Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ishockey - Isidorobröder - Isidorus av Sevilla (Isidorus Hispalensis) - Isie - Ising, Gustav Adolf - Isis - Isjakt - Isjim - Isjtar - Isklausul - Isklo - Iskravning - Iskärnor - Isla, José Francisco de - Islam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Isidorobröder—Islam
168
mer terräng i ett flertal länder. Stockholms
stadion har sedan 1939 en konstfrusen isbana.
Isidorobröder [-å’rå-], se Nasarener.
Isidörus av Sevilla (Isidörus H i s
pålens i s), det västgotiska rikets ypperste lärde
(560—636). Han blev omkr. 600 biskop av Sevilla
(Hispalis); mest betydande som skriftställare.
Som flitig kompilator har I. bevarat många
underrättelser och fragment av förlorade skrifter, men
framför allt förmedlade han klassisk och
patris-tisk lärdom åt sin tids germanska värld. Bland
I:s arbeten märkas bl. a. ”Sententiarum libri tres”
(dogmatik och etik) samt ”Etymologierna”
(senaste uppl. 1911), ett slags realencyklopedi, som
omfattar alla kunskapsgrenar. Oriktigt tillskrev man
honom senare den kyrkorättssamling, som låg till
grund för de pseudoisidoriska dekretalema. I:s
skrifter ha utgivits av Arevalo (7 bd, 1797—
1803). —- Litt.: Monogr. av E. Brehaut (1912),
A. Schmekel (1914).
Isie, se Lilla Isie.
Ising, Gustav Adolf Nilsson, fysiker (f.
1883 19A), fil. dr och doc. vid Stockholms högsk.
1919, t. f. prof, i fysik där 1920—28, prof:s titel
1934. I. har utfört arbeten på förfinande av
mät-ningsinstrument av skilda slag, särsk.
elektromet-rar, galvanometrar, magnetometrar och vågar.
Han har påvisat, att den brownska molekylar
rörelsen sätter en övre gräns för dessa
mätinstruments känslighet. I. har även behandlat problem
rörande luftelektriciteten, utfört
tyngdkraftmätningar enl. en av honom utarbetad metod samt
angivet ett förfarande för multipel acceleration av
laddade partiklar, som senare visat sig fruktbart
vid studiet av atomomvandlingar.
Isis [i’-], fornegyptisk gudinna, dotter till Keb
och Nut, syster och
maka till Osiris.
Sedan Osiris
dödats och
sönder-styckats av Seth
och hans lemmar
spritts åt alla håll,
är det I., som åter
hopsamlar dem och
återbördar guden
till livet. Sin son
H o r u s skyddar
hon med vaksam
kärlek mot Seths
anslag. — Särsk.
från nya rikets tid
blev hennes
dyrkan mycket spridd.
Hon vördades som
fruktbarhetens och
åkerbrukets
gudinna, familjelivets
beskyddarinna och
främjerska av
visdom och kunskap.
Med förkärlek
avbildas hon med
Horusbarnet, och
man torde här kun-
na se en prototyp till madonnan med barnet. —
I hellenistisk tid spred sig I;s kult till
Medelhavsländerna och ombildades efter de grekiska
mysterierna.
Isjakt, farkost för segling på is. Europeiska
kustlandsfiskare använde urspr. båtar på medar;
först sedermera monterade man segel på slädar.
Den nuv. isj aktsporten har utvecklats sedan
1870-talet i flera europeiska länder samt framför allt i
U.S.A. och Canada. I Sverige bildades Stockholms
isjaktklubb 1901. Den har sedan 1904 sina
seglingar på Stora Värtan, där 1940 första SM i
is-j aktsegling ägde rum. Isjaktklubbar finnas nu
bl. a. i Stockholm, Örebro och Norrköping.
Stommen i en i. bestod förr helt enkelt av 2 plankor
i kors. Numera är längdplankan utförd i
strömlinjeformad fackverkskonstruktion. På
ytterändar-na av tvärplankan sitta omkr. 1,5 m långa
ek-medar med infällda, kortare skenor av mjuk
götmetall el. fosforbrons. Aktermeden är något längre
och rörlig samt styrdes förr med en lång
ror-kult, nu med ratt, varvid rorsmannens plats
avsevärt framflyttats. Master och sparrar äro på en
tävlingsisjakt oftast av lätt (ihåligt) trä. Den
moderna i. är en entypsisjakt (15 m2) med enbart
storsegel och utgör f. n. den till antalet största
av de 4 klasserna (15—45 m2) i Europa. — I
Tyskland har man byggt skrovet i en skarp kant,
som vid midskepps inhalat storsegel följer
bommen utefter hela dess längd, så att vinden, som
träffar skrovet, ledes upp i seglet. 1938
konstruerades i Estland en i. med plywoodsegel (”hårt
segel”) och masten inbyggd mellan skivorna. I.
med ”skorstenslika” segel ha försökts i England
och Tyskland. Även framstyrda i. finnas numera.
1’sjim [-/-], stad i Omskområdet, Västsibirien,
RSFSR, vid floden Isjim och järnvägen Omsk
-— Sverdlovsk; 35,000 inv. (1936). Mekanisk
verkstadsindustri (traktorer) m. m.
Isjtar [i’J-], se Istar.
Isklausül, i certepartier ofta förekommande
klausul till skydd för redarna, om ishinder
föreligger på lastnings- el. lossningsplatsen.
Isklo, anordning, bestående av ett par
uppfäll-bara järnklor, fastsatta vid en handledsrem. I
användes i st. f. isdubb (se d. o.).
Iskravning, se Sörpning.
Iskärnor, ytterst små kristaller av is, vilka
enl. nyare teorier skulle vara nödvändiga, för
att vid köldgrader vattenångan i moln- och
dim-droppar skall kunna utfällas (sublimeras) direkt
som iskristaller.
I’sla, José Francisco de, spansk
författare, jesuit (1703—81). Det verk, som gjort I.
berömd, är den burleska ”Historia del famoso
predicador Fray Gerundio de Campazas” (2 bd,
1758—68), trots sina longörer Spaniens bästa
roman på 1700-talet.
Isläm, arab., ”hängivenhet åt Gud”, arabiskt
namn på den av Muhammed (d. 632) stiftade
religion, som efter honom även kallas m u h a
m-medanism, I. innehåller främst judiska,
därnäst kristna element i förening med
föreställningar från parsismen och den fornarabiska
hedendomen jämte egna tillsatser av stiftaren.
Isis med Horusbarnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
