Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irving, Washington - Irvingia - Irvingianer - Irvington - Is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Irvingia—Is
154
klar och livlig stil, älskvärt lynne och god
iakttagelse. Ehuru han tog upp några
karakteristiska hemlandsmotiv (’Rip van Winkle” m. fl.),
hade han inga typiska amerikanska drag. I.
hade hela tiden vistats i Europa (1825—29 i
Spanien, sedan som legationssekr. i London) men
återvände 1832 till Amerika, där han förblev med
undantag för åren 1842—46, då han var
amerikansk minister i Madrid. Han skrev en biogr.
över G. Washington (5 bd, 1855—59). — Sami,
verk i 40 bd 1897—1903; monogr. av P. M.
Ir-ving (4 bd, 1862—64), C. A. Ingraham (1922)
och G. Hellman (1925).
Irvi’ngia, bot., se Dikaträd.
Irvingiäner [öv-], populär, av medlemmarna
själva ej erkänd beteckning på den s. k. k
a-t o 1 s k-a postoliska kyrkan, vars
upprinnelse var den kring E. Irving (se d. 6.)
separerade församlingen. Snart återupplivades
fornkyr-kans ordning med apostlar, profeter, evangelister
och herdar, och sju apokalyptiska församlingar
skapades. Med 1840-talet inträdde rörelsen i en
romaniserande period. Nu kallade sig samfundet
”den katolsk-apostoliska kyrkan” och ville därmed
betona, att den ej är en sekt utan är
allomfattande (katolsk) och uppbyggd på av Herren
utsända apostlar (apostolisk). Kulten närmade sig
den romerska. Nattvarden betraktades som
offer ; man införde mässdräkter, rökelse och
vigvatten liksom tionde och smörjelse med olja.
Eskatologien utgör centrum i förkunnelsen, och
Kristi återkomst har fastställts till olika
tidpunkter. — Rörelsen rönte i början stor framgång
men gick på grund av de svikna eskatologiska
förväntningarna ständigt tillbaka. I Tyskland
vann samfundet många anhängare. — I Sverige
funnos 1933 omkr. 400 medl., av vilka 200
tillhörde församlingen i Stockholm, som där har
egen kyrka; filialer finnas i Göteborg,
Härnösand, Jönköping, Malmö, Norrköping, Sundsvall
och Uppsala.
Nyirvingianerna el., som de själva
kalla sig sedan 1906, nyapostoliska
församlingen uppkommo 1863 i Hamburg.
Under calvinskt inflytande avskaffades de
romerskkatolska ceremonierna. Apostlaämbetet intager
en central ställning. I övrigt har rörelsen
behållit flera av gammalirvingianernas särmärken.
Litt.: P. Scheurlen, ”Die Sekten der
Gegen-wart” (4:e uppl. 1930); M. Neiiendam,
”Frikir-ker og sekter” (3:e uppl. 1948).
Irvington [ö’vijjtan], stad i New Jersey,
U.S.A., s. v. förstad till Newark; 60,000 inv.
Textil-, metall-, trä- och kemisk industri.
Is är vatten i fast form. Vattnets fryspunkt
sammanfaller icke alltid med isens smältpunkt,
som räknas som nollpunkt för celsiustermometern.
Vatten kan näml, underkylas, d. v. s. avkylas
betydligt under isens smältpunkt utan att frysa. Vid
frysning av underkylt vatten stiger dock temp.
till o° och stannar där, tills allt vatten frusit.
Vid smältning av 1 g is åtgå 80 gcal värme, och
samma kvantitet värme frigöres, om 1 g vatten
Iskristaller i stark förstoring.
fryser till is. Därav följer temp.-stegringen vid
frysning av underkylt vatten. Is bildar
hexago-nala kristaller, som dock kunna uppträda i många
olika former. Isens täthet är mindre än vattnets
el. 0,92 i förhållande till 4-gradigt vatten. Därav
följer, att is bildas på ytan av sjöar. Vid
avtagande temp. synes is först något utvidgas för
att efter —o°3 sammandraga sig ovanligt kraftigt.
Ökar man trycket över isen, sjunker dess
smältpunkt (o°oo7 för 1 kg tryck per cm2).
Smält-punktens beroende av trycket är dock icke så
stort, att den förändras i mätbar grad vid
luft-trycksvariationer. Ökas trycket till 2,200 kg per
cm2, är smältpunkten —220 och en ny
modifikation av is uppträder (mod. 3). Därefter stiger
emellertid åter smältpunkten vid ytterligare
tryckökning, varvid två nya modifikationer efter
varandra uppträda tillsammans med smältvattnet. Så
bildas enl. Bridgeman vid ett tryck av 3,700 kg
per cm2 is V och vid 6,300 kg per cm2 is VI.
Bridgeman har följt smältkurvan av is VI till
ett tryck av 20,670 kg per cm2, då dess
smältpunkt var + 76^35. Då en lösning av salt i
vatten sänker vattnets fryspunkt (havsvatten med
en salthalt av 35 °/oo fryser vid —1°9’) och
samtidigt temp., vid vilken dess täthetsmaximum
inträder, blir isbildningen i haven mycket olika
den, som vi se i insjöar. Havsis är av mjukare
konsistens än sötvattensis och består av tydligt
vertikalt orienterade stänglar. Denna struktur
erhåller den, därför att dess tillväxt sker
vinkelrätt mot frysytan, under det att sötvattensis
bildas parallellt med denna yta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
