Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyt, Jan - Fytin - Fyto- - Fytodomatier - Fytogena bildningar - Fytol - Fyzabad, Faisabad - fz - Fåborg - Fågelarv - Fågelberg - Fågelblomma - Fågel blå (Blå fågel) - Fågelbo, fågelrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Fytin—Fågelbo
352
Jan Fyt: Stilleben med rapphöns.
Kaiser-Friedrich-Museum, Berlin.
(i Berlin) och en stor ”Björnjakt” (i München)
visa hans förmåga att framställa ett rörligt
djurliv. Vanligare äro dock hans framställningar
av dödat villebråd (bl. a. i Nationalmuseum i
Stockholm).
Fytin, kem., se Inosit.
Fyto- (av grek. fyto’n, växt), växt-.
Fytodomätier, bot., se Domatier.
Fytogena bildningar [-jè’-], geol., berg- el.
jordarter, som ha växtursprung och utgöras av i
högre el. lägre grad omvandlade växtrester.
Fytol [-å’l], en omättad, alifatisk alkohol,
C20H39OH, som förekommer som ester i
klorofyll.
Fyzabad [fåizabä’d], Faisabad, stad i
Indiska unionen, vid Ganges’ biflod Gogra, 120
km ö. om Lucknow; 55,000 inv. Sockerindustri
och omfattande handel med jordbruksprodukter.
Garnison. På andra sidan floden och nu
införlivad med F. ligger A j o d h y a, fordom en av
Indiens största och vackraste städer, huvudstad
i riket Kosala; talrika ruiner, bl. a. av ståtliga
tempel, vittna om dess gångna storhet. — F.
grundades omkr. 1730.
fz, mus., förk. för forzato.
Fåborg [få’bår], stad på s. Fyn, i Svendborg
amt, vid Fåborg Fjord av Lilla Bält; 5,000 inv.
Staden omtalas f. g. 1229 och erhöll sina första
privilegier under Valdemar Sejr. Äldst bland
byggnadsminnesmärkena är den medeltida
Ves-terport, restaur. 1916. Den sengotiska
Helligånds-kyrkan är från slutet av 1400-talet. Av den under
reformationen nedrivna S:t Nicolaikyrkan
kvarstår ett klocktorn mitt i staden. På torget
finnes uppsatt en monumental brunn, ”Ymers brönd”,
av bildhuggaren Kai Nielsen. 1910 stiftades ett
museum, huvudsaki. innehållande modern konst.
Av industrier märkas slakteri, bryggeri,
margarin- och vinfabriker, mekanisk verkstad och
skeppsbyggeri; fiske. Hamnen är 6 m djup. F.
har järnvägsförbindelser med Odense, Svendborg
och Sönderborg (färja till Mommark på Als). —
Se bild 13 å pl. vid Danmark.
Fågelarv, Holo’steum umbellätum, till
nejlikväxterna (grupp Alsinoideae) hörande
Fågelarv.
liten vårblommande,
blå-grön, ettårig ört med vita
blommor i flocklik
ställning. Växer sällsynt på
sandig mark i s. ö.
Sverige.
Fågelberg, branta
klippväggar vid havet,
på vilka sjöfåglar av olika
slag häcka, ofta i
oerhörda massor. F. förekomma
talrikast i n. Norge, på
Färöarna och Island samt
på Grönland, Spetsbergen
m. fl. arktiska länder.
Vissa f. bebos av en
fågelart; vanl. dela dock
flera arter ett f.
sinsemellan. F :s vanligaste
häckfåglar äro sillgrissla
och tordmule, lunnefågel,
alkekung, tejst,
stormfågel (”havhäst”) och
arktiska måsar. I Sverige
finnas små f. på Stora
Karlsö vid Gotland,
främst bebodda av
tord
mule och sillgrissla. — Litt.: B. Berg, ”Stora
Karlsö” (1915).
Fågelblomma, se Pollination.
Fågel blå (Blå fågel), saga (”L’oiseau
bleu”), författad av madame d’Aulnoy (d. 1705)
på grundval av en över hela det indoeuropeiska
området spridd folksaga om en prins, vilken i
fågelgestalt besökte sin älskade, som, sedan han
sårats på utsatta eggjärn, uppsökte och botade
honom. Fågel blå har i Sverige bl. a. tryckts i
en mängd skillingtryck samt dramatiskt
bearbetats av Atterbom på vers (ofullbordad utg.
1858). Jfr P. O. Bäckström, ”Svenska
folkböcker”, bd 2 (1845—48); Fr. Vetterlund,
”Atter-boms sagospel Fågel blå” (1900—02).
Fågelbo, f å g e 1 r e d e. Endast
storfothön-sen lägga sina ägg i varm sand el. högar av
ruttnade växtämnen och låta äggen kläckas av
solen el. den vid förmultningsprocessen alstrade
värmen, övriga fåglar ruva själva sina ägg.
De enklaste bona finner man hos former, vilkas
ungar omedelbart efter det de blivit kläckta äro
i stånd att lämna boet och följa modern. Hos
dessa fåglar utgöres boet av en grund
fördjupning i marken. En del måsar och alkor häcka i
naturliga hålor och skrevor i strandklipporna,
och stormfåglarna gräva djupa gångar i marken.
Liknande gångar gräva även kungsfiskarna och
backsvalorna. Andra hålbebyggare, ss. skrakar,
ugglor, mesar, starar, bebo trädhålor, varvid
ingångsöppningen ibland kittas igen med lera
(nöt-väckan), om den är för stor. Större skicklighet
än dessa visa de fåglar, som bygga fristående
bon. Man kan urskilja två typer: öppna,
skål-formade och helt slutna bon. Hos duvorna
utgöres boet av i en grenklyka korslagda kvistar,
vilka äro löst sammanfogade. Betydligt stabilare
bon bygga rovfåglar och korpar. Likartade men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
