Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geometrisk stil - Geometriskt medium - Geomorfologi - Geomorfologisk cykel - Geophilidae, Geophilus - Geopolitik - Geoponika - Geopsykologi - Georg (helgon) - Georg Fredrik (markgreve av Baden-Durlach) - Georg Vilhelm (kurfurste av Brandeburg) - Georg (hertig av Braunschweig-Lüneburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Geometriskt medium—Georg
848
Attisk geometrisk krater, 700-talet f. Kr.
monument. G:s ursprung är livligt diskuterat.
Man är numera benägen att finna anknytningar
till det egeiska områdets bronsålderskeramik.
—-Litt.: B. Schweitzer, ”Untersuchungen zur
Chro-nologie der geometrischen Stile in Griechenland”
(2 bd, 1918; 2 i ”Mitteilungen des Deutschen
archäologischen Instituts. Athenische Abt.”, 43,
1918); S. Wide i ”Opuscula archaeologica Oscari
Montelio dicata” (1913); F. Poulsen,
”Dipylon-gravene og dipylonvaserne” (1940).
Geometriskt medium till två storheter, a
och b, är kvadratroten ur deras produkt, ^ab.
G. mellan 2 och 8 är alltså = 4.
Geomorfologi, läran om jordens ytformer.
Geomorfologisk cykel [-lä’-], se Cykel 1).
Geophilidae, Geöphilus [-f-], zool., se
Myria-poder.
Geopolitik, av R. Kjellén införd term på
den specialdisciplin inom statskunskapen, vars
föremål är staten som geografisk organism,
som politiskt organiserat landområde el. rik e.
G :s metod är närmast naturvetenskaplig
(biologisk, ”biopolitisk”) och dess mål främst att
utforska det geografiska inflytandet på staternas
utveckling. Ett geopolitiskt betraktelsesätt
kommer sporadiskt till synes redan hos Montesquieu
och Buckle samt mera genomgående hos den tyske
geografen Fr. Ratzel. Grundläggaren av g. som
klart fattad statsvetenskaplig disciplin med
systematiskt utbildad metod är R. Kjellén. Ordet g.
nyttjas även mera allmänt, näml, som beteckning
för studier över världspolitikens problem el.
över den s. k. planetariska situationen, en term,
som framkom i världspressen på 1890-talet.
Geopolitiska spekulationer blevo särsk. aktuella
efter 1 :a världskriget i Tyskland, och under
nazismen blev g. i den utformning den fick av
Karl Haushofer ett program för tysk
revisions-och expansionspolitik.
Geopo’nika, en till vår tid bevarad samling
excerpter ur den grekiska jordbrukslitteraturen,
åstadkommen omkr. 600 e. Kr. av Kassianos
B a s s o s. Den utgör nästan enda återstoden av
de grekiska jordbruksförfattares verk, vilka
efter romerskt mönster under den senare
alexandrinska tiden skapade en rikhaltig litteratur i
detta fack. G. har utgivits bl. a. av H. Beckh
(1895)-
Geopsykologl, vetenskapen om jordens
(landskapets, klimatets, vädrets) verkningar på
själslivet. Se W. Hellpach, ”Die geopsychischen
Erscheinungen” (3:e uppl. 1923).
Georg, helgon, se Göran.
Georg, furstar.
Baden-Durlach. Georg Fredrik,
markgreve (1573—1638), en av evangeliska unionens
banerförare. Tillträdde regeringen 1604 men
överlämnade den 1622 åt sin son Fredrik V för
att helt kunna ägna sig åt att bekämpa den
katolska ligan. Han besegrades av Tilly 26 april
1622 vid Wimpfen. 1627 trädde G. i dansk tjänst
men blev åter slagen av de kejserliga.
Brandenbur g. Georg Vilhelm, kurfurste
(i595—1640), efterträdde 1619 sin fader Johan
Sigismund. G. lät växelvis påverka sig av sin
gunstling, katoliken greve Schwarzenberg, som
ivrade för en nära anslutning till kejsaren, och
av sin mor, sin gemål och sina protestantiska
geheimeråd, vilka
tillrådde ett samgående
med det protestantiska
partiet. I det hela
hade dock
Schwarzenberg övertaget, så
mycket mer som G:s
svåger, Gustav II
Adolf, både i Preussen
och ännu mer i
Pommern allvarligt hotade
Brandenburgs
intressen. Blott nödtvungen
ställde sig G. 1631 på
svågerns sida, 1635
slöt han åter fred med
kejsaren, och 1636 började han krig med
svenskarna. Då Brandenburgs krafter voro
alldeles otillräckliga, bragte kriget blott elände
över landet.
Braunschweig-Lüneburg. Georg, hertig (1582
—1641). Han trädde 1612 i dansk tjänst, deltog i
Kalmarkriget och fick 1614 fullmakt som överste
i dansk tjänst. Missnöjd med danske kungen, tog
G. 1626 avsked, gick i kejserlig sold och
kämpade från april s. å. mot danskarna. 1630
övergav han kejsaren och var en av de första tyska
furstar, som trädde i förbindelse med Gustav
Adolf, i vars tjänst han blev general (1631).
Ef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
