Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanot - Kanotkryssare - Kanotpaddling - Kanotsegling - Kansallis-osake-pankki, Nationalaktiebanken - Kansas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Kanotkryssare—Kansas
886
Enmans paddelkanoter
(t. v.) och kanadensare.
insvängda ändar samt framdrivas med
enkelpad-■del), III och IV segelkanoter och V
kanot kr ys sar e. Segelkanoterna äro försedda
med centerbord. Kanotkryssare bilda en
övergång till segelbåtar. De flesta av ovannämnda
klasser äro uppdelade i underavd. med olika
särbestämmelser, och för att k. skall kunna
klassas enl. Svenska kanotförbundets regler, måste
även förbundets byggnads- och
utrymmesbestäm-melser vara uppfyllda. Man skiljer härvid på
ribbkanot och k. med hel
bordläggning. — Ang. hopfällbara k. se Faltbåt. — Se
vidare Kanotpaddling och Segelsport.
Kanotkryssare, se Kanot.
Kanotpaddling. Kanoten och faltbåten
framdrivas med dubbelpaddel (2-bladig), kanadensaren
med enkelpaddel (i-bladig). Vid tävlingspaddling
med 2-bladig paddel skiljer man f. n. på 3
stilar, den s. k. uppsalastilen, lärkvingestilen och
en sedan 1937 huvudsaki. i Sverige med gott
resultat utexperimenterad ny stil. Den förstn.
utmärkes av låg sittställning med låg
paddelfö-ring och genomgående drag ganska långt ut från
kanotens sida. Vid lärkvingestilen är
sittställ-ningen högre, paddelföringen hög, draget kort
(med kraftigt tillslag) något närmare kanoten.
I den nya stilen är sittställningen medelhög;
draget, som skall vara så genomgående som
möjligt, utan att kroppen vrides, sker med nära
vertikal paddel och så nära som möjligt intill
kanoten, parallellt med denna, under det att
kroppen utför en fram- och tillbakagående rörelse.
Takten är vid uppsalastilen omkr. 60 tag i min,
vid lärkvingestilen 100—no samt vid nya stilen
80—90. Paddlingen med kanadensaren liknar den
ovannämnda nya stilen; paddlaren står i
knä-halvstående ställning och håller paddeln vid det
genomgående draget så lodrät som möjligt. Vid
1-manspaddling, där takten är omkr. 40 tag i
min, motverkas kanotens benägenhet för
kursändring genom att paddeln vrides till styrning
ett halvt varv utåt vid slutet av varje paddeltag.
Som tävlingsidrott är k. jämförelsevis ung.
Svenska kanotförbundet stiftades 1904 och första
SM i paddling anordnades 1907, men först sedan
förbättrade kanottyper kommit i bruk ett stycke
in på 1900-talet ökades intresset för k. i Sverige
mera avsevärt. Intern, kanotförbundet (I.R.K.)
bildades 1924, EM tillkom 1933, VM 1938 och
NM 1939. 1936 upptogs k. på Olympiska spelens
program. — Följ, tävlingar förekomma f. n.
enl. I.R.K:s reglemente: tävlingar med 1-, 2- och
4-manskanoter samt 1- och 2-manskanadensare
på 1,000 m, med 1- och 2-manskanoter, 1- och
2-mans faltbåtar samt 2-manskanadensare på
10,000 m. Dessutom med 1- och 2-mans
kanoter på 600 m för damer. Tävlingar i s. k.
kanot s 1 a 1 o m anordnas i Tyskland och Schweiz
på floderna medströms enl. samma princip som
vanl. slalom med ”portar” m. m.
Kanotsegling, se Segelsport.
Ka’nsallis-osake-pa’nkki [-å’sake-], fi., N
a-tionalaktiebanken, en av Finlands
största banker, gr. 1889, med huvudkontor i
Helsingfors samt 221 avdelningskontor i landsorten.
Kansas [kä’nzas], förk. Kan., en av
Nord-centralstaterna i U.S.A., v. om Missourifloden
mellan 370 och 400 n. br.; 212,780 km2, 1,905,299
inv. (1950); huvudstad: Topeka. Se karta vid
Förenta staterna. K. tillhör i sin helhet de
västliga prärieplatåerna (the great plains), ett svagt
vågigt slättland, som sänker sig från v. (omkr.
1,200 m ö. h.) mot ö. till Missourifloden
(gränsflod i n. ö.). Huvudfloderna äro i n. Kansas
River, biflod till Missouri och bildad av
Re-publican River och Smoky Hill River, i s.
Arkan-sas River med dess tillflöden Cimarron River och
Neosho River; alla äro typiska präriefloder med
ojämn vattenföring och slingrande lopp. Klimatet
är kontinentalt och i regel gynnsamt för jordbruk;
årsnederbörden sjunker mot v. under 400 mm.
Blizzards och tornados anställa ofta förödelse. Vid
folkräkningen 1950 hade K. 1,828,961 vita inv. ;
1940 funnos 65,138 negrer och 1,165 indianer. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
