För fiskarnas del har F. påvisat
förekomsten av ett verkligt hörselsinne samt utrett
betingelserna för deras smak- och
luktförnim-melser.
Frisch, Otto Robert, österrikisk fysiker
(f. 1904), dr phil. i Wien 1926, prof, i fysik vid
univ. i Cambridge 1947. Han har särsk. ägnat
sig åt utforskning av neutronernas egenskaper.
Efter upptäckten av klyvningen av
uranatomkärnan vid neutronbombardemang studerade F.
processen och kunde direkt påvisa den och mäta
energiutvecklingen. Under 2:a världskriget var
F. en av pionjärerna vid atombombtillverkningen
och tillhörde den engelska forskargrupp, som för
detta ändamål verkade i U.S.A. Bland hans
skrifter märkas ”Meet the atoms” (1947).
Frisch, Ragnar Anton Kittil, norsk
nationalekonom (f. 1895), prof, vid Oslo univ. sedan
1931. F. är en av grundarna av Econometric
Society och intar en ledande ställning inom
denna internationella sammanslutning. Alltsedan
starten 1933 har han sålunda varit red. för
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
