Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevenius, Herbert - Grevens tid, I - Grevesmöhlen, Carl August - Grevie (Malmöhus län) - Grevie (Kristianstads län) - Greville, 1. Sir Fulke - Greville, 2. Charles - Gréville, Henry - Grevillifonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Grevens tid, I—Grevillifonden
298
lagd till arbetarmiljö, ”Den svarta skjortan” (tr.
och uppf. 1929), ett politiskt lustspel, ”Den
förste Bernadotte”, ett krönikespel (uppf., tr. och
radiobearb. 1932), ”Första maj” (uppf. 1935, tr.
1936, radiobearb. 1938) och ” Tåg 56” (uppf.
och tr. 1938, filmat 1944), som båda ha motiv
ur arbetarliv, ”Som folk är mest” (uppf. 1941,
filmat 1944), som ger
interiörer ur
kontors-folks liv, ”Nöjesfältet”
(uppf. och tr. 1943),
”Krigsmans erinran”
(uppf. 1946, tr. 1948),
”Vi tre debutera”
(uppf. 1948) och
”Lunchrasten” (uppf.
1949). G. har övers,
och bearb. ett 70-tal
pjäser för scen och
radio samt skrivit
filmerna ”Det regnar på
vår kärlek” (1946),
”Främmande hamn”
(1948) sch ”Törst” (1949). Urval av G:s
teaterkritik föreligger i böckerna ”1 afton kl. 8”
(1940) och ”Offentliga nöjen” (1946).
Grevens tid, I (härledningen osäker), förr =
i läglig tid; numera = i sista stund.
Grevesmöhlen, Carl August,
ämbetsman, pamflettist (1754—1823). Han var assessor
i Svea hovrätt, tillika anställd vid tullväsendet,
blev 1791 överdir. i generallandtullkontoret och
som sådan preses i accisrätten. Sin främsta
ryktbarhet vann G. genom sina processer, sitt
skrift-ställarskap rörande dem och sin politiska
verksamhet. Som överdir. råkade han i delo med
den 1803 inrättade generaltullarrendesocietetens
ledande män, S. af Ugglas och H. Liljensparre.
Anklagad för smärre förseelser mot gällande
instr., avstängdes G. 1806 från tjänstgöring. Då
utspann sig en längre rättegång, slutdömd först
1810, varvid G.
ådömdes en varning
samt böter för
miss-firmligt skrivsätt men
i övrigt frikändes.
Han återfick 1811
sin tjänst, som han
dock s. å. fick
utbyta mot pension, enär
hela
generallandtullkontoret och
accis-kammaren indrogos.
Rättegången väckte
ofantligt uppseende
genom de ovettiga
skrifter med pikanta
titlar, i vilka G. offentliggjorde sina inlagor och
vilka även från motsidan framkallade svarsskrifter.
Under riksdagen 1809—10 användes G. vid
åtskilliga tillfällen av Adlersparre och dennes parti.
Han blev chef för den under riksdagen av
Man-nerheim m. fl. upprättade hemliga polisen, vars
uppgift var att uppspåra kontrarevolutionära
anläggningar. Som sådan bidrog han i hög grad
att sprida rykten om gustavianska stämplingar
mot regeringssättet och mot kronprins Karl
Augusts liv. Vid tronfölj arvalet i Örebro verkade
han hos bondeståndet till förmån för Bernadotte
och var därefter under några år ett slags
rapportör och halvofficiell journalist åt kronprins Karl
Johan. Förmodligen gick G. till en början
regeringens ärenden i sin strid med frih. J. L. J:son
Boije, som 1814 i en skrift om finansernas
ställning misshagat regeringen. Polemiken skärptes
genom att sammanknytas med den strid i
judefrågan, som uppstod vid 1815 års riksdag. G.
uppträdde till judarnas försvar, och ett
broschyrkrig utvecklade sig, som snart i personliga
smä-delser och skandalskriveri överskred alla gränser.
Striden, som under 1815 gav upphov till ej
mindre än 150 broschyrer, slöt omsider 1816, då
Boije dömdes till ett års fängelse och G. till ärans
förlust och landsförvisning. G. bosatte sig i
Kongsvinger, där han lär ha åtnjutit en pension
ur Karl Johans handkassa. — G. hade ganska
grundliga insikter i juridiska och
nationalekonomiska ämnen samt stor förmåga att skriva
populärt; men han var samvetslös och besticklig. —•
Se O. Sjögren, ”Karl August G.” (1882).
Grevie, socknar i Malmöhus län, se
Mellan-Grevie och Östra Grevie.
Grevie, socken i Kristianstads län, Bjäre
härad; 46,23 km2, 1,632 inv. (1951). Sträcker sig
från Skälderviken över kustslätten upp på
Hallandsås, som i G. når 206 m ö. h., Skånes högsta
punkt. 2,839 har åker. Vid västkustbanan ligger
stationssamhället Grevie (270 inv.). Kyrkan
är i sitt nuv. skick från mitten av 1800-talet.
Ingår i Förslövs och G. pastorat i Lunds stift,
Bjäre kontrakt; tillhör storkommunnen
Förslövs-holm.
Greville [gre’vil], 1) Sir Fulke G., Baron
Brooke (1621), engelsk författare (1554—1628),
vän och meningsfrände till Sir Philip Sidney.
G:s förnämsta diktsaml. utgavs först 1633 och
hans ”Life of Sir Philip Sidney” 1652. Hans
samlade arbeten äro utg. av A. B. Grosart
1870 (4 bd).
2) Charles Cavendish Fulke G., engelsk
memoarförfattare (1794—1865), från 1821 sekr.
i Privy Council. Bekant gei.om sina
samtidshisto-riskt värdefulla dagboksanteckningar för tiden
1817—60, ”The Greville memoirs” (utg. i 8 bd
1875—87 samt senast, i urval, av Ph. W. Wilson
i 2 bd 1927).
Greville [grevi’l] Henry, se Durand, Alice.
Grevidlifonden, genom testamente av
bruksägaren Lars Gustav Grevilli (1834—
1913), ägare till Katrinefors pappersbruk vid
Mariestad och vid 1900-talets början en av den
svenska pappersindustriens ledande män, och hans
hustru, f. Sandels, stiftad fond i Mariestad, urspr.
900,000 kr, nu 2 mill. kr, vid vilket belopp
fonden skall bibehållas; när avkastningen uppgått
till 500,000 kr, skall denna användas till
välgörande ändamål inom Skaraborgs län, särsk.
Mariestad, och för arbetarna vid Katrinefors el.
Tidans fabriker. Första utdelningen ägde rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
