Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaise-Horstenau, Edmund von - Glaisher, James - Glamorganshire - Glamour - Glan - Glandel - Glandula - Glans (reflexion) - Glans (anatomi) - Glansfisken el. laxestörjen - Glanshammar (härad) - Glanshammar (kontrakt) - Glanshammar (socken) - Glanskis, glansis - Glansull - Glanville, Joseph - Glareanus, eg. Heinrich Loris - Glarnalperna - Glarus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Glaisher—Glarus
30
ter utan portfölj, fungerade i mars s. å. vid den
tyska inmarschen formellt som v.
förbundskansler, blev s. å. medl. av tyska riksdagen samt tysk
generalmajor och var till mars 1940 medl. av
landsregeringen för Ostmark. Efter
krigsutbrottet 1939 var han bl. a. också tyska nyhetsbyrån
DNB :s militäre medarbetare. G. blev 1942
Tysklands riksbefullmäktig i Kroatien. Skrifter: ”Die
Katastrophe. Die Zertrümmerung
Österreich-Ungarns und das Werden der Nachfolgestaaten”
(1929), ”Franz Josephs Weggefährte”, en monogr.
över generalstabschefen Fr. v. Beck (1930). G.
var utg. av och en av huvudmedarbetarna i det
officiella verket ”Österreich-Ungarns letzter
Krieg 1914—18” (1930—38).
Glaisher [gléi’Ja], James, engelsk
meteo-rolog (1809—1903), mest känd genom sina
ballongfärder, varvid han 5/s 1862 steg till den
största då nådda höjden (omkr. 8,600 m). G.
var en av grundarna av British Meteorological
Society.
Glamorganshire [glamä’ganj(i)a]( grevsk. i
s. Wales, vid Bristolkanalen; 2,106 km2, 1,225,000
inv. Huvudstad: Cardiff. N. delen av G. är
bergig och utgör ett av Storbritanniens rikaste
kolfält, s. delen är skogbevuxen och har
bördiga dalar.
Glamour [glä’ma], urspr. skotsk ombildning
av eng. grammar, grammatik, i utvidgad bet.
svartkonst, magi, även magisk, lockande skönhet,
i senare tid ofta mötande i sammanställningen
glamozir girl, kvinnlig filmstjärna med ”magisk”
(”förtrollande”) skönhet.
Glan, insjö i Östergötland, upptagande
öst-götaslättens lägsta parti, i n. och v. begränsat
av höga förkastningsbranter; 79 km2, 18 m djup,
21 m ö. h. Genomflytes av Motala ström. I n.
inmynna i G. Finspångs- och Ysundaåarna. G.
är reglerad för kraftändamål.
Glandel (av lat. gla’ndula, körtel) betecknar
hos växterna celler el. smärre cellgrupper, vilka
tjänstgöra som avsöndringsorgan. Vanl. ha de
formen av en- el. flercelliga ansvällningar i
spetsen av längre el. kortare hår, glandelhår,
körtelhår. De ha olika namn. K o 11 e t e r e r
kallas på knoppfjäll befintliga, korta, flercelliga
glandler, vilka avsöndra gummi och harts.
En-zymavsöndrande g. hos insektätande växter
benämnas digestionshår. — I andra fall
befinna sig de avsöndrande cellerna inne i
växtkroppen, inre g., och sekretet, som utgöres av
flyktig olja, samlas i cellmellanrummen. Då g.
släppa igenom ljuset mer än bladköttet i
övrigt, te sig blad med dylika oljeglandler som
genomskinligt punkterade. Jfr Honungskörtlar
och Vattenporer.
Gla’ndula, lat., körtel (se d. o. och Glandel).
— Glandulae Bartholiniänae, se Bartholinska
körtlarna. — Gla’ndidae bronchiäles, luftrörens
lymfkörtlar. — Glanduale Brunneriänae, se
Brun-nerska körtlarna. — G. lacrymälis, tårkörteln (se
d. o.). — Glandulae Meibomiänae, se Meibomska
körtlarna. — Gla’ndulae parathyreoi’deae,
bi-sköldkörtlarna (se d. o.). — G. pineälis, tallkott-
körteln, se Hjärna. — G. thyreoi’dea, se
Sköldkörteln.
Glans. En yta säges ha g., när den jämte
diffus reflexion även visar regelbunden sådan. —
För fasta kroppars, särskilt minerals,
vidkommande talar man om ”diamantglans”, glasglans”,
”fettglans”, ”sidenglans” o. s. v.
Glans, anat., lat., ollonet. Se Könsorgan.
Glansfisken el. 1 a x e s t ö r j e n, Lampris
pela’gicus, enda kända arten av underordn.
glansfiskar (Selenichthyes} bland
benfiskarna. Kroppen är försedd med lång rygg- och
anal fena. Fenorna äro röda, kroppen ovan
stål-blå, f. ö. silverglänsande med pärlemorglänsande
fläckar. G., som kan nå en längd av 150 cm,
förekommer i Medelhavet, Atlantens varma
delar samt Stilla havet.
Glanshammar, härad i n. Närke, mellan
Hjälmaren och Arbogaån; 347,53 km2, 4,781 inv.
(1951). Socknar: Rinkaby, Glanshammar, ödeby,
Lillkyrka och Götlunda. G. tillhör östernärkes
domsaga (tingsställe Örebro), Örebro fögderi och
Glanshammars kontrakt av Strängnäs stift.
Glanshammar, kontrakt i Strängnäs stift.
Omfattar 5 pastorat: Axberg och Hovsta;
Glanshammar och Rinkaby; Götlunda; Kil och Gräve;
Lillkyrka och ödeby.
Glanshammar, socken i Glanshammars härad
(se ovan), vid Hjälmaren ö. och n. ö. om
Örebro; 75,44 km2, 1,349 inv. (1951). I n. omfattar
G. delar av Käglans skogrika platå.
Huvudbygden ligger söderut. 3,212 har åker. Egendomar:
Torphälla, Skävesund och Skölv. Kyrkan är
urspr. romansk. Ingår i G:s och Rinkaby
pastorat i Strängnäs stift, G:s kontrakt; bildar tills,
m. Rinkaby, ödeby, Lillkyrka och Götlunda
storkommunen Glanshammar; 347,53 km2, 4,781 inv.
(195O.
Glanskis, glansis, blank och glatt is.
Glansull, se Kapokträd.
Glanville [glä’nvil], Joseph, engelsk filosof
(1636—80), bl. a. hovpredikant hos Karl II. För
att avväpna angreppen mot den religiösa tron ville
G. uppvisa, på vilka osäkra grundvalar
vetenskapen vilar. I hans huvudarbete, ”Scepsis
scienti-fica” (1665), finns en skarpsinnig kritik av
kau-salitetsföreställningen: sinnena visa blott, att en
företeelse följer en annan, men ej, att detta
sammanhang är nödvändigt; ej heller kan detta
inses genom förståndet. Genom denna kritik räknas
G. som Humes föregångare.
Glareänus, eg. Heinrich Loris,
schweizisk humanist och musiklärd (1488—1563), mest
känd genom musikskriften ”Dodekachordon”
(1547; ny uppl. på ty. 1888—90), där han bl. a.
omtalar durtonarten (tonus peregrinus’) och
påvisar dess förekomst i folkmusiken. Boken ger
noga besked om den nederländska skolans
musikteori och meddelar många notexempel.
Glarnalperna, del av Västalperna (i Schweiz),
mellan Reuss i v. och Rhen i ö. Högsta toppar:
Tödi, 3,623 m ö. h., Sardona, 3,059 m, och
Glär-nisch, 2,920 m.
Glärus [-os], kanton i ö. Schweiz; 685 km2,
38,000 inv., därav 96 % tysktalande och 68 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
