Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaunas - Kaunitz, Wenzel Anton, von Kaunitz-Rietberg - Kauppi, Kalle - Kaurisnäcka - Kaurit - Kaus - Kaus, Gina - Kausal - Kausalitet, kausalsammanhang - Kausativ - Kaustik - Kaustika el. brännlinje - Kaustika alkalier - Kauterisation (kaustik) - Kaution - Kautokeino - Kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Kaunitz—Kautschuk
168
Sanciai, till vilken större delen av stadens
industri är förlagd (metall- och livsmedelsindustri,
slakterier, bryggerier, ångkvarn och
tändsticksfabrik). Förstaden Alexotas med flygfält ligger
på Nemunas’ s. strand, Viliampole n. om Vilija.
K. är ett viktigt handelscentrum och
järnvägsknut; flodhamn. På gr. av sitt strategiskt
viktiga läge har K. spelat en betydelsefull
krigshistorisk roll såväl under medeltiden som i nyare
tid. Under 2:a världskriget besattes K. 1940 av
ryssarna, 1941 av tyskarna och återerövrades 1944
av ryssarna.
Kåu’nitz [-ts], Wenzel Anton, furst von
K.-R i e t b e r g, österrikisk statsman (1711—94).
Han var från 1741 diplomat och 1748 Österrikes
sändebud på kongressen i Aachen, där han
grundläde sitt rykte. Maria Teresia och K. genomförde
sedermera en ny, mot Fredrik II av Preussen
riktad utrikespolitik. För att främja denna var
K. 1750—52 sändebud i Paris och blev 1753
kejsarinnans hov- och statskansler samt åstadkom
1756 förbundet med Frankrike. Hans politik
ledde till sjuåriga kriget. 1764 blev han
riksfurste. Efter Maria Teresias död fick han
minskat inflytande och tog 1792 avsked från sina
ämbeten. K. var ett original, stel och fåfäng
men stor gynnare av vetenskap och konst. —
Litt.: Biogr. av G. Küntzel (1923).
Kau’ppi, Kalle, finländsk jurist och politiker
(f. 1892), jur. dr 1927, sedan 1929 prof, i
handelsrätt vid Helsingfors finska handelshögsk.,
högskolans rektor 1939—45. K. var som
representant för finska framstegspartiet
handelsminister i Kallios koalitionsregering 1936—37 och
undervisningsminister i regeringarna 1943—44 samt
är sedan 1943 medl. av riksdagen och ordf, i
framstegspartiets riksdagsgrupp.
Kåu’risnäcka, se Porslinssnäckor.
Kaurit, en karbamidharts, vilken användes som
lim för framställning av flerskiktsfaner och
lamellträ samt som bindmedel för konstkork.
Kaus [kås], till segel, stag o. dyl. fästa ringar
av metall el. trä, i vilka hakar, taljerep el. dyl.
huggas.
Kåus, Gina, österrikisk författarinna (f.
1894). K- har främst gjort sig känd genom en
rad romaner med god psykologi och elegant
framställning, bl. a. ”Die Verliebten” (1928), ”Die
Überfahrt” (1932; sv. övers. ”Atlantresan”, s. å.),
”Morgen um neun” (s. å.; sv. övers. ”På slaget
nio”, 1933), ”Die Schwestern Kleh” (1933) och
”Der Teufel nebenan” (1939; sv. övers.
”Mela-nie”, 1940). Hon har vidare haft framgång med
några arbeten för scenen, ss. ”Toni” (1927).
Hon har också skrivit en del uppskattade
histo-riskt-biografiska arbeten, bl. a. ”Katharina die
Grosse” (1935; sv. övers. 1936).
Kausäl, som innebär en orsak, orsaks-; k.
sats, bisats, som anger orsaken (grunden) till
huvudsatsens utsago och inledes med en k.
konjunktion (sv. då, emedan o. s. v.).
Kausalitet, kausalsammanhang, filos.,
orsaksförhållande, orsakssammanhang. Se Orsak.
Kausativ [el. kåu’-], förorsakande. —
Kau-sativt (f a k t i t i v t) verb, härlett transitivt
verb, som utmärker, att objektet bringas att göra
det — el. försättes i det tillstånd —, som
grundordet betecknar, t. ex. fälla (ax falla), bränna
(av brinna).
Kaustik. 1) (Adj.; av grek. kaustik o’s,
brännande). Frätande, brännande. Ett för medicinskt
bruk, förstörande av en sjuk vävnad, avsett
frätmedel kallas cau’sticum. — 2) (Subst.) Operation
med brännande el. frätande medel, kauterisation
(se d. o.). Jfr även Galvanokaustik.
Kåu’stika el. b r ä n n 1 i n j e. Vid ljusets
reflexion i en sfärisk konkav spegel eller vid
dess brytning i en positiv lins
förenas till följd av den
sfä-riska aberrationen icke alla
strålarna i en punkt, utan de
centrala (närmast axeln
belägna) skära varandra längre från
spegeln, resp, linsen, än
sido-strålarna. Bilden av en
lysande punkt blir således icke en
punkt utan en yta,
brännyta, uppkommen genom de
varandra successivt skärande
strålarna. Skärningslinjen
mellan brännytan och ett plan
bil
dar en k. Uppstår k. genom reflexion, kallas den
katakaustika, varemot den, som alstras
genom brytning, benämnes diakaustika.
Kaustika alkälier kallas ibland på grund av
sina frätande egenskaper kaliumhydroxid (kaustikt
kali), natriumhydroxid och ammoniaklösning.
Kauterisation (kaustik), operation, som
ut-föres med brännande eller frätande medel. I förra
fallet sker detta genom galvanokaustik el. med
en på annat sätt upphettad metallspets. I äldre
tider användes härvid ymnigt och i många
former brännjärn (cauteria). En bränning el.
rättare etsning kan också åstadkommas kemiskt
med kromsyra, silvernitrat (lapis) och andra s. k.
etsmedel (se d. o.).
Kautiön (lat. cau’tio, av cavére, gå i borgen
för), borgen. — K a u t i o n i’s t, borgesman.
Kau’tokeino, härad i Finmark fylke, n. Norge,
vid gränsen mot Finland, kring Kautokeinoälven
el. Alteelv; 96,95km2; 1,372 inv. (1946), huvudsaki.
lappar. K. totalförstördes under 2:a världskriget.
Kau’tschuk (av det indianska ordet caa-o-chu,
gråtande träd; eng. india rubber) el. gummi
elasticum, rågummi, erhålles genom
koa-gulering av mjölksaften (latex) hos
kautschukväxter (se d. o.). Latex utvinnes genom att man
sårar trädens bark med en yxa och under varje
sår anbringar en liten bleckkopp, vari den
utrinnande saften uppsamlas. Saften kan numera
tappas ur träden år från år utan att dessa dö. S. k.
vildkautschuk erhålles i Brasilien ur mjölksaften
genom dess koagulering genom rökning. Härvid
doppas ett årliknande trästycke i mjölksaften och
torkas sedan i röken från en eld, som
under-hålles med hartsrika palmnötter o. dyl. Härmed
fortsättes, tills en klump om 10—20 kg vikt
erhålles. Den så erhållna, efter hamnstaden Parå
benämnda paråkautschuken är
mörkfär-gad av röken och visar vid genomskärning ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
