- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
169-170

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henderson, 1. Arthur - Henderson, 2. Arthur - Henderson, Hubert Douglas - Henderson, Leon - Henderson, Sir Nevile - Hendiadys - Hending - Hendon - Hendriksen, Halfdan - Hendriksen, Hans - Henequen - Hengelo - Henie, Sonja - Henke, Edvard - Henkel & Co. - Henle, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

Henderson—Henle

170

regering. Vid valen s. å. led arbetarpartiet ett
svårt nederlag, men den övervägande delen av
dess väljare följde H., som alltså lyckades hålla
partiet samman under den svåra påfrestningen.
1932 blev H. ordf, i nedrustningskonferensen i
Genève, där han trots motgångarna till det
yttersta sökte nå praktiska resultat. Som belöning
erhöll H. 1934 Nobels fredspris.

2) Arthur H., den föreg:s son, jurist och
politiker (f. 1893). H. har sedan 1923 med ett
par korta avbrott varit led. av underhuset
(arbetarpartiet). Han var 1942—43 parlamentssekr.
till krigsministern och 1942—45 finanssekr. i
krigsministeriet, 1945—47 parlamentssekr. till
ministern för Indien och Burma samt aug.—okt.
sistn. år samväldesminister. H. var därefter till
1951 flygminister.

Henderson [he’ndasn], Hubert
Doug-1 a s, engelsk nationalekonom (f. 1890), prof, vid
Oxford Univ. sedan 1945, har deltagit i en rad
statliga utredningar. Bland H:s skrifter märkes
”Supply and demand” (1922; sv. övers, s. å.).

Henderson [he’ndasn], Leon, amerikansk
ekonom (f. 1895), expert i ett stort antal
statliga kommittéer, tillhörde det demokratiska
partiet och var ekonomisk rådgivare åt flera av
president Roosevelts New Deal-organ 1934—35. Då
den stora monopolutredningskommittén,
Tempo-rary National Economic Committee, tillsattes
1938, blev H. dess huvudsekr. Under 2:a
världskriget var H. dir. i den amerikanska
priskontroll-nämnden.

Henderson [he’ndasn], Sir Ne vil e
Mey-rick, engelsk diplomat (1882—1942), blev efter
diplomatisk karriär 1929 minister i Belgrad, 1935
ambassadör i Buenos Aires och 1937 i Berlin.
Hans uppgift var att i enlighet med
Chamber-lains intentioner söka få till stånd ett
tyskt-eng-elskt närmande. H. själv var en ivrig anhängare
av denna plan. Han knöt vänskapliga
förbindelser med olika ledande
tyskar, främst Göring,
och företog en rad
initiativ och åtgärder för
att främja sitt syfte.
Förändringarna i den
tyska regeringen i
febr. 1938 gåvo
emellertid extremisterna
ökad makt, och H.
råkade snart i spänt
förhållande till den nye
utrikesministern
Rib-bentrop, vars politik
han dj upt misstrodde.
Under den
tjeckoslo

vakiska krisen spelade H. en betydande roll. Han
tillrådde alltifrån början ivrigt tjeckoslovakiska
eftergifter. Efter krigsutbrottet var H. bosatt i
England. Flera av hans depescher ha utgivits i
Englands blå bok; andra källor av stor betydelse
för 2:a världskrigets förhistoria äro hans
slutrapport (sv. övers. 1939) och hans ”Failure of
a mission” (sv. övers. ”Före katastrofen. Berlin

1937—39”, 1943). — Litt.: S. Bolin, ”Det
ensidiga våldet” (1944).

Hendiadys, grek. (eg. ”ett genom två”),
retorisk figur, bestående i att tvenne begrepp
samordnas i st. f. att det ena underordnas det andra,
t. ex. förbund och vänskap (vänskapsförbund).

Hending, isl., dets. som assonans (se d. o.).

Hendon [he’ndan], stad (sedan 1932) i
grevskapet Middlesex, n. v. om London; 155,000
inv. Stor flygplats för såväl militärt som
civilt ändamål.

Hendriksen, H a 1 f d a n, dansk affärsman och
politiker (f. 1881). H. var 1924—32
konservativ medl. av Folketinget, från 1932 av
Landstinget. I samlingsregeringarna Stauning, Buhl
och Scavenius 1940—45 var H. minister för
handel, industri och sjöfart och hade ansvaret för
de ingripande ransoneringsförordningarna. H. blev
1946 dir. för CarIsbergbryggerierna och 1948
ordf, i Konservative folkeparti.

Hendriksen, Hans, dansk språkforskare (f.
1913), efter studier i bl. a. Leipzig, Paris och
Uppsala univ.-adjunkt vid Köpenhamns univ.
1943, fil. dr 1944, prof, i sanskrit med
jämfö-univ. 1947. H. har hittills främst framträtt som
rande indoeuropeisk språkforskning vid Uppsala
paliforskare men även ägnat sig åt jämförande
studier i ”Untersuchungen über die Bedeutung
des Hethitischen für die Laryngaltheorie” (1941).

He’nequen [-kèn], bot., se Agave.

He’ngelo, stad i nederl. prov. Overijsel;
46,000 inv. Textil- och maskinindustri.

Henie [he’ni], Sonja, norsk-amerikansk
konståkerska på skridskor och
filmskådespelerska (f. 1912), har sedan 1925 erövrat 8
norska mästerskap i konståkning, därav 3 i
paråkning, nordiskt mästerskap 1926 samt
sedan 1927 10 världsmästerskap i följd;
olympisk segrarinna 1928, 1932 och 1936. H. ingick
1936 vid filmen (där hon uppträder i konståkning)
och förlorade därmed sitt amatörskap.

Henke, Hans Edvard, industriman (1874
—1946). H. är en av grundarna av den
betydande svenska glödlampsindustri, som började växa
fram vid sekelskiftet. Det är främst genom ab.
Osram-Elektraverken, vars verkst. dir. han var
1930—41, som han vunnit internationellt
erkännande som en av pionjärerna för införandet av
en modern belysningsteknik. Han var en av
stiftarna av Tekniska museet i Stockholm.

Henkel & Co., tysk kemisk industrifirma,
grundad 1876, ab. sedan 1922. H. grundades av Fritz
Karl Henkel i Aachen och flyttades 1878 till
Düsseldorf. Dess specialitet är tvättmedel, bl. a.
från 1907 märket Persil. I Sverige förvärvade
Henkel kemiskt-tekniskt ab. i Stockholm 1931,
Helios kemisk-tekniska fabriker, där sedan 1932
tillverkning av märkena Persil och Vita
tvättbjörn drives. Företaget övertogs 1948 av
Kooperativa förbundet.

Henle, Friedrich Gustav Jakob, tysk
ana-tom (1809—85). Han blev prof, i anatomi i
Zürich 1840, i Heidelberg 1844 och i Göttingen
1852. H. har grundat kunskapen om epiteliala
vävnader; dessutom har han upptäckt den glatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 19 14:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nffj/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free