Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Merione - Hermitage - Hermite, Charles - Hermods korrespondensinstitut - Hermon - Hmerundurer - Hermupolis, Syros - Herne - Herner, Sven - Hernia - Herniker - Herning - Hernlund, 1. Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Hermitage—Hernlund
214
Orestes, som dödade Neoptolemos, Akilles’ son,
då denne bortfört H.
Hermitage [ärmitä’%], fr., eremitage (se d. o.).
Hermite [ärmi’t], Charles, fransk
matematiker (1822—1901). H. studerade vid École
polytechnique i Paris och utnämndes 1869 till
prof, vid Sorbonne. Redan 1842 publicerade han
ett vackert och enkelt bevis för den av Abel
funna satsen om femtegradsekvationens
olösbar-het genom rotutdragningar. 1858 kunde H.
meddela en lösning av femtegradsekvationen
förmedelst modul
funktionerna, vilkas
utomordentliga betydelse
sedermera fastslagits genom
Poincarés
undersökningar. — En
övervägande del av sina
arbeten ägnade H. åt
studiet av
kedjebråks-utvecklingar, vilket
också ledde honom till
det utomordentligt
betydelsefulla beviset
för talet ^:s
trans-cendens. Detta bevis,
att e (basen i det
na
turliga logaritmsystemet) icke satisfierar någon
algebraisk ekvation med heltalskoefficienter,
publicerades 1873, och 9 år senare följde
Linde-manns härav inspirerade bevis för talet ?r:s
transcendens.
Hermods korrespondensinstitut grundades i
Malmö 1898 av handelsläraren Hans
Svensson Her mod (1860—-1920) och ombildades till
ab. 1927 med Gustaf Carne som verkst. dir.
H. har numera avd. för handelsteknik, språk,
teknologi, samhällskunskap, lantbruk, konst och
skolundervisning, den senare med bl. a.
fullständiga realskole- och gymnasiekurser.
Yrkesundervisningen är H:s mest omfattande, men även
skolkurserna samla stort deltagarantal. På
senare tid ha årl. c:a 100 studenter och 200
real-skoleelever avlagt examen efter studier vid H.
— Våren 1941 inledde H. i Robertsfors ett
försök med korrespondensstudier för realexamen,
kombinerade med muntlig undervisning ett
fåtal tim. i veckan. Enl. denna s. k.
Roberts-f o r s-m e t o d, som även använts av andra
kor-respondensinst., tillsättes en studieledare, som
samlar alla elever på samma ort kring sig och
kompletterar brevundervisningen. Skolor av
denna typ, s. k. R o b e r t s f o r s-s k o 1 o r,
tillvun-no sig stor popularitet och funnos tidigare på ett
60-tal orter. Numera har deras antal nedgått
till 12. — Sedan 1931 äger bolaget även
Hermods handelsinstitut, en handelsskola
med muntlig undervisning, som står under
inspektion av överstyrelsen för yrkesutbildning. —
Sedan 1901 utger H. månadstidskr.
Korrespondens.
Hermon, hebr. (”det heliga berget”), namn i
G. T. på ett berg i Syrien, vilket utgör sydligaste
delen av Antilibanon.
Hermundürer (lat. Hermundün), en
german
att utforska den israe-
stam, tillhörande den av Tacitus omtalade
gruppen hermioner. På Tacitus’ tid stodo de i
vänskapligt förhållande till romarna men deltogo i
slutet av 2 :a årh. i markomannernas krig mot
romarna.
Hermupolis [-mo’på-] (Syro s), stad på
grekiska ön Syros, Arkipelagen, huvudstad i
nomos Kykladerna; 19,000 inv. H. har betydande
handel och sjöfart.
Heme, stad i Ruhrområdet, Westfalen, inom
kolgruvdistriktet; 110,000 inv. H. är slutpunkt
för Dortmund—Ems-kanalen. Stor gruv- och
industristad.
Herner, Sven, teolog (1865-—1949), fil. dr
1893, teol. kand. 1898, docent i exegetisk
teologi 1899, e. o. prof, i samma ämne 1902 och
ord. prof. 1909—30, allt i Lund. H. blev teol.
dr 1907. H. var en av föregångsmännen för den
moderna historiska bibel forskningen i Sverige.
Hans huvudintresse var
litiskt-j udiska
religionens egenart. Även
på det rent filologiska
området har H. utfört
betydelsefulla
textkritiska undersökningar.
Förutom
fackvetenskapliga arbeten, ss.
”Syntax der
Zahlwör-ter im Alten
Testament” (1893), ”Den
mosaiska tiden” (2 bd,
1899—1900),
”Verbes-serungen zu
Mandel-kerns grosser
Konkor-danz” (1909),
”Gam
la testamentets religion” (1927), ”Första
Moseboken” (1931), har H. även utg.
populärvetenskapliga arbeten och skolböcker, ss. ”Israels
historia i kort sammandrag” (1907, flera senare
uppl.), ”Israel” (1922), ”Israels historia, Jesu
liv och Bibeln” (1929, flera senare uppl.) samt
”Bibeln.... med förklaringar” (3 bd, 1931—40).
He’rnia, med., se Bråck.
Herniker (av sabinskt herna, klippor),
forn-italisk folkstam vid floden Trerus mellan
Vols-kiska bergen och Apenninerna. Tidigare
självständiga, kommo de 306 f. Kr. under Rom.
Herning, stad i v. Jylland, Ringköbing amt,
45 km ö. om Ringköbing; 19,000 inv.
Trikåindustri. Kyrkan har altartavla av J. Skovgaard.
Hernlund. 1) Carl Hugo H., skolman (1848
—1914). Han blev fil. dr i Uppsala 1882,
tjänstgjorde som e. o. amanuens i Riksarkivet (1875
—80) och som t. f. byråchef i Ecklesiastikdep.
(1882) samt blev 1883 rektor i Visby. 1884
blev han rektor vid Nya elementarskolan i
Stockholm. H:s mångåriga verksamhet vid Nya
elementarskolan präglades av kraft och
målmedvetenhet samt medförde bl. a., att skolans natur
av provskola ånyo kom till sin rätt. Den av
H. vid elementarskolan organiserade s. k.
praktiska avslutningsklassen utgjorde i viss mån en
förebild till 1904 års omorganisation av de
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
