Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsborg (Skaraborgs län) - Karlsborg (Norrbotten) - Karlsborg (Bohuslän) - Karlsborgs artillerikår, Karlsborgs artilleriregemente - Karlsborgs luftvärnsregemente - Karlsburg - Karlsby revir - Karlsdal - Karlshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Karlsborg—Karlshamn
52
nisonsorten Karlsborg med sluten
bebyggelse ligger på den s. halvön med Vanäs
udde och växte upp i samband med
fästningsan-läggningen från 1820-talet (se K.2). K. är
förläggningsort för Västgöta flygflottilj (F 6),
Karlsborgs luftvärnsreg. (Lv 1) och Karlsborgs
tygstation (KT); där finnas ett arméns
inten-denturförråd samt ammunitionsfabrik med
prov-skjutningsanstalt. K. har samrealskola,
yrkesskolor, kanalstation (Rödesund) och är ändpunkt
för statsbanelinjen från Skövde. Karlsborgs
radiostation ligger i Mölltorps sn. I K. finnas
apotek, garnisonssjukhus och distriktsveterinär.
Kyrkan uppfördes 1869—71 och är sammanbyggd
med fästningens slutvärn. Pastorat i Skara stift,
S. Vadsbo kontrakt; utgör kommunen
Karlsborg. — Namnet efter Karl XIV Johan (1832).
2) Förutvarande fästning i K.i). u/s 1819
fastställdes ett av dåv. chefen för Ingenjörkåren,
B. E. Franc-Sparre, utarbetat förslag till en
fästning på Vanäs udde med landfronter enl.
bastions- och sjöfronter enl. tenaljsystemen. 1820
fastställdes ett nytt förslag enl. Carnots system,
varefter grundstenen lades till Vanäs
fästning, som K. i början kallades. 1835 framlade
dåv. löjtnanten J. Kleen ett förslag till
landfronternas befästande enl. kaponjärsystemet.
Förslaget till det s. k. slutvärnet, uppgjort av
K. F. Meijer, fastställdes 1845. Arbetena på
kärn fästningen avslutades 1909. Med hänsyn till
alltmera ökade skottvidder framlades 1899
förslag att bygga en framskjuten gördel av
befästningar, av vilka endast de på Vaberget, 5 km
v. om K., kommo till utförande. Inom
kärnfäst-ningen ha uppförts förråd, kyrka,
ammunitionsfabrik m. fl. byggnader. Till K. ha under årens
lopp varit förlagda olika truppförband, delvis som
garnison, samt militära centrala skolor (se K.i).
Karlsborg, industrisamhälle i Nederkalix sn i
Norrbotten, på en udde vid kusten 10 km s. ö.
om Kalix municipalsamhälle; 946 inv. (1951).
Karlsborgsverken, som omfatta sågverk,
ång-tork, hyvleri, sulfatfabrik, destillationsverk,
tvättmedels- och kemisk-teknisk fabrik, tillhöra
numera ab. Statens skogsindustrier. Lotsstation.
Karlsborg, medeltida slottsruin, belägen vid
Äbyfjorden i Bro sn, Bohuslän. Slottet uppfördes
1455—56; det förstördes delvis av danskarna 1531.
Ruinen utgrävdes 1889 av W. Berg. — Litt.: W.
Berg i ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och
Bohusläns fornminnen och historia”, 6 (1900).
Karlsborgs artillerikår, Karlsborgs
artilleriregemente, se Karlsborgs luftvärnsregemente.
Karlsborgs luftvärnsregemente, Lv 1, leder
sitt ursprung från det f. d. finska 2:a
beläg-ringskompaniet, som 1815 införlivades med Göta
art.-reg. och 1831 förlädes till Vanäs (sedermera
Karlsborgs) fästning; 1892 uppsattes
Karlsborgs ar t.-k å r som fästningsart., bildande
stommen för det 1901 uppsatta B od en-Kar 1
s-borgs art.-reg., varav en bataljon skulle
vara förlagd till Karlsborg med namnet
Karlsborgs a r t.-b a t a 1 j o n. Enl. 1914 års
härordning blev denna bataljon från 1920
självständig under gamla namnet Karlsborgs art.-
kår och organiserad som tungt fältart. Genom
1925 års försvarsordn. ombildades kåren från
1928 till ett luftvärnsreg. under namnet
Karlsborgs art.-reg., vilken benämning jämlikt
1936 års försvarsordn. ändrades till K.
Ka’rlsburg [-bork], tyska namnet på staden
Alba Julia.
Karlsby revir, adress Karlsby, tillhör Östra
distriktet och omfattar Aska, Dals och Lysings
härader, av Finspånga läns hd Godegårds och
del av Tjällmo socknar samt av Bobergs hd
del av Kristberga sn i Östergötlands län.
Karlsdal, nedlagt järnbruk i Karlskoga stad.
Bruket fick sina första privilegier 1669 under
namnet Kortfors, vilket 1761 ändrades till
K. Tackjärnstillverkningen nedlades i början av
1930-talet, och bruksegendomen såldes 1934 av
Carlsdahls ab. till staten.
Karlshamn, stad (under landsrätt sedan %
1950) i Blekinge län, vid Mieåns utlopp i
Östersjön (Karlshamnsfjärden); 15,68 km2; 10,909
inv. (1953). 54% skogsmark och återstoden
övrig mark, inkl, tomtmark. — Före K:s
grundläggning fanns där en handels- och
hamnplats, B o d e k u 11, som Karl X Gustav
efter freden i Roskilde var starkt betänkt på
att göra till hamnstad och huvudstation för
flottan. Emellertid kommo andra saker emellan, och
det dröjde till 1664, innan Bodekull fick
stads-privilegier (två år senare, 1666, fick K. sitt nuv.
namn). Stadsplanen är uppgjord av Erik
Dahl-bergh, likaså förslaget till K:s befästande (jfr
Karlshamns kastell). Den goda hamnen och de
efter Blekinges förening med Sverige förbättrade
landsvägsförbindelserna gjorde K. redan under
1600-talet till nederlagsplats för v. Blekinge och
stora delar av s. Småland. På 1760-talet funnos
i K. skeppsvarv, tobaksfabriker, ylle- och
strumpfabrik, färgeri, stärkelsefabrik, repslagerier,
såp-sjuderier, pappers- och tegelbruk, garveri, flera
kvarnar m. m. Under kontinentalsystemets tid,
särsk. 1808—12, hade K. en stor transitohandel
med engelska varor till Tyskland. Under 1840
—70-talen, då stora mängder tjära, trä och
spannmål fördes ned till K. från skogsbygden, ända
uppifrån Växjö-trakten, hade de gamla
handelshusen sin glansperiod. 1874 fick K.
järnvägsförbindelse med Vislanda vid S. stambanan, 1886
med Kristianstad, 1889 med Karlskrona. 1937
inkorporerades från Asarums sn 9,59 km2, och
inv.-antalet ökades med c:a 2,000.
K. har den för 1600-talsstäderna vanliga
regelbundna stadsplanen. Längsgatorna löpa parallellt
med Mieån, tvärgatorna vinkelrätt däremot. I K.
har en hel del av 1700-talets träarkitektur
bevarats. I Stortorgets n. v. hörn ligga det äldsta,
bevarade rådhuset (”Asschierska huset”) och stadens
andra rådhus, ett vackert korsvirkeshus, uppfört
1682, restaurerat 1913, vid s. sidan av torget det
nuv. rådhuset, uppfört 1899—1900, vid n. sidan
kyrkan, Karl Gustavs kyrka, grundlagd 1681 men
invigd först 1702. Den är uppförd efter ritningar
av Erik Dahlbergh av sten och i korsform; valv
och torn äro av trä. Kyrkklockorna äro
upphängda i den strax intill kyrkan belägna 8-kan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
