Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förfrysning - Förföljelseidéer - Förföljelsemani - Förgaddring - Förgasare (karburator) - Förgiftning - Förgrav - Förgrening - Förgroning - Förgyllning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567 Förföljelseidéer—Förgyllning 568
vikt vid förfrysningstillfällen är, att patienten
först småningom utsättes för starkare värme.
Förföljelseidéer, en persons grundlösa
föreställningar om mot honom riktad förföljelse,
förekomma framför allt vid förryckthet
men påträffas även som ett övergående, el.
mindre väsentligt, symtom vid andra
sjukdoms-former. Ovanligt är t. ex. icke, att personer,
lidande av lindrigare psykiska störningar,
övergående förete böjelse för misstänksamhet och f.
Förföljelsemani, se Förföljelseidéer.
Förga’ddring, en förr använd signal for
sammandragning av trupp.
Förgasare, dets. som karburator,
anordning med el. utan upphettning för finfördelning
av bränsle i insugningsluften till
förbränningsmotorer.
Förgiftning äger rum i alla de fall, då ett
skadligt ämne utövar sina specifika verkningar
på en organism, vare sig död el. sjukliga
rubbningar följa. Giftiga ämnen kunna inkomma i
mat och dryck; de kunna ingå i
förbrukningsartiklar el. föremål i omgivningen el. förefinnas
i den luft man andas. Vidare märkas
yrkesför-giftningar bland arbetare (bly- och
kvicksilverförgiftningar o. dyl.), f. med njutningsmedel, f.
genom oriktigt bruk av läkemedel, även f.
genom bett el. styng av giftiga djur, genom
förtärande av giftiga växter el. förskämd föda, vari
genom mikroorganismer el. på annat sätt uppstått
skadliga ämnen. Många sjukdomar äro även f.,
i det att mikroorganismer, som inträngt i
kroppen, däri alstra gifter (”toxiner”), vilka
framkalla en hel del av sjukdomssymtomen. Även
felaktig ämnesomsättning kan ge upphov till
skadliga ämnen med liknande påföljd (de s. k.
endogena f. i motsats till de exogena,
egentliga f.).
F. kunna vara akuta el. kroniska. De
förra förorsakas vanl. av en enstaka större
giftdos och giva i allm. häftiga symtom. Efter
några minuter el. timmar leda de ofta hastigt
till döden el. till snar förbättring och hälsa.
Kroniska f. åter alstras i regel av under längre
tid upprepade små doser samt leda till ett mera
smygande, långvarigt sjukdomstillstånd. Till
mycket hastig död under utpräglade
kvävnings-symtom leda t. ex. svåra f. med cyanväte el.
cyankalium. Vid mindre hastigt förlopp
förekomma ofta vissa föga karakteristiska
sjukdomstecken, ss. kräkningar, kolik och diarré, diverse
allmänna nervsymtom (huvudvärk, yrsel o. dyl.)
samt höggradig svaghet med dålig puls och
andning, s. k. kollaps. Andningen är ibland
häftig (andnöd, dyspné). Slutakten är ofta allmän
förlamning, särskilt av andningsmusklerna.
Äggvita, blod, blodfärgämne el. andra abnorma
beståndsdelar i urinen äro ej ovanliga; några av
dem äro betecknande för vissa f. Somliga gifter
ge mera karakteristiska symtom: stryknin ger
häftiga krampanfall; belladonna, bolmört,
atro-pin och kokain vidga pupillerna (mydriasis);
opium och morfin sammandraga dem (myosis).
Stark spottflytning och svettning vållas av
ni
kotin. Livlig hudrodnad genom vidgning av
hudkärlen fås med atropin och nitroglycerin;
gulsot (icterus) orsakas av fosfor; en liknande
miss-färgning ger pikrinsyra (lokalt); en blåröd till
brungrå hudfärg (c y a n o s) kan bero på
sön-derdelning av blodfärgämnet med bildning av
methemoglobin vid f. med klorsyrat kali, anilin,
antifebrin o. s. v. Blåröd cyanos kan förorsakas
av kvävningstillstånd, vid f. med cyanföreningar
samt med koloxid vid kolos- och
lysgasförgift-ning. Gråbrun ”bronsering” av huden
kännetecknar kronisk silverförgiftning. Psykiska
retningssymtom (rus) alstras av alkohol, opium,
atropin, indisk hampa (haschisch), kokain m. m.
Behandlingen av f. växlar efter
gifter-nas art och efter symtomen. Läkare bör snarast
tillkallas. Om möjligt avlägsnas giftet genom
magsköljning el. kräkmedel samt lavemang eL
avföringsmedel. Motgift gives för att
motverka effekten av gifter i mage och tarm. Vid
kramp el. smärtor givas lugnande, dövande
medel, vid kollaps, dvala el. förlamning
stimulerande sådana, särskilt för att höja
hjärtverksamhet och andning; vid abnormt låg kroppstemp.
värmes den sjuke. Behandlingen av kroniska f.
— de vanligaste äro alkohol-, tobaks- och
morfinförgiftning — består främst i att söka hindra
fortsatt gifttillförsel. I övrigt behandlas de
väsentligen symtomatiskt. — Litt.: A. Josefsson,
”Gifter och f.” (1945).
Förgrav, fortif., framför yttergraven anlagd
grav, vanl. av flackgravsform, för att dölja
stormhinder.
Förgrening sker hos växter på olika sätt,
genom gaffelgrening, di ko t om i, då de genom
delning av den ursprungliga vegetationspunkten
bildade grenarna äro likvärdiga sinsemellan och
med den ursprungliga växtdelen (alger,
levermossor, lummerväxter), genom monopodial
el. a k r o p e t a 1 f., då vid sidan av den
förblivande terminala uppstå nya vegetationspunkter,
vilka växa ut i akropetal följd (fräkenväxter,
barrträd, lövträd m. fl.), el. genom
sympo-d i a 1 (b a s i p e t a 1) f., då en nedom
skottspetsen anlagd sidogren växer ut i moderaxelns
riktning och tränger den förra åt sidan (t. ex.
jordstammar hos många enhjärtbladiga växter). Hos
högre växter är f. normal, då en ny gren
uppstår i ett blad veck, a n o m a 1, då en sådan,
t. ex. vid bildningen av vissa adventivskott,
uppkommer oberoende av detta; vid s e r i a 1 f.
bildas flera skottaxlar ovanför varandra, vid
kolla t e r a 1 vid sidan av varandra.
Förgrening, utsädets groning före sådden.
Sättpotatis brukar i n. Sverige inläggas till f.
i varmt, ljust rum för att utskjuta groddar före
sättningen, varigenom utvecklingen påskyndas.
Förgyllning, ett föremåls förseende med ett
tunt överdrag av guld. Vid f. användas olika
sätt: beläggning med bladguld, plätering,
kallförgyllning, brännförgyllning, våtförgyllning el.
galvanisk f. Föremål, som skola beläggas med
b 1 a d g u 1 d, bestrykas med fernissa, och då
denna är nästan torr, pålägges bladguldet. P 1 ä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
