Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krueger, Walter - Kruger, Paul - Kruger National Park - Krugersdorp - Krukväxt - Krumbacher, Karl - Krumelur - Krumhorn - Krumlinde, Olof - Krummedige (Krummedike), ätt - Krummedige, Henrik - Krumpen, ätt - Krupp (medicin) - Krupp, släkt - Kruppa el. kors - Kruppverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903 Kruger—Kruppverken 904
till överste under i :a världskriget. Han var stf.
generalstabschef 1936—38. I början av 1943 blev
han chef för 6:e armén under general Mac
Arthur i s. Stilla havet. Med denna återtog han
Nya Guinea. I okt. 1944 landsteg 6:e armén
på ön Leyte i Filippinerna, vilken efter hårda
strider togs i dec. 1944. I början av jan. 1945
landsteg 6:e armén med huvudkrafterna i
Linga-yenbukten på Luzon. Manila togs i febr.
Kruger, Paul, se Krüger.
Kruger National Park [eng. utt. krö’ga
nä’/nl pä’k], en av jordens största
nationalparker och sannolikt dess djurrikaste, ligger
i n. ö. Transvaal i Sydafrikanska unionen.
K. grundades 1898 av boerpresidenten Paul
Krüger och har sedan utökats, så att den
nu omfattar nästan hela gränsområdet
mellan Transvaal och Portugisiska Östafrika med
en längd från n. till s. av 335 km, en
bredd av c:a 67 km och en yta av mer än
2 mill har. Inom K. ligga flera läger för
turister och forskare, som per bil på ett väl
utvecklat vägnät ha tillfälle att studera de flesta av
tropiska och subtropiska Afrikas stora däggdjur,
ss. elefanter, bufflar, sebror, flodhästar, giraffer,
lejon, leoparder, jaktleoparder, vårtsvin, antiloper
av många slag, ss. kudu, vattenbock, gnu och
impala, samt babianer. Under sommarhalvåret,
15/io—15/e, hålles den större, nordligare delen av
K. stängd för besökare på gr. av malariarisk
och dåliga vägar under regntiden.
Krugersdorp [eng. utt. krö’gazdåp], stad i
prov. Transvaal, Sydafrikanska unionen, 30 km
v. om Johannesburg; 75,000 inv., varav 24,000
vita. K. är medelpunkt i det v.
Witwatersrand-området och producerar guld och manganmalm.
Krukväxt. Odling av krukväxter lyckas bäst
i växthus, men även i boningsrum kunna
många k. odlas, företrädesvis sådana, som
härstamma från jämförelsevis torra klimat, kräva
mindre ljus (Aspidistra, Begonia) el. ha långsam
ämnesomsättning (palmer). Man bör vid
uppdragning av k. först nyttja helt små krukor och
småningom omsätta plantorna i något större.
Omplantering bör ske, så snart rötterna täcka
bottnen och de nedre delarna av krukans
innerväggar. Bäst företages detta arbete på våren. Då
k. i allm. kräva mera porös jord än
frilands-växter, bör deras jord blandas med rätt mycket
uppluckrande och näringsrika ämnen. Av stor
vikt är, att krukans väggar äro porösa, så att
luften kan intränga till rötterna.
Krumbacher [kro’mbakor], Karl, tysk filolog
(1856—1909), den bysantinska filologiens
nyskapare. 1896 blev han ord. prof, vid Münchens
univ. Med K:s första stora verk, ”Geschichte der
byzantinischen Litteratur” (1891), börjar den
bysantinska filologien sin tillvaro som en
självständig, modern vetenskap, som i den av K.
uppsatta och redigerade Byzantinische Zeitschrift haft
sitt förnämsta organ (från 1892).
Krumelür, (romaniserande bildning till sv.
krum, krokig), krokigt penndrag; släng.
Krumhorn (fr. cromorne, it. cromorno),
trä-blåsinstrument från tiden 1500—1700, med
dub
belt rörblad som oboen (med luftkapsel); röret
nedtill halvcirkel formigt uppåtböjt; på den övre
raka delen 7—8 tonhål. I orgeln en tungstämma
om 4, 8 el. 16 fot.
Krumli’nde, Carl Olof Theodor,
landskaps-och marinmålare (1856—1945), studerade vid
Konstakad. 1876—80 och företog en studieresa
till Paris 1881—82, varefter han vintern 1882—
83 vistades i Köpenhamn och målade en svit
av studier från kalkbrännerierna på nuv.
fri-hamnsområdet. K. anslöt sig i detta måleri,
liksom senare under 1880-talet, till naturalismens
och friluftsmåleriets idéer. K. var efter en
tioårig vistelse i Danmark bosatt i Hälsingborg
från 1900 och skildrade under denna tid
företrädesvis Kullabygden. — Litt.: L. Hagerf, ”O.
K.” (1950).
Kru’mmedige (Krummedike), urspr.
hol-steinsk adelsätt, känd från noo-talet, under 1300
—1500-talen representerad i Danmark, Norge och
Sverige.
Henrik K., norsk-dansk storman (omkr.
1464—1530), blev tidigt riddare, norskt riksråd
och länsman på det viktiga Bohus, var en av
konung Hans’ mest betrodda män och utmärkte
sig i hans krig mot Sverige. Härunder lät han
1502 mot given lejd nedhugga sin personlige
fiende Knut Alf sson (Tre rosor), som ställt till
uppror i Norge. Detta väckte stor förbittring, och
K. förflyttades nu till Danmark och blev danskt
riksråd. 1521 blev han länsman på det viktiga
Varberg men råkade sedan i onåd hos Kristian
II, varför han 1523 övergick till Fredrik I och
åt denne vann s. Norge. Härigenom ådrog sig
K. det norska självständighetspartiets hat, han
miste sina län och blev landsförvisad men
återvann 1528 sin ställning.
Krumpen, dansk adelsätt, känd från början av
1300-talet. Stygge K. (d. 1551), den siste
katolske biskopen i Börglums stift, var myndig,
grälsjuk, girig och lättsinnig. Han var en av
ledarna i upproret mot Kristian II och
motarbetade senare Kristian HI:s val. Stygge fängslades
jämte de andra biskoparna 1536 och frigavs först
1542. Hans bror 011 e K. (d. 1659) besegrade
Sten Sture d. y. vid Bogesund 1520. Otte blev
senare riksråd, slöt sig under grevefejden till
Kristofer och fördes fången till Mecklenburg.
Han blev 1542 åter riksråd och 1554 riksmarsk.
Krupp, med., dets. som croup (se Difteri).
Krupp [krop], tysk industrisläkt, se
Kruppverken.
Kruppa (ty. Knippe) el. kor s, övre delen av
hästens bål mellan ryggen och svansen.
Kruppverken, tyskt stålverk, grundlagt 1812 i
Essen av Friedrich Krupp (1787—1826).
Under ledning av dennes son Alfred (1812—87)
och sonson Friedrich Alfred (1854—1902)
samt den sistn:s dotter Bertha (f. 1886) och
(från 1906) hennes make Gustav Freiherr
Krupp von Bohlen und Halbach (1870
—1950) utvecklades K. till Europas största
stålverk med krigsmaterieltillverkning som
specialitet. 1903 ombildades firman till familj ebolag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
