Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskassa - Jordbrukskonsulent - Jordbrukskredit - Jordbrukslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535 Jordbrukskonsulent—Jordbrukslära 536
vis med tillhörande säkerheter. Verksamheten
regleras genom k.f. om jordbrukets kreditkassor av
5/g 1942. En j. skall bestå av minst 20 medl., och
dess verksamhetsområde får icke vara större, än
att medl. känna varandras personliga och
ekonomiska förhållanden och därigenom kunna bedöma
varandras kreditvärdighet. Den kontanta insatsen
är 25 kr per andel, och varje medl. skall teckna
minst 1 andel. J:s egentliga uppgift är att bevilja
driftskredit, men den äger även rätt att bevilja
lån mot primärinteckning i jordbruksfastighet.
Förutom mot inteckning inom 60% av
fastighetens taxeringsvärde kan medl. erhålla lån till
ett belopp, som motsvarar högst 40’% därav.
Medl. äro ansvariga för kassans förbindelser i
proportion till sina jordbruksfastigheters
taxeringsvärde. Av vinsten skola minst 75 % tillföras
reservfonden. J. skall godkännas av länsstyrelsen
och vara ansluten till centralkassan inom det
distrikt. där dess styrelse har sitt säte. — 1951
funnos 629 j. med ett medlemsantal av c:a 145,000.
Jordbrukskonsulent, hos hushållningssällskap
anställd fackutbildad tjänsteman, som har till
uppgift att stå allmänheten till tjänst med råd och
upplysningar i alla växtodlingsfrågor, ss.
gödsling, kalkning, markkartering, sortval, växtföljd,
bekämpning av ogräs, skadedjur och sjukdomar
m. m. J. utlägga vidare lokala fältförsök samt
anordna kurser och demonstrationer i aktuella
frågor. J. utgöras av agronomer, som före
anställningen måste erhålla kompetensförklaring av
Lantbruksstyrelsen. De flesta hushållningssällskap
ha endast en j., ett fåtal ha två.
Jordbrukskredit kan indelas i primär f a
s-tighetskredit, som främst bidrar till att
underlätta fastighetsomsättningen, sekundär
fastighetskredit för anskaffande av
kapital för nyanläggningar och förbättringar samt
driftskredit för rörelsekapital och kapital
till kortvariga rationaliseringsåtgärder. Sedan
länge har det funnits vissa speciella, enbart på
jordbrukets kreditbehov inriktade institutioner.
För tillgodoseende av behovet av primärkredit
startades under förra hälften av 1800-talet
lant-hypoteksinstitutionen, som är en rörelse på
kooperativ grundval. Den består nu av Sveriges
allmänna hypoteksbank och de med denna
förbundna hypoteksföreningarna. Likaledes på kooperativ
bas startades 1915 jordbrukskasserörelsen, urspr.
för att förse det mindre jordbruket med
driftskredit. Dess verksamhet omfattar numera
jordbruk i alla storleksklasser, och den lämnar även
fastighetskredit.
Fastighetskredit mot säkerhet i inteckning är
den äldsta av jordbrukets kreditformer och
förekom även före övergången till
marknadshushållning. 1924 infördes panträtt i spannmål,
otröskad el. tröskad, som mot intyg av ojävig
person fick kvarligga hos låntagaren, och liknande
bestämmelser meddelades 1932 betr,
inteckning i jordbruksinventarier.
Då jordbruket, trots mångfalden av
kreditinstitutioner, ej kunnat få sitt kreditbehov tillgodosett
i den utsträckning och på de villkor, som ansetts
erforderliga för näringens utveckling, har staten
i stor utsträckning direkt uppträtt som
kreditgivare. Det har därvid främst varit fråga om
sekundär fastighetskredit, förknippad med speciella
rationaliseringsåtgärder, men även driftskredit har
förekommit i olika former.
En särställning inom den statliga låne- och
bi-dragsverksamheten intar den till
egnahemsverk-samheten knutna s. k. sociala jordbruk
s-kreditgivningen, som startades 1904 med
Statens egnahemslånefond. Jordbrukskrisen i
början av 1930-talet ledde till exceptionella
kreditsvårigheter, och en betydande statlig
kreditgiv-ning med rent stödjande syfte igångsattes.
Sålunda anvisade 1932 års riksdag 15 mkr till
ackordslån och s t ö d 1 å n. Ackordslån
be-viljas för genomförande av ackord, om
sannolikhet föreligger, att vederbörande därefter kan
göra rätt för sig. Stödlån beviljades för inköp
av nödiga redskap, kreatur m. m. Genom beslut
vid 1935 års riksdag avskaffades stödlånen,
medan ackordslåneverksamheten fortsattes efter
väsentligt utvidgade linjer. Den regleras genom
k.k. om ackordslån och hjälplån till jordbrukare
(SFS 592/40). Hjälplån lämnas för reglering av
jordbrukarens skuldbörda på annat sätt än genom
ackord.
På riksdagens begäran tillsattes 1933 den s. k.
jordbrukskreditutredningen, vilken bl. a.
utarbetade förslag om inrättande av en Statens
lånefond för sekundär jordbrukskredit.
Förslaget antogs, och 40 mkr ställdes till
fondens förfogande. Lånen förmedlas av bl. a.
centralkassor för jordbrukskredit och
hypoteksför-eningar samt beviljas till högst 75’% av
jordbruksegendomens belåningsvärde. För att stödja
och påskynda jordbrukets rationalisering ha sedan
1 :a världskriget skapats ett stort antal statliga
lånefonder, från vilka lån till speciella åtgärder
lämnats. Här kunna nämnas gödselvård
s-lånefonden, avdikningslånefonden,
täckdikningslånefonden,
allmän-n a och norrländska
nyodlingsfon-derna och jordbrukets
maskinlånefond. Staten har även bedrivit en betydande
kreditverksamhet till stöd för jordbrukets
ekonomiska föreningar.
I samband med det program för jordbrukets
rationalisering, som innefattas i de riktlinjer för
den framtida jordbrukspolitiken, vilka antagits av
1947 års riksdag, fattade 1947 och 1948 års
riksdagar beslut om en omläggning av den
statliga kreditgivningen för rationaliseringsändamål.
Bestämmelserna härom ha sammanförts i en
k. k. Wg 1948 ang. statligt stöd till
jordbrukets yttre och inre rationalisering (SFS 342/48).
De gälla alla enskilda jordbrukare samt i de
flesta fall även föreningsjordbruk och
andels-ladugårdar. Stödet utgöres dels av statlig
garanti för lån, tagna i enskild kreditanstalt
(lånegaranti för amorteringslån), dels av
statsbidrag (avskrivningslån). Båda sökas
hos och bevilj as av lantbruksnämnderna. — Litt.:
L.—E. Thunholm, ”Svenskt kreditväsen” (1949).
Jordbrukslära, läran om åker- och ängsbrukets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
