Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemi (vetenskap) - Kemi (stad) - Kemigraf - Kemigrafi - Kemijoki - Kemijärvi - Kemikalier - Kemiluminiscens - Kemiska eldsläckningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203 Kemi—Kemiska eldsläckningsapparater 204
te förkämpe, A. Lavoisier, vilka beteckna
inledningen till den ännu rådande atomistiska
perioden i k:s historia. Under den första delen
härav grundlädes läran om de kemiska
föreningarnas konstanta sammansättning av J. B. Richter,
J. Proust och framför allt J. J. Berzelius (som
bl. a. införde kemiska tecken och formler) och
utvecklades av J. Dalton den teori rörande
materiens byggnad, atomteorien, vars grundtanke
fortfarande äger giltighet. Fram till 1850-talet
kännetecknas den kemiska forskningen dels av
stora experimentella framsteg, dels av kampen
mellan varandra avlösande teorier rörande de
kemiska föreningarnas byggnad. De mest
betydande insatserna under denna tid gjordes utom
av de nämnda av H. Davy (elektrokemiska
arbeten), A. Avogadro (fastställandet av
atom-och molekylbegreppen), E. Mitscherlich
(upptäckten av isomorfi), J. B. Dumas, som
uppställde den äldre typteorien, enl. vilken de
organiska föreningarna kunna tillordnas typer, som
förbli oförändrade, då i dem väte ersättes av
andra element, M. Faraday (elektrokemiska
arbeten), F. Wöhler och J. v. Liebig
(undersökningar i organisk kemi, upptäckten av isomeri),
A. Laurent och K. Fr. Gerhardt (teorier om
de organiska föreningarnas konstitution). Sin
avslutning fick denna period, då E. Frankland
(jämte H. Kolbe och A. Kekule v. Stradonitz)
införde begreppet grundämnenas
mättningska-pacitet (valens), varmed grunden lades för den
följande tidens konstitutionslära.
Valensläran blev av största betydelse för
kolets el. den organiska k., som under
återstoden av 1800-talet gjorde exempellöst raska
framsteg. Kemiska naturprodukters ofta mycket
komplicerade konstitution har klarlagts, nya
organiska föreningar ha framställts i
hundratusental genom arbeten av M. Berthelot, A. v. Bayer,
E. Fischer, J. H. van’t Hoff, deras lärjungar
och efterföljare. Studiet av den organiska k.
har i hög grad underlättats genom
uppställandet av s. k. homologa serier, d. v. s. serier av
föreningar med samma kemiska karaktär. Inom
den oorganiska k. märkas uppställandet av
grundämnenas periodiska system genom D. J.
Mendelejev och upptäckten av ett stort antal
nya grundämnen. Av stor betydelse voro A.
Werners arbeten rörande de komplexa
föreningarna, utmynnande i en allmän systematik av de
oorganiska föreningarna. Jämsides med den
oorganiska har utvecklats den analytiska k.
Den fysikaliska k. söker utröna lagarna
för de kemiska förloppen och vid studiet därav
tillämpa fysikaliska metoder; underavdelningar
äro elektrokemin och termokemin.
Guldberg-Waages lag för kemisk massverkan,
van’t Hoffs teori för lösningar, S. Arrhenius’
elektrolytiska dissociationsteori, W. Ostwalds
arbeten över katalysen, W. Nernsts teori för de
galvaniska elementen och termodynamiska
arbeten utgöra de viktigaste etapperna i denna
vetenskaps utveckling. En ny och löftesrik epok inom
atomistiken inleddes genom upptäckten av
rönt
genstrålarna och de radioaktiva elementen (se
vidare Atom).
Även den tillämpade k. har gjort
utomordentliga framsteg, främst biokemin, som
utforskar de levande organismernas
sammansättning och livsföreteelsernas k.; en underavdelning
därav är den fysiologiska k., som ur
samma synpunkt betraktar djur- och
människokroppen. Analytisk k., tillämpad inom
födoäm-nesläran och -kontrollen, utgör födoämne
s-k e m i, inom rättsväsendet rättskemi.
Agrikulturkemi behandlar jordmånens,
gödselmedlens och jordbruksprodukternas k.,
farmaceutisk k. läkemedelspreparaten.
Icke mindre än på det vetenskapliga området
markeras k:s framsteg under de senaste 100
åren inom tekniken. Den kemiska storindustrien
skapades i början av 1800-talet i och med
svavelsyrans fabriksmässiga framställning i stor
skala. Därmed följde närmast soda- och
fett-industriernas uppsving. Metallurgien har gjort
stora framsteg; nya metaller och legeringar ha
framställts; i metallografien har ett
vetenskapligt hjälpmedel av stor betydelse erhållits. Den
tekniska tillämpningen av elektrokemin har givit
nya metallurgiska och teknisk-syntetiska
metoder. Den organisk-tekniska kemin har i intimt
samarbete med den vetenskapliga givit storartade
resultat i form av den fabriksmässiga
framställningen av läkemedel, färgämnen, explosivämnen,
lys- och brännmaterial, cellulosa, närings- och
nj utningsmedel.
Litt.: E. von Meyer, ”Geschichte der Chemie’
(4:e uppl. 1914); G. Bugge, ”Das Buch der
grossen Chemiker” (2 bd, 1929—30).
Kemi [ke’-]> stad i Lapplands län, Finland, vid
utloppet av Kemi älv i Bottniska viken; 84 km2;
25,000 inv., finsktalande. K. grundades 1869. Vid
K. ligga a b. Kemis (aktiemajoriteten
förvärvad av staten 1952) stora sågar i Laitakari och
Karihaara, cellulosafabriker på Pajusaari samt
trähusfabriker och mekanisk verkstad, det
statsägda Veitsiluoto ab :s såg och sulfitcellulosafabrik
samt Isohaara stora kraftverk. K. är n. Finlands
största exporthamn för trävaror med uthamn
på Ajossaari. Lastningen av trävaror sker
hu-vudsakl. på redden.
Kemigräf, framställare av klichéer.
Kemigrafi, framställning av tryckformar
medelst etsning.
Kemijoki [ke’mijåki], se Kemi älv.
Kemijärvi [ke’-], kommun i Lapplands län,
Finland; 3,562 km2; 11,300 inv. (3 inv. pr km2),
finsktalande. K., som är en av Finlands mest
vidsträckta kommuner, härjades svårt under
tyska arméns reträtt på hösten 1944.
Kemikalier, ämnen, framställda på kemisk väg.
Kemiluminisce’ns, se Luminiscens.
Kemiska eldsläckningsapparater äro
handeld-släckningsredskap, avsedda att kväva eld
omedelbart efter utbrottet, innan den hunnit ta fart
och sprida sig. — Vattensläckaren
består av en behållare, innehållande i vatten löst
natriumkarbonat. Inuti behållaren finns en
glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
