Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlson, Arwid - Karlson, Karl Gustaf - Karlsruhe - Karlsson, Karl Henrik - Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Karlson—Karlstad
66
sig snart bemärkt genom sin
tekniskt drivna, brådmogna
målartalang. Efter 1930-talets
mitt framträdde ett
romantiskt drag starkare i förening
med dekorativ planförenkling
och ibland kantigt stiliserad
teckning. Sedan K. mottagit
vissa impulser från dansken
Rude och bornholmsskolan,
tog han itu med ett mer
personligt form- och
naturstudium, varvid arbeten i
tempe-ra fingo särskild betydelse.
K. har även, spec. 1937,
icke utan framgång sysslat
med skulptur. — Litt.: H.
Hedemann-Gade, ”Skånsk
konstrevy” (1945).
Karlson, Karl Gustaf,
tekniker (f. 1884 18/4),
examinerades 1904 från
Chalmers tekniska läroanstalt. K.
var 1908—12 ångtekniker
vid ab. Ljungströms
ångtur-bin, 1912—14
experimentin
genjör vid ab. Gasaccumulator, 1914—18
ångtekniker samt 1920—34 beräkningsingenjör och
avd.-chef vid ab. de Lavals ångturbin. Han blev
1934 prof, i maskinlära (värmemotorer) vid
Chalmers tekniska högsk., 1943 dessutom i
maskinelement, emer. 1949; 1943—49 var han därjämte
prorektor vid Chalmers tekniska högsk. K. har
utom tekniska uppsatser publicerat arbetet
”Maskinelement” i serien ”De tekniska vetenskaperna.
Avd. Maskinteknik” (1923).
Ka’rlsruhe [-röa], huvudstad i Baden; 198,840
inv. (1950), därav ung. hälften protestanter. K.
är beläget på övre Rhenslätten 5 km v. om den
gamla huvudstaden Durlach. K. grundades 1715
av markgreven Karl Vilhelm av Baden-Durlach
och är uppkallat efter honom. Staden anlades
efter norditalienskt mönster. Mitt i en ring
uppfördes slottet, från vilket 31 vägar radierade;
9 av de mot s. radierande vägarna utbyggdes till
gator. K. fick på så sätt en solfjäderformig
stadsplan. Under 1800-talet tillkommo 6 nya
radial-gator och 4 nya stadsdelar. Av den lilla
residensstaden, av vars 13,711 inv. ännu 1812 nära
hälften bestod av statstjänstemän, hovpersonal och
militär, växte upp en stad med livlig industri och
handel. Detta uppsving är till stor del betingat
av att K. blev centrum för flera viktiga
kommunikationsleder. Nu sammanstråla här ett 1 o-tal
järnvägar, av vilka 5 äro dubbel- el. fyrspåriga.
1899—1901 förbands K. genom 1,9 km lång
kanal med Rhen; den rymliga hamnen är belägen
i stadens v. utkant. K. har stora bryggerier,
metall- och maskin- (bl. a. symaskins-), livsmedels-,
textil- och pappersindustri, parfymfabriker (Wolff
und Sohn), talrika högre läroanstalter, museer
och inst.; dess teater och tekniska högsk.
(grundad 1825) äro berömda. Under 2:a världskriget
och främst genom det brittiska massanfallet 3/ø
1942 åsamkades stadens centrum mycket allvar-
NF XII — 3
Flygbild över Karlsruhe före z:a världskriget; i bakgrunden slottet.
liga skador. Bland märkligare offentliga
byggnader, de flesta härstammande från 1800-talet,
vilka blevo totalt förstörda, må nämnas följ.:
stor-hertigliga palatset, uppfört 1752—82,
markgrev-liga palatset, slottet Gottesau, den katolska och
den evangeliska stadskyrkan, båda i klassicerande
stil, rådhuset, det stora Landesbibliothek,
Hof-theater, konst-, musik- och tekniska högskolorna.
Delvis förstörda blevo bl. a. lantdagsbyggnaden,
tyghuset och Kunsthalle, vars rika samlingar
även omfatta en Hans Thoma-kollektion.
Karlsson, Karl Henrik, historiker,
genealog (1856—1909), fil. dr i Uppsala 1890,
tjänstgjorde från 1885 i Kungl. bibi, (amanuens från
1894) och från 1888 i Riksarkivet. K. verkställde
på offentligt uppdrag 1894—1900 i Vatikanarkivet
i Rom forskningar för svensk historia. Han utgav
register (1910) till Svenskt Diplomatarium, 1—2,
samt två supplementband (1903—04) till
diploma-tariets serie fr. o. m. 1401. K. var synnerligen
framstående medeltidsgenealog. Hans stora
samling anteckningar om svenska medeltida
frälseät-ter tillhör nu Riddarhuset. I Sv.
Autografsällskapets Tidskr., i Hist. Tidskr. och Personhist.
Tid-skr. skrev han värdefulla släkthistoriska
uppsatser.
Karlstad, residensstad i Värmlands län och
stiftsstad i Karlstads stift, vid Klarälvens
mynning i Vänern; 74,74 km2, land; 36,738 inv. (1953).
— Från K. leda två av Värmlands viktigaste
dalgångar, Klarälvsdalen och Fryksdalen, in i landet.
På Tingvallaön, K:s nuv. centrum, uppstod
mycket tidigt en tings- och marknadsplats, som
under medeltiden hette T h i n g v a 11 a, vilket namn
utbyttes mot K., när orten 1584 erhöll
stadspri-vilegier av hertig Karl. 1647 blev K. stifts-, 1779
residensstad och erhöll i slutet av 1600-talet
gymnasium. 1934 inkorporerades så gott som hela
Karlstads landskommun och delar av Grava sn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
