- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
919-920

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harsprånget - Harstad - Harstena - Harsyreväxter - Hart - Hart, 1. Heinrich - Hart, 2. Julius - Hart, William - Hartbest el. kama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Harstad—Hartbest

926

Harsprånget (före fallets utbyggande).

bordades 1952. Med en 1,400 m lång och 49 m
hög damm, 600 m ovanför det egentliga H.,
upp-dämmes vattenytan till Porjusfallens fot, och
vattnet ledes från den i berget nedsprängda
kraftstationen förbi H. genom en 2,9 km lång tunnel
med 190 m2 area. Totala fallhöjden efter
utbyggandet är 107 m. Kraftverket blir landets
största med effekten 294,000 kW i tre aggregat,
och plats beredes för ett fjärde. Det 1 :a
aggregatet sattes i drift i mars; det 2:a i okt. 1951.
Större delen av kraften föres till Hallsberg i en
954 km lång kraftledning med en spänning av
380 kV, vilket är väsentligt mera än som tidigare
någonstans använts vid kraftöverföring. H. är
särsk. vid flöden (under högsommaren) en
storslagen, mycket besökt sevärdhet, lätt tillgänglig
från Har språngsstigens hållplats på
järnvägslinjen Gällivare—Jokkmokk. Flodfåran kommer
dock att under stor del av året bli torrlagd, sedan
kraftverket blivit färdigt.

Harstad [ha’rsta], ladested i Norge, Troms
fylke, på Hinnöy, 50 km n. v. om Narvik; 4,200
inv. Stor sillolje- och sillmjölfabrik.

Harstena, fiskläge i Gryts sn i Östergötland.

Harsyreväxter, Oxalidäceae, fam. inom serien
Gruinales, med bortåt 350 arter, örter, mera
sällan buskar el. träd, de flesta i subtropiska el. i
tropiska länder. Blommorna äro strålformiga,
5-taliga, med fria stift. Frukten utgöres vanl. av
en kapsel, vars frön kastas ut, då fröskalets
köttiga yttre skikt brister. Bladen äro fingrade
el. parbladiga, mera sällan enkla el. utbildade till
fyllodier, och visa sömnrörelser, stundom även
seismonastiska rörelser (se Retningsfysiologi).
Största släktet är harsyresläktet, Oxalis,
med fingrade el. enkla blad (el. fyllodier) och
kapsel frukt, över hela Sverige växer vild
van

lig harsyra, O. acetosella, som har
ensamsittande långskaftade blommor med vita,
violettåd-riga, sällan blå el. rosenröda kronblad. Hela
växten innehåller kalciumoxalat och har sur smak..
O. corniculata, med gula blommor i flocklik
ställning, har ofta rödbruna blad. Som
prydnadsväxter odlas dessutom bl. a. O. rosea (från
Chile) och O. floribunda (från Brasilien).
Bio-phytum avviker från Oxalis genom sina
parbladiga blad utan uddblad; B. sensitivum, vars blad
äro mycket känsliga för beröring, odlas i
växthus.

Hart, se Hardt.

Hart. 1) Heinrich H., tysk författare (1855
—1906). Jämte H. 2) var H. ledare för den
naturalistiska rörelsen, som bröderna främjade
genom ”Kritische Waffengänge” (1882—84) m. fl.
publikationer och teaterkritik i Tägliche
Rundschau och Der Tag. H. var en framstående
kritiker, men hans vittra verk sakna betydelse.
”Gesammelte Werke” i 4 bd 1907—08.

2) Julius H., den föreg:s bror, författare
(1859—1930), deltog i den äldre broderns kamp
för en ny konst genom kritik, övers, och
originalpoesi. Bland hans arbeten märkas en rad
dramer samt ”Geschichte der Weltliteratur und des
Theaters” (2 bd, 1894—97).

Hart [hät], William Shakespeare,
amerikansk filmskådespelare (1870—1946), gjorde
först karriär inom teatern (fr. 1889) och intog
bl. a. som Shakespeare-tolkare en
uppmärksammad ställning på amerikansk scen, huvudsaki. i
New York. 1914 övergick H. till filmen och
inspelade i Thomas H. Inces regi en mängd
filmer med Vilda Västern-motiv.

Hartbest el. kam a, Bübalis caäma, tillhör
koantiloperna. Den är en stor antilop med smalt
huvud och jämförelsevis små horn, som äro
vridna utåt och bakåt. Till färgen är den ovan
kanelbrun, undertill vit. Den förekommer nu

Harsyra, Oxalis acetosella.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free