Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamenev (Rosenfeld), Lev Borisovitj - Kamenskij, Nikolaj Michajlovitj - Kamenskoje - Kamensk-Uralskij - Kamera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Kamenskij—Kamera
850
LevBorisovitj, rysk politiker av judisk börd
(1883—1936). Han ägnade sig från ungdomen
åt revolutionär verksamhet inom det
socialdemokratiska partiet, vilken dock avbröts flera gånger
av utlandsvistelse, fängelsestraff och deportation.
Vid marsrevolutionen 1917 befann han sig som
livstidsdeporterad i Sibirien, frigavs, återvände
och blev en av ledarna för bolsjevikpartiet i
Pet-rograd. 1918 deltog han i fredsförhandlingarna
i Brest-Litovsk. Placerad i en rad av
bolsjevi-kernas främsta ledande institutioner, kom han,
särskilt som medlem av den mäktiga ”politiska
byråns” dirigerande tremannautskott (trojka;
övriga medlemmar Stalin och Sinovjev), att under
Lenins sjukdom och ett par år efter dennes död
spela en politisk förstarangsroll. Då han
emellertid (tills, m. Sinovjev) anslöt sig till den av
Trotskij ledda ”vänsteroppositionen” mot Stalins
till en början moderata kompromisspolitik, blev
han avlägsnad från sina poster och till sist, 1927,
utesluten ur partiet. Sedan han kort därpå
avsvurit sitt kätteri, återupptogs han efter någon
tid i partiet. Efter mordet på Kirov häktades han
1934 och dömdes för delaktighet däri till
tukthus. 1936 blev K. efter en ny process, vari han
erkände sig skyldig till svårartade konspirationer
och förrädiska stämplingar, dömd till döden och
avrättad.
Kamenskij [ka’mjinskoj], Nikolaj M
i-chaj lovit j, rysk general (1776—1811), gjorde
sina lärospån under Suvorov i Italien och Schweiz
och deltog i tredje koalitionens krig mot franska
republiken. Under 1808—09 års krig i Finland
kallades han efter ryssarnas nederlag vid Lappo,
juli 1808, att överta befälet över fältarmén i
n. Finland. Efter segern vid Oravais 14 sept.
1808 följde K. de tillbakavikande svenskarna,
tills de genom konventionen i Olkijoki 19 nov.
måste utrymma Finland.
Kamenskoje [ka’mjinskaje], stad i Ukraina,
se Dnjeprodzerzjinsk.
Kamensk-Uralskij [ka’mjinsk-ora’ljskaj], stad
i Tjeljabinskområdet, RSFSR, 140 km s. om
Sverdlovsk; 50,000 inv. (1939). Järnindustri;
redan under 1600-talet uppstod här en av de första
metallurgiska
verkstäderna i Ural.
Kämera (lat.
ca’mera, välvt
rum, kammare),
apparat för det
fotografiska negativmaterialets exponering. K. är en
direkt utveckling
av den gamla ca’~
mera obscüra, och
den enklaste k.,
lådkameran
(fig. 1), är i
princip byggd på
samma sätt i form av
en fast, ljustät
låda av trä el. plåt.
I ena väggen sitter
Fig. I. Lådkamera utan
stånd sinställning.
Fig. 2. Principen för Zeiss Ikons
vridkilsavstånds-mätare.
De två vridkilsprisniorna t. h., som vid
avståndsinställ-ningen vridas åt motsatt håll, bryta den infallande
ljusstrålen från motivet. Denna reflekteras sedan inuti
en glasstav utan rörliga delar och ger upphov till en
partiell förskjutning av bilden i sökarens synfält.
objektivet, som projicierar en plan,
tvådimensionell bild av motivet på den fotografiska
filmen el. plåten, placerad i en hållare
(kassett) på den motsatta väggen. Inuti el.
omedelbart intill objektivet sitter en slutare, som
reglerar exponeringstidens längd. För k:s
inriktning mot motivet finns en i kamerahuset inbyggd
sökare. Avståndet mellan objektivet och filmen
är i regel fastlåst så, att endast föremål på
avstånd avbildas skarpt. De flesta k. äro dock
försedda med föränderligt bälgutdrag el. någon
annan form av avståndsinställning, så att de
kunna användas även för fotografering på korta
avstånd. — Den vanligaste k. är den
hopfäll-bara rullfilmkameran, som numera vanl.
bygges för filmformaten 6X9 cm, 6X6 cm och
4,5 X 6 cm (bild 1 å pl.). Kamerahuset (1) av
plåt el. lättmetallgjutgods är platt, så att den
hopfällda k. kan bäras i fickan. Genom
nedtryck-ning av en spärrknapp utfälles locket (2) med
fronten (3), som uppbär slutare (4) och objektiv.
Fronten är ljustätt förbunden med kamerahuset
genom en läderbälg (5), och stödskenor (ö) från
kamerahuset hålla fronten i ett stadigt läge.
Samtidigt utfälles sökaren (7) upptill på
kamerahuset. Här sitter även avtryckaren (8), en
knapp, som vid nedtryckningen överför
rörelsen genom ett hävarmssystem fram till slutaren,
så att denna utlöses. Härvid öppnas och stänges
objektivöppningen av inuti objektivet placerade
tunna metallameller, vilka regleras av ett urverk,
som kan ställas in för olika exponeringstider,
t. ex. från l sek. ned till Vsoo sek. För
fotografering av ganska långsamma rörelser, t. ex. en
gående person, fordras i regel så korta
exponeringstider som U100 sek för att få en i varje detalj
skarp bild. Objektivets brännvidd är avpassad
efter negativformatet och ung. lika med
diagonalen i formatet, för en 6 X 6 cm k. 7,5—8 cm.
Objektivets ljusstyrka regleras med den
inbyggda bländaren. Denna är numera alltid graderad
i relativ öppning, d. v. s. förhållandet mellan
bländarens diameter och objektivets brännvidd. Om
bländardiametern är % av brännvidden, är
relativa öppningen 114. Den internationellt antagna
bländarskalan utgår från ljusstyrkan 1:1 och
innehåller följ, värden: 1:1,4, 1:2, 1:2,8, 1:4, 1:5,6,
1:8, 1:11, 1:16, 1:22, 1:32, 1:45 o. s. v. För varje
steg i skalan minskas ljusstyrkan till hälften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
