Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julianehåb - Julianska kalendern - Julianus Apostata (Flavius Claudius Julianus) - Juliennesoppa - Julikolonnen - Julimonarkien - Juliordonnanserna, -revolutionen - Juliska alperna - Julita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Julianska kalendern—Julita
636
betydande fåravel och torskfiske. Spinn- och
vävskola. Radiostation. Koloniorten Julianehåb
anlades 1775 och är uppkallad efter
änkedrottning Juliana Maria av Danmark.
Juliänska kalendern, se Kronologi.
Juliänus Apo’stata (”Avfällingen”), eg. F 1
a-vius Claudius Juliänus, romersk
kejsare (332—363 e. Kr.), son till lulius
Constan-tius. Under sin barndom och ungdom
behandlades J. misstänksamt av den bigotte kejsar
Con-stantius; 345 förvisades han jämte sin broder
Gallus till ett ensligt slott i Kappadokien,
Makellon, där han vistades sex år och bedrev
filosofiska och retoriska studier. Dessa fortsattes
senare i Aten.
Sedan Gallus
röjts ur vägen,
upphöj des J. till
caesar med
kommando över
Gallien (355). Mot
all förmodan
visade sig J. som
en framstående
fältherre, drev ut
germanerna och
vann slutligen en
stor seger över
dem vid Strass-
burg 357. Då Constantius befallde honom att
sända sina bästa trupper till östern för kriget
med perserna, utropade hären honom i Paris
360 till kejsare. Han marscherade österut, men
under tiden dog Constantius 361, och J. blev
allmänt erkänd som kejsare. Han ärvde kriget med
Persien och fann sin död i detta under outredda
omständigheter.
Redan under sin studietid hade J. vänt sig bort
från kristendomen till nyplatonsk filosofi och den
därmed förbundna hedniska teologien. Efter sin
tronbestigning bekände han sig öppet till
heden
domen och sökte återställa
den. Han föranstaltade stora
offer, organiserade en
hednisk kyrka och kult, förbjöd
de kristna att meddela
undervisning, besatte alla högre
ämbeten med hedningar och
återkallade förvisade
kätter-ska biskopar. Dessa åtgärder
väckte våldsam rörelse, och
J. såg sig föranlåten att
tillgripa strängare mått och
steg. Kriget med perserna
och hans död hindrade
honom att fullfölja kampen.
J :s talrika skrifter ha
utgivits av Hertlein (1877) samt
av F. Cumont och I. Bidez
(1922). — Litt.: J. Geffcken,
”Kaiser Julian” (1914).
Skönlitterärt har J.
behandlats av bl. a. Viktor Rydberg,
D. Merezjkovskij och H.
Ib sen.
Juliennesoppa [$yljä’n-], soppa på fint
sönderhackade grönsaker.
Julikolonnen, ett 1831—40 på Place de la
Bastille i Paris uppfört minnesmärke över de
i julirevolutionen 1830 stupade.
Julimonarkien (1830—48), se Frankrike,
historia, sp. 58—59.
Juliordonnanserna, -revolutionen, se
Frankrike, historia, sp. 58.
Jüliska alperna, se Alperna, sp. 368.
Jülita. 1) Socken i Södermanlands län,
Opp-unda härad, s. ö. om Hjälmaren; 163,85 km2,
2,146 inv. (1952). Kantas i s. v. av sjön öljaren,
därintill odlad slätt, f. ö. huvudsaki. småbergig
skogsmark. 4,265 har åker. Egendomar:
Julita-gård, Fågelsta, Gimmersta och Äs. Kyrkans
mittskepp är möjl. från romansk tid, sidoskeppen
huvudsaki. från 1720-talet. Pastorat i Strängnäs
stift, Oppunda v. kontrakt. J. utgör tills, m.
österåker storkommunen Julita; 207,77 km2,
3,359 inv. (1952). Tätort: Äsköping (272 inv.);
apotek och provinsialläkare. — Litt.: I. Schnell,
”J. sn” (1948).
2) J. el. Julita gård, gods i J.i), vid
ölj arens n. ö. strand, omfattar med Berga 1,957
har, därav 440 åker, med ett taxeringsvärde av
1,114,600 kr. Slottet av sten i tre våningar med
ett framspringande mittparti uppfördes omkr. 1750
på platsen för det gamla klostret, varav en del
murar och källarvalv finnas kvar. Vacker park.
Slottet rymmer dyrbara konstskatter. Till
friluftsmuseet Julita skans ha samlats äldre
byggnader och kulturföremål. På 1170- el.
1180-talet skänkte konung Knut Eriksson sin gård
Säby (lat. Saba), nuv. J., till det
cisterciensklos-ter, som tidigare varit förlagt till Viby vid
Sigtuna. Vid medeltidens slut ägde klostret nästan
hela J.i) utom Gimmersta. Sedan J. indragits
vid reformationen, förlänades det till bl. a. Jöran
Persson, hertig Karl och änkedrottning Kristina
(1622). Efter reduktionen kom godset till släk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
