Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontrollkontoret - Kontrollodling - Kontrollofficer - Kontrollstation - Kontrollstyrelsen - Kontrollstämpling - Kontrollverket - Kontrollör - Kontrovers - Konträr - Kontubernal - Kontur - Kontusion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Kontrollodling—Kontusion
646
fikräkenskap samt fördelningen mellan SJ och
andra trafikföretag av uppbörden i samtrafik m. m.
Kontrollodling, se Frökontroll, sp. 286.
Kontrollofficer, svensk marinofficer, som
medföljde utgående svenska handelsfartyg under 2:a
världskriget och hade ansvar för att av de
krigförande makterna uppställda villkor för den s. k.
lejdtrafikens upprätthållande iakttogos; officer,
beordrad att kontrollera krigsmaterieltillverkning.
Kontrollstation, under Sjökarteverket
sorterande avd. i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Kalmar och Sundsvall för kontroll av
fartygskom-passer och skeppslanternor m. m.
Kontrollstyrelsen, som uppstod 1910 genom
ombildning av Kontroll- och justeringsstyrelsen,
är ett centralt ämbetsverk under Finansdep. K.
utövar statens inseende över de accispliktiga
näringarna, d. v. s. över tillverkningen av brännvin,
maltdrycker, läskedrycker, inhemsk bensin och
motorsprit, över omsättningen av margarin och
vissa andra fettvaror, industrisocker, choklad och
konfektyrvaror, vissa tekniska preparat, vissa
pälsvaror, papper, tidigare även av socker, samt över
tobaksodlingen. Därjämte utövar K. inseendet
över rusdrycksförsälj ningen m. m. För K. gäller
en av K. m:t urspr. 17/i2 1909 utfärdad
instruktion, senare åtskilliga gånger omarbetad, senast
S0/6 1944. Ämbetsverket är under en överdirektör
som chef organiserat på 3 byråer: byrån för
rusdrycksförsäljningsärenden, byrån för
administrativa och tekniska ärenden och byrån för
skatteärenden. K. utger årl. dels ”Accispliktiga
näringar”, innehållande redogörelse för den av K.
kontrollerade tillverkningen av alkoholdrycker
m. m. ävensom för tobaksodlinger i Sverige, dels
”Rusdrycksförsäljningen m. m.” Båda
publikationerna ingå i ”Sveriges officiella statistik, avd.
Finanser”. Alltsedan införandet av det
individuella kontrollsystemet vid försäljningen av
rusdrycker, d. v. s. spritdrycker och vin, har K.
haft den grannlaga uppgiften att leda
genomförandet av detta system.
Kontrollstämpling (se vidare nästa uppslag)
av en vara medelst anbringande av stämpel
el. märke, som anger finhet, datum el. dyl.,
företages av myndighet el. institution antingen
för att intyga kvalitet o. s. v. el. också för
att hindra olaglig försäljning, för
beskatt-ningsändamål m. m. Dylik k. företages
exempelvis på kött och vissa andra matvaror. För
arbeten av ädla metaller äro sedan länge
noggranna bestämmelser om k. utarbetade.
Redan på 1200-talet påbjöds k. i England och
på kontinenten. I Sverige ålades 1485 mästarna
att sätta sin egen stämpel, initialer el. bomärken
på sina tillverkningar. Denna k. med mästarens
egen stämpel utökades 1596, då guldsmederna i
Vadstena och Linköping befalldes att på sina
arbeten anbringa även stadens vapen, och under
1600-talet skulle guld- och silverarbeten vara
försedda med såväl mästarmärke som
stadsvap-net. 1689 kom härtill för Stockholm m. fl.
städer, att även året skulle angivas genom en
årsbokstav. För Malmö infördes samma
bestämmelse 1690 och för Göteborg 1693. Äldermans-
rankan var ett kontrollmärke, som på 1600- och
1700-talen av guldsmedsämbetenas åldermän
åsattes fullödigt silver. För tennarbeten hade olika
former av k. tillämpats, och från 1694 skulle
även tennet stämplas med en årsbokstav. För
tenn fanns dessutom en kvalitetsstämpel.
1752 infördes en enhetlig k. för hela landet.
Inhemska guldarbeten skulle stämplas med 3
kronor i hjärtformig sköld och utländska arbeten
med 3 kronor i oval sköld. Silverarbeten erhöllo
samma stämpel men med ett efterföljande S.
Från 1759 skulle enhetliga årsbokstäver användas
för hela landet. Enl. nu gällande bestämmelser av
1912 skola alla guld- och silverarbeten med
undantag av urboetter, glasögonbågar, vetenskapliga
instrument m. m. kontrollstämplas, om
guldarbetena ha en finhalt av minst 76O/iooo och silver
83O/iooo. K. göres i Stockholm av Mynt- och
juste-ringsverket samt i landsorten av förordnade
kon-trollstämplingsförrättare. K. utgöres dels av
själva kontrollstämpeln, som är den 1752 införda,
alltså 3 kronor (samma kontrollstämpel med ett
efterföljande P användes för arbeten av platina),
och dels av tillverkarens namnstämpel, som skall
vara inregistrerad hos Mynt- och
justeringsver-ket, ortsmärke samt årsbokstav. För guld finnes
dessutom finhaltsstämpel
(karatstämpel; 23 karat = 975/iooo, 20 karat = 84O/iooo, 18
karat = 76O/iooo). Enl. de svenska bestämmelserna
skola föremål, som stämplas 18 karat, hålla
minst 76O/iooo guld, trots att 18 karat eg. blott
motsvarar 75O/iooo. Detta har införts för att
försvåra importen. Då det tillätes en underhalt av
5/iooo, blir således 755/iooo minimum i halt för ett
svenskt guldföremål, stämplat 18 karat. Motsv.
gäller även för övriga halter. Gällande
förordning om k. av platina är daterad 2/s 1923. —
Litt.: G. Upmark, ”Guld- och silversmeder i
Sverige 1520—1850” (1925).
Kontrollverket inrättades 1752 med uppgift
att granska och kontrollstämpla i riket tillverkade
guld-, silver- och tennarbeten. K. lydde
under Kommerskollegium, förenades med
Myntverket 1829 samt ställdes s. å. under Bergskollegium
och 1838 under Statskontoret. Från 1877 blev
K. åter självständigt ämbetsverk under
Finansdep. med en kontrolldir. som chef. K. förenades
1910 åter med Myntverket till Mynt- och
juste-ringsverket.
Kontrollör, tjänsteman, som utövar kontroll.
K. förekommer i statens tjänst huvudsaki. inom
kommunikationsverken och Tullverket samt under
Kontrollstyrelsen.
Kontrove’rs, stridighet, tvist.
Konträr, motsatt, stridande mot. Jfr
Kontra-diktorisk.
Kontubernäl, tält-, rumskamrat.
Kontur, ytter-, kantlinje; grunddrag.
Kontusiön, (lat. contüsio, sammanstötning),
med., genom trubbigt yttre våld framkallad
vävnads- el. organskada, som uppkommer genom
sammanpressning, oftast mot underliggande
skelettdelar. Framkallar våldet en hudskada, uppstår
ett krossår med trasiga, oregelbundna sårkanter.
Håller huden, ger sig ofta den uppkomna blöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
