Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas - Litt. - Glas (sjöv.) - Glasberget - Glasbjörk - Glasblåsarpipa, Glasblåsning - Glasenapp, Helmuth von - Glasera - Glasfluss - Glasgow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Glas—Glasgow
40
i Glasgow 1778, 2 1821, 3 senare bebyggelse.
H. Seitz, ”G. förr och nu” (1933); ”Modernt
svenskt g.” (1943); E. Steenberg, ”Svenskt g.”
(1946).
Glas, sjöv. På fartyg slås på skeppsklockan
varje halvtimme ett, två o. s. v. upp till 8 slag,
vilket benämnes ”slå g 1 a s”. 1 glas inträffar
sålunda kl. V2 1, V25 och V29, 2 glas kl. 1, 5
och 9 o. s. v. Benämningen g. kvarstår
alltjämt sedan den tid, då sandglas, som runno på
V2 timme, nyttjades som tidmätare.
Glasberget, i germanska medeltidssagor och
folkvisor ett otillgängligt berg av glas, på vars
topp en prinsessa med ett guldäpple sitter, vilken
är lovad till äkta åt den, som förmår rida
uppför berget. Sagan om g. har förr med orätt
ansetts vara en avläggare av en över större
delen av Asien utbredd kosmografisk myt om ett
vid jordskivans medelpunkt beläget berg (ofta
säges det vara helt av järn), som med sin topp
når upp till el. in i himmelen.
Glasbjörk, se Björk.
Glasblåsarpipa, Glasblåsning, se Glas.
Glasenapp [glä’za-], Helmuth von, tysk
indolog (f. 1891), 1928 prof, i Königsberg, 1946
i Tübingen, har bl. a. utg. framställningar av
hinduismen (1922), jainismen (1925) och
buddismen (1936) samt ”Madhva’s Philosophie des
Vishnu-Glaubens” (1923), ett av de förnämsta
bidragen till kännedomen om hinduismens inre
historia. Bland övriga arbeten kunna nämnas
”Von Buddha zu Gandhi” (1934),
”Unsterblich-keit und Erlösung in den indischen Religionen”
(1938) och ”Entwicklungsstufen des indischen
Denkens” (1940). I ”Handbuch der
Literatur-wissenschaft” har G. förf. ”Indische
Literatu-ren”, 1 (1926).
Glasera, anbringa glasyr.
Glasfluss, en mycket lättsmält glasmassa.
Glasgow [glä’sgåu], Skottlands största stad och
förnämsta industri-, handels- och sjöfartscentrum,
beläget vid nedre Clyde i
grevsk. Lanark; 1,1 mill. inv.
Se karta vid Storbritannien.
Stadsområdet (omkr. 160
km2) sträcker sig på båda
flodstränderna in bland
omgivande kullar. G:s
affärscentrum är beläget n. om
Clyde. Medelpunkten är
George Square, som prydes av
en mängd monument, bl. a.
över W. Scott. ö. härom
märkas G:s municipala
ad-ministrationsbyggnader. I
trakten ligger även börsen.
De största affärsgatorna äro
Argyle, Buchanan, S :t
Vincent, George och Cathedral
Street. Längre mot n. ö.
ligger det äldsta G. vid S:t
Mungo’s Cathedral, en av
Skottlands vackraste gotiska
kyrkor, successivt uppförd
under 1200-, 1300- och
1400-talen på platsen för en
äldre kyrka. I dess krypta finns enl.
traditionen S:t Mungos grav (d. 603). De v.
stadsdelarna omkring Kelvingrove Park
omfatta förnämare bostadskvarter. Här ligga Art
galleries, ett av Storbritanniens främsta
konstmuseer, och universitetet, stiftat 1450 (c:a 7,000
studenter). Ett annat stort konstmuseum är
M’Lellan Galleries. Bland högre läroanstalter
märkas f. ö. konst- och musikakad., teknisk
högsk. samt lantbruks- och veterinärinst. G:s
fotbollsstadion, Hampden Park, är världens
största med plats för c:a 150,000 åskådare.
Stadens omkr. 50 parker ha en samlad areal
av över 16 km2; i Glasgow Green i s. ö. utmed
n. flodstranden står ett monument över Lord
Nelson. Fyra stora järnvägsstationer i stadens
kommersiella centrum n. om Clyde förmedla
förbindelser till Storbritanniens alla delar. Den
lokala järnvägstrafiken går i stor utsträckning
underjordiskt; ett långt utbyggt spårvägsnät
betjänar även grannsamhällena. — I takt med
fördjupningen av Clydes farleder ha G:s
hamnar utbyggts att i våra dagar omfatta en
vattenyta av 150 har med 20 km kajer. Vid ebb kan
G. anlöpas av fartyg på intill 7,6 m djupgående,
vid flod 10,6 m. Av de stora dockorna öppnades
den första, Kingston dock, 1867. Trafiken går
främst på Canada, U.S.A. och Västindien,
vartill kommer stor malmimport från Spanien.
G. har den största kusttrafiken av alla
Storbritanniens hamnar. I fråga om sjöfartens
totalomsättning är G. landets 6:e hamn.
Närheten till Skottlands rikaste stenkols- och
järnmalmsfält har i förening med det
gynnsamma trafikläget varit de främsta
naturbetingelserna för näringslivets blomstring. Som stadens
främsta industrigren, med anor från 1800-talets
början, räknas skeppsbyggeriet, som åtnjuter
världsrykte. Metallindustrien omfattar stora
järn-och stålverk, smältverk för koppar-, bly- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
