Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongregationalister el. independenter - Kongress - Kongressbiblioteket - Kongresspartiet el. Nationalkongressen - Kongress-Polen - Kongruens - Kongruensfall - Kongruent - Kongruenta figurer - Kongruenta tal - Kongsberg - Kongsbergs silvergruvor - Kongsfjorden - Kongsnäcka - Kongsvinger - Kongsvoll - Konia (Konya)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Kongress—Konia
582
tillslutning. I Storbritannien och Irland är
antalet medl. c:a 500,000, gudstjänstplatserna c:a
4,600, i U.S.A. resp. 900,000 och 5,000. — Litt.:
Hj. Holmquist, ”Engelsk högkyrka, lågkyrka,
frikyrka” (1916); W. B. Selbie,
”Congregationa-lism” (1927).
Kongre’ss (fr. congrès, eng. congress, av lat.
congre’ssus, sammanträde), i allm. högtidligare,
organiserad sammankomst.
1) (Folkr.) Sammankomst mellan flera staters
ombud för att lösa svävande internationella
spörsmål eller eljest avhandla för staterna
gemensamma intressen. I äldre folkrättsligt språkbruk
skildes stundom mellan k. och konferens, den
sistnämnda blott för rådplägningar, ej beslut.
Numera äro uttrycken täml. likvärdiga, och
konferens har blivt det vanligaste.
2) (Statsr.) I flera amerikanska republiker
kallas folkrepresentationen i sin helhet för k.
Vanl. är den delad i en senat och ett
representanthus.
Kongressbiblioteket, i Washington, se Library
of Congress.
Kongresspartiet el.
Nationalkongres-s e n, hinduiskt politiskt parti, bildades 1885
under medverkan av engelsmän, var urspr. av ringa
betydelse och hade ett moderat program, som
avsåg att i samförstånd med brittiska kronan
utverka ökat administrativt och politiskt inflytande
för indierna. Sedan radikala nationalister 1916
hade tagit makten över K., blev detta den
hinduiska nationalrörelsens huvudorgan och
utvecklades till ett fast organiserat parti. Se f. ö.
Indien, historia.
Kongress-Polen, benämning på konungariket
Polen, sådant det återställdes av kongressen i
Wien 1815.
Kongrue’ns, överensstämmelse; full likhet;
om k. i grammatiken se Böjning 3).
Kongruensfall. Två figurer, som äro på
samma gång likformiga och lika stora och alltså
fullständigt täcka varandra, kallas kongruenta.
De satser, som ge villkoren för trianglars
kongruens, benämnas k. och äro till antalet fyra. I
Euklides’ ”Elementa” återfinnas tre av dessa och
spela där stor roll.
Kongrue’nt, sammanfallande; likformig.
Kongruenta figurer, se Kongruensfall.
Kongruenta tal kallas tal, som ge samma rest,
när de divideras med ett givet helt tal, den s. k.
modulen. Så t. ex. äro 7 och 25 kongruenta
för modulen 6, vilket tecknas
7= 25 (mod. 6).
Denna de hela talens kongruens ingår som ett
väsentligt element i talteorien.
Kongsberg [kåhjsbärg], stad i Buskerud
fyl-ke, Norge, i sydligaste Numedal, på båda sidor
om Lågen; c:a 7,700 inv. Lågen bildar inom
staden 3 fall. I K. ligger Kongsbergs silvergruvors
kontor och finns ett bergsseminarium, upprättat
1757. Sedan univ. i Oslo grundats 1811, förlädes
den högre undervisningen i bergsvetenskap dit.
Den nuv. bergsskolan i K. inrättades 1936. —■ K:s
vackra kyrka uppfördes 1740—61. Stadsområdet
(64,25 km2) omfattar även gruvfälten på
skogsåsarna v. om staden ända till toppen av
Jonsknu-ten (902 m ö. h.). Silververket i K. är i våra
dagar föga givande; andra industrier av skilda
slag ha i stället växt upp. Vapenfabrik sedan
1814. Garnisonsort; myntverk.
Kongsbergs silvergruvor, v. om staden
Kongsberg, Norge, upptäcktes 1623 och började
s. å. brytas. De drevos först dels för konungens
räkning, dels privat och övertogos 1683 av
staden. K:s blomstringstid inföll 1760—70. 1805
nedlades driften men återupptogs 1816; de
senaste årtiondena har produktionen varit c:a 7
å 8 ton silver årl. (1945 erhöllos 2,650 kg. gediget
silver).
Kongsfjorden [kåhjsfjöran], se Kingsbay.
Kongsnäcka, Bu’ccinum, ett gastropodsläkte
inom familjen Buccinidae. Skalet är bukigt, har
vid mynning med kort och bred kanal och är
betäckt med epidermis. Släktet lever nu i salt
vatten inom den arktiska och boreala zonen. I
Sverige (endast vid v. kusten) lever nu en art, B.
undatum.
Kongsvinger [kå’-], stad i sydligaste Solör,
Hedmark fylke, Norge, på Glommens båda
stränder, omkr. 30 km från svenska gränsen; c:a 2,100
inv. Station på järnvägslinjen
Stockholm(Char-lottenberg)—Oslo och utgångspunkt för
Flisenbanan (till Elverum); gränstullkammare. K., som
fick stadsrättigheter 1854, hette urspr.
”Kongsvinger leier” (K. läger) efter fästningen, uppf.
1645—1680. Från fästningen praktfull utsikt.
Kongsvoll [kå’xjsvål], järnvägsstation (886 m
ö. h.) och turisthotell på Dovrefjäll i Norge vid
Drivas översta lopp. Utgångspunkt för fjällturer
bl. a. till Snöhetta.
Konia [kå’-], off. K o ny a, huvudstad i
turkiska vijaletet K. (48,990 km2, 740,000 inv.);
64,500 inv. K. ligger i den s. v. ytterzonen av
Mindre Asiens stora avloppslösa stäppområde,
c:a 1,025 m ö. h. Genom sitt läge behärskar K.
den stora handelsvägen mellan Syrien och
Mesopotamien å ena sidan och Europa å andra och
har därför under de senaste 2,000 åren varit en
av de kommersiellt och politiskt viktigaste
punkterna i Mindre Asien. Den näringsrika mylla, som
Moské i Konia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
