Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harlösa - Harmagedon - Harmattan - Harmodius och Aristogeiton - Harmoni - Harmoni-ekonomer - Harmonik - Harmonika - Harmonilära (harmonik) - Harmonimusik - Harmonisera - Harmonisk - Harmonisk analys - Harmoniska sällskapet - Harmoniska toner - Harmonisk figur - Harmonisk oscillator - Harmonisk progression - Harmonisk proportion - Harmonisk serie, harmonisk progression
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harmagedon—Harmonisk serie
907
rad, n. om Vombsjön och övre Kävlingeån; 35,51
km2; 1,259 inv. (1951). Är ett mot s. jämnt
sluttande, bördigt slättområde. 2,650 har åker. Vid
statsbanelinjerna Kävlinge—Sjöbo och Dalby—
Bjärsjölagård ligger stationssamhället H a r 1
ö-sa (380 inv.) med bl. a. stort mejeri.
Egendomar: Hjularöd, Harlösagården, Viken,
Häss-lehult och Hjälmaröd. Kyrkan är i sina äldsta
delar en romansk absidanläggning av tuktad
gråsten och sandsten. Ingår i H., Hammarlunda,
Silvåkra och Revinge pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt; tillhör storkommunen Löberöd.
Harmagedon, enl. Joh. Upp. 16: 16 platsen
för den sista avgörande striden mellan Gud och
hans fiender.
Harmattän, het och utomordentligt torr
östanvind vid n. Afrikas v. kust. Den härskar vanligen
blott en dag (sällan 5—6) i sänder och uppriver
för solen nästan ogenomträngliga dammoln.
Harmo’dius och A r i s t o g e i’t o n, två
atenare, som mördade envåldshärskaren Hipparchos
(514 f. Kr.) och firades som fäderneslandets
befriare, ehuru mordet torde ha framkallats av
enskild hämnd.
Harmoni (grek, harmoni’a), jämnmått,
överensstämmelse, samstämmighet; enighet; jämvikt;
välljud. — Verb: Harmoniera.
1) (Mus.) Samklang, förbindande av toner till
ett ackord (vanl. ett konsonerande ackord); hos
grekerna även beteckning för skalan.
2) (Filos.) Samstämmighet eller
överensstämmelse emellan moment, som äro förenade till
enhet. Redan tidigt i filosofiens historia sökte man
fatta verkligheten som en harmonisk ordning.
Enl. pytagoréerna försonas motsatserna av h.,
och detta förklaras genom en hänvisning till
förhållandena mellan tonerna. H. identifieras därvid
med oktaven. — Sfärernas h. är den
samklang som framkallas av stjärnornas rörelse. —
Harmonitanken har använts inom filosofiens alla
discipliner. Inom kunskapsteorien har Leibniz i
sin teori om den prestabilierade
harmonien emellan skilda väsens
förnimmelsevärldar på ett storartat sätt använt
harmonibegreppet.
Harmoni-ekonomer, se Bastiat, Fr. och
Ca-rey, H. C.
Harmonik (se Harmoni), mus. 1)
Harmonilära. — 2) Sammanfattningen av harmonierna i
ett tonstycke.
Harmönika, beteckning på flera olika
instrument. Under 1700-talets senare och 1800-talets
förra hälft dets. som glasharmonika, ett
friktionsinstrument med olika stämda glasskålar,
vilka genom en trampinrättning vredos runt och
berördes med fuktade fingrar; uppfunnet av B.
Franklin 1763. Efter 1850 har h. betecknat två
instrument med fritunga: dragharmonika
och munharmonika. Det förra uppfanns
1829 av Damian i Wien; det har även kallats
ackordion och på senare tid i Sverige
handklaver el. dragspel. Dragharmonikan har
blåsbälg, vilken regleras av händerna, och en
klaviatur på sidorna, som samtidigt skötes av
908
fingrarna. Munharmonikan (munspelet) saknar
bälg, och lufttillföreseln sker direkt genom
munnen. Fr. Buschmann i Berlin uppfann
instrumentet 1821.
Harmonilära (harmonik), läran om
ackorden och lagarna för harmoniser ing. Den
praktiska h. omfattar närmast ackordlära,
harmonifrämmande toner, modulationslära och
harmo-nisering av en melodi. Den teoretiska h. vill
förklara lagarna för harmoniseringen,
konso-nans- och dissonansbegreppen. Då lagarna för
harmoniseringen växla under skilda historiska
tidsperioder, är h. ej blott en praktisk-teoretisk
vetenskap utan även en musikhistorisk disciplin.
Den främsta historiska framställningen är av H.
Riemann, ”Geschichte der Musiktheorie” (1898).
Harmonimusik, musik, utförd av
harmoniorkester, bestående av enbart blås- och
slaginstrument, ss. t. ex. inom militärmusiken.
Harmonisera, sätta harmoni till givna
melodier.
Harmonisk (se Harmoni), överensstämmande,
väll j udande.
Harmonisk analys, urspr. engelskt namn på en
matematisk metod för undersökning av periodiska
naturföreteelser (ebb och flod, meteorologiska,
astronomiska, jordmagnetiska m. fl. fenomen).
Metoden grundar sig på det förhållandet, att den
enklaste periodiska funktionen kan analytiskt
uttryckas med tillhjälp av sinus- och
cosinusfunk-tioner. Genom kombination av dylika fås uttryck
för allmännare, mera komplicerade periodiska
funktioner. Mycket studium är nedlagt på
försök att göra de erforderliga kalkylerna så
praktiska och litet tidsödande som möjligt, varvid
även maskinella hjälpmedel kommit till
användning (harmonisk analysator).
Harmoniska sällskapet, ett i Stockholm 1820
stiftat sällskap för uppförande av körverk med
orkester. Sällskapet hade i början även egen
orkester jämte en blandad kör. Ledare för
orkestern var hovkapellmästare J. F. Berwald,
sånginstruktör Isak Berg. Sällskapet uppförde intill
1848 större körverk av Haydn, Händel,
Mendels-sohn m. fl. Efter nära 12 års vila upplöstes det
1860 och ersattes av Nya harmoniska
sällskapet med L. Norman och J. Günther
som ledare. Detta uppgick 1880 i
Musikföreningen.
Harmoniska toner, mus., se övertoner.
Harmonisk figur, mus., se Figur 4).
Harmonisk oscillator, fys., en partikel, som
kan utföra en svängningsrörelse kring ett fixt
jämviktsläge och därvid i varje punkt av sin bana
påverkas av en kraft, som är proportionell mot
punktens avstånd från jämviktsläget och riktad
mot detta. Partikeln utför då en harmonisk
svängningsrörelse. H. har spelat en
viktig roll inom den teoretiska fysiken.
Harmonisk progression, se Harmonisk serie.
Harmonisk proportion, se Harmoniskt
förhållande.
Harmonisk serie, harmonisk
progression. Vanl. förstår man med h. serien 1, V»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
