Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemse - Hemsedal - Hemsjö - Hemsjö kraft-ab. - Hemskifte - Hemskillnad - Hemskog - Hemskydd - Hemslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Hemsedal—Hemslöjd
164
2) Gotlands enda municipalsamhälle (sedan
1886), i H.i) vid järnvägen Roma—Burgsvik;
i,o8 km2, 694 inv. (1951). I H. ligger Gotlands
läns folkhögsk. Här finnas vidare bl. a. apotek,
provinsialläkare, distriktsveterinär och
seminsta-tion. Handelsort; någon träindustri.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 2,984,000
kr, till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
1,698,090 kr (1950).
Hemsedal, se Hallingdalen.
Hemsjö, socken i Älvsborgs län, Kullings
härad, strax s. om Alingsås;48,58 km2, 1,590 inv.
(1951). Omges av sjöar (Mjörn, Stora Färgen,
ömmern och Sävelången) i Säveåns system;
skogiga bergsplatåer och spridda dalbygder. 884 har
åker. Turistort med sommarvillor. Kyrkan är
från 1859. Ingår i Alingsås stads- och
landsförsamlingars, Rödene, Bälinge, ödenäs och H.
pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt; bildar
tills, m. ödenäs storkommunen Hemsjö; 80,59
km2, 1,998 inv. (1951).
Hemsjö kraft-ab., ett 1906 bildat bolag med
ändamål att utbygga vattenkraftstationer i
Mör-rumsån, Ronnebyån och Helgeån samt att
därifrån distribuera elektrisk energi. Bolaget, som
särsk. under 1910-talet var av stor betydelse för
elektrifieringens utveckling i Blekinge och ö.
Skåne, övertogs 1920 av Sydsvenska kraft-ab.
Hemskifte kallas det av ett hemmans särskilda
skiften (jordområden), som ligger invid el.
åtm. i närheten av hemmanets åbyggnader. Mots.:
utmarksskifte.
Hemskillnad, jur., hävande genom domstols
beslut av sammanlevnaden mellan äkta makar.
Anse sig makar på gr. av djup och varaktig
söndring icke kunna fortsätta sammanlevnaden,
äga de, om de äro ense därom, vinna h. I
andra fall erhålles h. på yrkande av ena maken,
om någon av de för h. i lag stadgade
förutsättningarna (djup och varaktig söndring, svårare
åsidosättande från ena makens sida av plikterna
mot andra maken el. barnen, missbruk av
berusningsmedel el. lastbart liv) visas vara för
handen. H. vinnes dock i regel ej utan att
medling mellan makarna ägt rum. Genom h. häves
tillika makarnas ekonomiska gemenskap, varför
i anledning av h. bodelning skall ske. Make är
emellertid i h. i regel underhållsskyldig mot
andra maken i samma mån, som om makarna
sammanlevat. Upptaga makarna godvilligt
sammanlevnaden, vartill de äro oförhindrade, förfalla
verkningarna av h. utom i fråga om makarnas
ekonomiska förhållanden. Avbrytes ej
särlevna-den, äga makarna, sedan densamma fortvarat ett
år, vinna äktenskapsskillnad.
Hemskog, den till en egendom hörande
skogsmark, som ligger närmast ”hemmet”, d. v. s.
åbyggnaderna och den odlade jorden, i motsats
till de avlägsnare skogsområdena: fäbodskog
och u t s k o g.
Hemskydd, inom civilförsvaret en
organisation för det omedelbara skyddet av bostadshus
och dess invånare. H. skall enl. 1948 års
civilförsvarslag vara organiserat för byggnader,
väsentligen avsedda för bostadsändamål, där så
an
ses påkallat antingen med hänsyn till bebyggelsens
täthet el. av andra orsaker. Varje h. ledes av
en hemskyddsledare jämte ersättare.
Hemskyddsledare och ersättare uttagas redan i
fred, inskrivas i civilförsvaret och erhålla
utbildning. Denna, som är obligatorisk, omfattar
bl. a. en första utbildning om högst 25 tim.
Alla civilförsvarspliktiga, d. v. s. personer
mellan 16 och 65 år, som äro bosatta el. vistas
inom hemskyddsområdet, äro skyldiga att
tjänstgöra i h. Dessa böra organiseras och övas. De
personer, som först i krig skola tillhöra h., äro
tills vidare icke underkastade någon
utbildnings-skyldighet. För att öka h:s beredskap anordnar
emellertid Riksluftskyddsförbundet med
statsbidrag frivilliga kurser i brand- och
sjukvårdstjänst. Jämlikt § 52 i civilförsvarslagen är
ägare av byggnad, för vilken h. skall vara
organiserat, pliktig att anskaffa och underhålla den
materiel och utrustning, som erfordras för h:s
verksamhet. H. skall, så långt dess resurser
medge, avhjälpa person- och egendomsskador.
Dessutom är h. civilförsvarschefens
observations-organ, och det åligger därför hemskyddsledaren
att rapportera alla händelser, som böra komma
till dennes kännedom. H. skall slutl. biträda vid
utrymningsföretag. För tillsyn över h. skall
inom civilförsvarsområde, där så anses
erforderligt, finnas en el. flera
hemskyddsinspek-t ö r e r. Sådan förordnas av vederbörande
länsstyrelse. H. böra i regel sammanföras till s. k.
block, såvida icke bebyggelsen är av ringa
omfattning. Under blockchefen kunna h.
bringas att samverka. Blockchefen har vidare
möjligheter att med personal och materiel
tillfälligtvis förstärka visst el. vissa h.
Hemslöjd betecknar urspr. — i motsats till
det yrkesmässiga hantverket och hemindustrien
— den i hemmen av såväl män som kvinnor
utövade slöjden, vilken i främsta rummet avser
att fylla det egna hemmets behov av husgeråd,
kläder m. m. Vid sidan av husbehovsslöj den har
h. utvecklats till förvärvsslöjd, vanl. som en
binäring till jordbruket. — H. har sedan gammalt
stått mycket högt i Skandinavien liksom även i
Orienten och de slaviska länderna. Vid
storindustrialismens genombrott på 1800-talet gick h.
hastigt tillbaka i konkurrensen med
fabriksvarorna. Slöjdkunnigheten var nära att dö ut.
Delvis betingad av den ekonomiska krisen på
1870-talet men framför allt buren av tidens
nationella idéer, uppstod i Sverige en rörelse för
att återuppliva h. Banbrytande voro Artur
Haze-lius’ skapelser Nordiska museet och Skansen.
Med inriktning på praktiskt tillämpande av h.
stiftades 1874 Handarbetets vänner och 1899
Föreningen för svensk hemslöjd. Vidare
upp-stodo småningom flera lokala
hemslöjdsföreningar. Under utforskandet av den gamla h.
fram-stodo snart betydelsen av egenarten i de olika
landskapens h. och kravet att i möjligaste mån
bevara ortskaraktären. För att bevaka detta
m. fl. rent praktiska intressen sammanslöto sig
flera hemslöjdsföreningar 1913 till Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
