Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden - Hamn, handelsflotta, kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Köpenhamn
214
tianshavn, som utgör en egendomlig
blandning av moderna och gamla bostadshus (delvis
slumkvarter) omväxlande med de gamla
handelskompaniernas vackra palats och de många
måleriska magasinen. Här ligger Vor Frelsers kirke
(uppförd 1682—96), vars tornspira är försedd
med en utvändig spiraltrappa. Bland
industrianläggningar här märkas Burmeister & Wains
maskinfabrik och monteringshall samt ett
sockerraffinaderi. Vidare finnas här kaserner och andra
militära utbildningsanstalter. Strax intill
Chris-tianshavn ligger industri- och bostadsområdet
Islands brygge. I motsatt riktning, mot n.,
sträcker sig den långa halvön Refshaleöen, som
skapats genom utfyllningar. Den rymmer
ör-logsstation, Holmens værft och Burmeister &
Wains skeppsvarv. Mot Amager begränsas
Chris-tianshavn av gamla fästningsvallar och vallgravar
från Kristian IV:s tid.
K. är till största delen uppbyggt på flack
terräng, som avbrytes endast av enstaka höjder,
ss. Frederiksberg bakke med Söndermarken och
Zoologisk have. De lägst liggande delarna av
K, utgöras till stor del av utfyllningar. På ett
avstånd av c:a 6 km från K:s mitt löper
emellertid en höjdsträckning, på vilken
Grundtvigs-kirken (invigd 1940) på Bispebjerg är belägen.
På detta högre liggande parti ligger också
Bella-höj, vars årliga djurutställningar samla deltagare
från hela Själland.
Befolkningsförhållanden. Omkr. 1370 beräknas
K. ha haft 3,000—4,000 inv., efter eldsvådan
1728 76,000. Vid den första folkräkningen i
Danmark 1769 hade de 3 nuv. huvudstadskommunerna
tillsammans 82,086 inv., men folkmängden växte
endast långsamt. 1801 funnos 104,109 inv.; först
efter 1850 tog en kraftig befolkningsökning sin
början. K. hade sålunda 1870 202,327, 1885
320,727, 1902 501,192, 1913 602,996, 1921 700,610,
1934 814,101, 1942 905,840 och 1949 968,700 inv.
Av K:s inv. 1940 voro 14,546 födda i Sverige.
Huvudstadens stora betydelse för Danmarks
näringsliv framgår bl. a. av att den rymmer c:a
25 °/o av hela Danmarks befolkning.
Hamn, handelsflotta, kommunikationer. K:s
hastiga utveckling till en handels- och sjöfartsstad
av första rang beror delvis på det utmärkta läget
vid Öresund, Nordens viktigaste och ett av
världens mest trafikerade farvatten. Urspr. var
trafiken tvärs över sundet den viktigaste. Att
Helsingör, som ligger vid Öresunds smalaste del,
därvid ej kom i förgrunden, berodde dels på att
den medeltida handeln vid Öresund hade
tyngdpunkten förlagd till de rika fiskehamnarna Skanör
och Falsterbo, dels på att vid K. fanns tätt intill
land en smal, djup segelränna, Drogden. Som
motdrag till byggandet av Kielkanalen 1887—95
tillkom 1891—94 frihamnen i K., vilken
utvidgades betydligt 1915—20. Hamnen kan nu
trafikeras av fartyg med 10 m djupgående, och genom
uppmuddring av Drogdens s. del har djupet här
ökats till 8 m. 1947 anlöptes K. av 14,717
fartyg om sammanlagt 6,036,000 nettoregisterton.
Av hela den danska sjöfarten går över K. omkr.
40 %. Den lossade godsmängden är ung. 5 ggr
så stor som den lastade, enär Danmarks export
ej omfattar tunga, skrymmande artiklar. Många
anlöpande fartyg kunna därför ej invänta
returgods, ett förhållande, som allvarligt hämmar
trafiken. Hamnen uppdelas i Yderhavnen
(omfattande Nordhavnen, Frihavnen, Redhavnen och
Benzinhavnen), Inderhavnen (den äldsta hamnen:
med Toldboden, Grönlandske handels plads,
Asiatisk plads och Kvæsthusbroen) och Sydhavnen
(med Islands brygge, Kalvebod brygge,
Tegl-værkshavnen och Teglholmen), som slutar med
slussanläggningen vid Kalvebodstrand, vilken
reglerar vattenståndet i hamnen. I Sydhavnen ha
kolimportfirmorna sina upplag, och där finnas
dessutom stora industrianläggningar. Över
Inderhavnen leda 2 broar, Knippeisbro och
Lange-bro, från Amager till K. Refshaleöen med
örlogs-stationen och -varvet samt Burmeister och Wains
varv avgränsa hamnen i ö. Den totala kaj
längden är 36,3 km med en utsträckning från n. till
s. av c:a 13 km. Linj ef artsbåtar na lägga till vid
Inderhavnen, dels vid Kvæsthusbroen (trafiken
på de danska landsortshamnarna), dels vid
Havne-gade (båtarna till Bornholm och Malmö samt
öresundstrafiken i övrigt). Endast Malmö-färjan
och oceangående fartyg anlöpa Frihavnen. De
framtida planerna på en utvidgning av hamnen
syfta dels till utbyggandet av den nuv. hamnen
mot n. i Svanemöllebugten, dels till anläggandet
av en ny hamn vid Avedöre med infart
söderifrån genom Kalvebodstrand.
Trots sitt läge i landets ö. periferi är K. en
trafikknutpunkt av första rang, ej endast med
hänsyn till sjöfarten utan även vad beträffar
trafiken till lands. 1952 ankommo till K:s
järnvägsstationer över 3 mill.
fjärrtrafikre-sande, d. v. s. resande till K. över Roskilde,
Bal-lerup, Farum och Helsingör. Lokaltrafiken
ombesörj es av järnvägar, busslinjer och spårvägar.
Den elektrifierade stadsjärnvägen har 35
stationer på sträckorna Holte—K.—Vanlöse—Ballerup,
Klampenborg—K., Hellerup—Vanlöse och Vanlöse
—Frederiksberg. Härtill komma Nordbanen
(Hil-leröd—K.) och Kystbanen (Helsingör—K.),
linjen Ballerup—K. (elektrifierad 1949), Roskilde—
K. och Farum—K. — Spårvägsnätet
omfattar 237,2 km och befordrar årl. c:a 230 mill.
passagerare; de elektriskt drivna trolleybussarna
transportera c:a 10 mill. och omnibussarna 16
mill. passagerare. Häri äro dock icke medräknade
ett stort antal busslinjer, tillhörande Danske
stats-baner el. privatbolag, vilka trafikera förstäderna
och från spårvägarnas ändstationer el.
stadsjärnvä-gens stationer köra ut till Hovedstadens
ytterområden. — K:s flygstation, Kastrup, som
ligger på Amagers ö. kust, är Nordens största. Den
har efter 2:a världskriget utvidgats betydligt vad
såväl banor som byggnader beträffar, en
utveckling, som möjliggjorts genom samarbete med
övriga nordiska länder genom SAS (Scandinavian
Airlines System). De inhemska flyglinjerna äro K.—
Ålborg, K.—Århus, och K.—Rönne. Flygtrafiken
på Grönland transporterar passagerare mellan
Kastrup och flygstationen i Julianehåb, varifrån
andra flygplan ombesörja lokaltrafiken på Grönland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
