Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gay-Lussac, Joseph Louis - Gaylussacia - Gaza (Palestina) - Gaza, Gazaland, Gasaland (Moçambique) - Gazali (el-Gazali, al-Ghazali, Gassali) - Gazett - Gazette de France - Gaziantep (Aintab) - GCI, Gymnastiska centralinstitutet - Gd (kemi) - GD - Gdańsk - Gdingen - G dur - Gdynia - Ge (kemi) - Gé (Grönfeldt), George - Geantiklinal, geoantiklinal - Geaster - Géatas, Geater - Geber (Djabir ben Haijan) - Gebers förlag - Gebhard, Hannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773 Gaylussacia—Gebhard 774
enkel. Detta blev ett av den äldre radikalteoriens
fastaste stöd. Viktiga för den tekniska kemin
voro G:s analytiska metoder att analysera t. ex.
krut, klorkalk, pottaska, soda och borax samt
hans förbättring av svavelsyrefabrikationen
genom det s. k. Gay-Lussactornet. Genom G:s
metod att bestämma silver på våta vägen kan
han anses som titrimetriens upphovsman.
Gaylussacia [gelys-], växtsläkte, närstående
till Vaccinium men med stenfrukt, över 40 arter,
buskar el. halvbuskar, alla amerikanska, de flesta
i Sydamerika. Frukterna av G. resinosa (i
Nordamerika), huckleberry, likna blåbär och
ha samma användning.
Gaza, stad i Palestina, se Ghaza.
Gaza, Gazaland, Gasaland, s. delen
av port, kolonien Moqambique.
Gazäli (el-Gazäli, a 1-G h a z ä 1 i,
Gassa li), arabisk filosof och teolog (1059—nu).
Han behandlade i många arbeten på ett för den
senare ortodoxa uppfattningen grundläggande sätt
islams dogmatik. Hans förnämsta skrift är
”Religionsvetenskapernas återupplivande”.
Gaze’tt (fr. gazette, it. gazzetta), gase’tt,
tidning.
Gazette de France [gazä’! da frä’s],
Frankrikes äldsta tidning. Under namnet Gazette
uppsattes den 1631 som veckotidning av Ludvig
XIH:s läkare Théophraste Renaudot, vars släkt
ägde den till 1787. Den blev 1762 off.
halvveckotidning och fick då sitt nuv. namn samt blev
1792 daglig. Den nedlades 1914.
Gaziante’p (förr Aintab), huvudstad i
vila-jetet Gaziantep (11,875 km2, 307,000 inv.) i s.
Turkiet, 40 km från syriska gränsen; 65,000 inv.
G. är en viktig vägknut samt har
spetstillverkning och beredning av hudar och skinn.
GCI, förk. för Gymnastiska
centralinstitutet i Stockholm; även före 1934 års
omorganisation) beteckning för genomgången
2-årig kurs vid nämnda inst. i mots. till Gci för
i-åriga samt GD för 3-åriga kursen. —
Föreningen GCI stiftades 1902 med
ändamål att bl. a. verka för samarbete mellan de
från GCI utgångna kvinnliga
gymnastikdirektörerna.
Gd, kemiskt tecken för 1 atom gadolinium.
GD, se GCI.
Gdahsk [gdanjsk], po., Danzig.
Gdingen, tyska namnet på Gdynia.
G dur (fr. sol majeur, eng. g major), mus.,
durtonart med ett # för f (parallelltonart: e
moll).
Gdynia, ty. Gdingen, stad i Polen, inom den
forna ”korridoren”, på en flack och för
sanddrift utsatt kuststräcka vid Danziger Bucht och
järnvägen Stettin—Königsberg, 20 km n. n. v.
om Danzig; 110,000 inv. På platsen för ett
fiskläge och i skydd av den långsmala Helahalvön
grundades 1921 det moderna G., avsett att bli
en storhamn och konkurrent till Danzig på
polskt område. Samhället blev stad 1926 och
hade 1931 34,400 inv. Hamnanläggningarna
började byggas 1924. Vid 2:a världskrigets utbrott
var hamnområdets hela areal 10,10 km2 med c:a
13 km kajer vid intill 12 m djup samt 225 km
järnvägsspår. G. hade då den största
varu-skeppningen av alla östersjöhamnar. G. är
övervägande exporthamn med en överväldigande
dominans för stenkol och trä. I fartygstrafiken
intog Sverige en tid första platsen. Av största
betydelse för kolexporten blev den 1933 färdiga
speciella kolbanan från Oberschlesien. G. är
jämväl örlogs- och fiskehamn samt havsbad. Med sina
raka och breda gator utan skönhetsvärden gör
stadsbilden ett monotont intryck. Krigsskadorna
här blevo relativt ringa men däremot desto större
i hamnen, som tyskarna vid sitt återtåg våren
1945 i görligaste mån sökte demolera. Sedan
staden i sept. 1939 blivit tysk, kallades den
officiellt Gotenhafen, och dess inv. fördrevos
med undantag för c:a 17,000. Bland G:s
industrier märkas maskin- och bilfabriker, varv och
oljeslageri. En svensk sjömanskyrka invigdes
19^6.
Ge, kem. tecken för en atom germanium.
Gé (eg. Grönfeldt), George,
finländsksvensk koreograf (f. 1893 28/«). G., som är född
i Petersburg, fick sin utbildning i den ryska
balettstilen i Petersburg och senare i
Helsingfors. 1922 blev han balettmästare vid den s. å.
grundade Finska operabaletten, som han
organiserade och ledde under tio år. Från 1932 var G.
engagerad som instruktör och balettmästare på
skilda håll i Europa. 1940—48 verkade han årl.
som gäst vid Kungl. teatern i Stockholm och
är sedan sistn. år balettmästare vid Théåtre du
Chåtelet i Paris. I Stockholm har G. skapat en
repertoar av klassiska baletter; bland hans
originalbaletter märkas ”Den eviga lågan”
(koreograf iskt mysteriespel), ”Concerto” och
”Johannes-natten”. — Se bild 5 å pl. vid Balett.
Geantiklinäl [je-], geoantiklinal, geol.,
beteckning för delar av jordskorpan med
övervägande tendens till höjning i mots. till
geosyn-klinaler, vilka karakteriseras av långsamt
fortgående sänkning.
Gea’ster, bot., se Gasteromyceter.
Géatas, G e ä t e r, se Beowulf.
Gèber, eg. D j ä b i r ben H a i j ä n, arabisk
alkemist och naturfilosof, uppges ha levat på
800- el. 900-talet i Kufa och ha författat en
mängd naturfilosofiska skrifter. Några av dessa,
som bevarats i arabisk handskrift (tryckta med
fr. övers, av M. Berthelot i ”La chimie au moyen
åge”, III, 1893), handla om metallförvandling,
de vises sten, närings- och hjärnfysiologi,
psykologi m. m., i en högst dunkel och mystisk
form.
Gebers förlag, Stockholm, grundat 1878 av
Joseph Seligmann (1836—1904) och Hugo
Geber (1853—1914) under firma Seligmann
& co., övertogs 1887 av H. Geber ensam, 1910
av denne och sonen Nils Julius Geber (1878
—J937)> 1914 av den senare ensam och 1928 av
ett ab. med N. Geber som verkst. dir. Nuv.
verkst. dir. är (sedan 1944) Göran Hæggström
(f. 1914). G. utger särsk. skönlitterära, religions-,
kultur- och litteraturhistoriska arbeten.
Gebhard [jè’phart], Hannes, finländsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
