Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inspektör (inspektris) - Inspektören över rikets befästningar - Inspicient - Inspiration - Inspirera - Inst. - I. N. S. T. - Instabil - Installation - Installera - Instans - Insterburg - Instillera - Instinkt - Institut - Institut de droit international - Institut de France, Franska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inspektören över rikets befästningar—Institut de France
61
teri-, pansar-, artilleri-, luftvärns-, ingenjör-,
signal- och tränginspektör, var och en målsman för
sitt truppslag. Vid marinen finnas i. för
kustartilleriet, för sjöartilleriet, för torpedvapnet,
för u-båtsvapnet, för minväsendet och för
förbindelseväsendet. Vid flygvapnet finnas i.
för luftbevakningen, för tekniska tjänsten och för
flygsäkerhetstjänsten. — Se Inspektören över
rikets befästningar.
Inspektören över rikets befästningar lyder
direkt under överbefälhavaren. Hans uppgift är
bl. a. att ägna oavlåtlig uppmärksamhet åt
be-fästningsväsendets utveckling, samt inspektera
befästningarna. I., som tillika är chef för
Fortifikationskåren, biträdes av en särskild stab,
befästningsinspektionen.
Inspicie’nt, tjänsteman vid en teater med
uppgift att tillse, att förste regissörens direktiv i
tekniskt avseende följas, ha uppsikt över extra
tjänstgörande på scenen, vara förste regissörens
assistent vid repetitioner samt ansvara för
föreställningarnas ostörda gång. I. kallas också
andre regissör.
Inspiration (av lat. inspirätio, eg. inblåsning),
inandning; högre ingivelse, hänförelse; inrådan.
— Inom teologien menas med i. (äldre term:
ingivelse) det gudomligas omedelbara
inverkan på den mänskliga anden, varigenom sådant
uppenbaras, till vars kännedom denna ande icke
kan komma genom sina naturliga krafter. Inom
kristendomen kommer uttrycket i. från den lat.
övers, av grek. theo’pneustos, 2 Tim. 3: 16. I
fråga om denna i. påverkades den gamla kyrkan
av judendomens läror om dess heliga skrifters
uppkomst samt av den grekiska, av den
hellenistiska judendomen och Filon upptagna
åskådningen av extasen. Efter reformationens nyväckta
värdering av bibeln följde hos dess dogmatiker,
i synnerhet från Calovius, de stränga
formuleringarna av inspirationens art. Den Helige ande
fattades som upphov till såväl form som innehåll,
och författarna blevo mekaniska skrivare efter
hans diktamen. Enl. de reformerta voro
bokstäverna inspirerade (bokstavsinspiration).
Varje ord ansågs ingivet av anden
(verbalinspiration). Det nyare kravet på att hålla
sig till urkundernas verkliga, historiska mening
har genombrutit inspirationsläran.
Inspirera, ingiva; intala; hänföra; inandas.
Inst., förk. för institut, institution samt för
eng. instant, innevarande (månad), dennes.
I. N. S. T., förk. för lat. in nömine sänctae
trinitätis, i den heliga treenighetens namn.
Instabil, ostadig, vacklande.
Installation. 1) Den ceremoni, genom vilken
en nyutnämnd ämbetsman insättes i ämbetet. I.
av kyrkoherdar sker under församlingens
deltagande genom en gudstj änstlig handling, som
närmast har karaktären av en förbön. Till
professorers i. utfärdar rektor inbjudningsskrift, och
vid akten hålles föreläsning av den nyutnämnde.
2) (Tekn.) uppsättande av apparater, maskiner,
ledningar för elektrisk belysning och kraft,
värme, vatten o. dyl. inom byggnader el. på fartyg.
Installera, utföra en installation (se d. o.).
62
Insta’ns (av lat. insta’ntia, enträgen begäran),
jur., avd. inom systemet av ett lands domstolar.
I denna bemärkelse talar man nu om
instansordning, d. v. s. den ordning och omfattning,
i vilken de olika domstolarna el. beslutande
myndigheterna i ett land äga taga befattning med ett
mål el. ärende. Prövningen säges ske i i:a, 2:a
etc. i. I rättssäkerhetens intresse ha näml,
kulturstaterna sedan gammalt infört sådan
instansordning för att kunna få ett avgörande
underkastat förnyad prövning av överordnad
myndighet, en el. flera gånger. Inom
processrättsvetenskapen skiljer man därvid mellan 2 system; enl.
det ena, appellsystemet, prövas målet i hela dess
vidd, både bevis- och rättsfrågan, av
överdomstolen, enl. det andra, revisions- el.
kassations-systemet, behandlar överdomstolen blott frågan,
om den^ riktiga rättstillämpningen iakttagits av
underdomstolen.
Fnsterburg [-bork], ry. Chernyakhovsk, stad
i Ostpreussen, SSSR, vid floden Angerapp, strax
ovanför dennas förening med Pregel, 100 km ö.
om Königsberg; 50,000 inv. I. är en betydande
järnvägsknut, har livlig industri.
Instillèra (av lat. sti’lla, droppe), indrypa
(läkemedel i sår, ögon, öron o. s. v.).
Instinkt är en för alla individer av en viss art
ärftlig disposition att besvara en bestämd yttre
el. inre retning med en i regel ändamålsenlig
reflexhandling el. kedja av dylika. Inre
förändringar, t. ex. i samband med individens uppväxt,
åstadkomma också växlingar i fråga om i.
Typiska instinkthandlingar kunna hos högre djur,
framför allt ryggradsdjur, även förändras på
grund av yttre omständigheter. Härpå beror, att
vilda djur i trakter, där människor ej förekomma,
reagera på annat sätt vid möte med mänskliga
varelser än sådana i befolkade områden. Hos
lågt stående djur saknas dylika anpassningar.
Även människan, vars göranden och låtanden
i regel bestämmas av överläggning, handlar
stundom av instinkt. Så t. ex. söker det nyfödda
barnet moderns bröst och utför sugrörelser utan att
behöva läras denna konst. Jfr Djurpsykologi.
Institüt (lat. institütum, av institu’ere, inrätta),
inrättning, anstalt, särskilt för vetenskap el.
undervisning ; rättsordning, sammanfattning av
rättsregler, som gälla med avseende på något
visst slag av mänskliga levnadsförhållanden.
Såsom rättsliga i. må t. ex. nämnas äktenskap,
för-mynderskap, avtal o. s. v.
Institut de droit intemational [ästity’ da
dræa’ atärnasjåna’1] (ofta återgivet med
”Folkrättsinstitutet”), en 1873 av folkrättslärda och
politiker bildad internationell vetenskaplig
institution med uppgift att främja utvecklingen av
den internationella rätten (den offentliga och den
privata). I. utger som sitt organ tidskr. Revue
de droit intemational samt sedan 1877 en årsbok
(Annuaire). Mellan sammanträdena handhas I:s
angelägenheter av en styrelse. I. fick 1904
Nobels fredspris och åtnjuter årl. understöd från
Carnegies fredsstiftelse. — Litt.: A. Rolin, ”Les
origines de 1’1.” (1923).
Institut de France [ästity’ da frä’s], Frans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
