Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köping (Västmanlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Köping
222
järnväg, som skulle förbinda
Vänern och Mälaren, hade
påbörjats; järnvägsbolaget
kom dock på obestånd, innan
banan nådde fram till K.,
och tillkomsten av K:s
mekaniska verkstad 1856-—57
blev det första stora steget
mot en snabbare utveckling
av K. K:s järnvägsnät
fullbordades i875(—76), då
linjen K.—Västerås—Tillberga
-(—Stockholm) öppnades för
trafik. 1889 härjade K. av
en våldsam brand, omfattande
stora delar av centrum. K.
hade 1863, 1,730, 1885 3,294
och 1900 4,718 inv., men,
frånsett 1919 års stora
inkorporering av landsförs.
och delar av Kungs-Barkarö,
stagnerade folkmängden
därefter fram till slutet av
1930-talet, då några år efter
djuphamnens i K. fullbordan 1930
—32 en enormt snabb
befolkningsökning inträdde i
samband med tillkomsten av en
rad nya storindustrier vid
djuphamnen. I anslutning till
den nya cementfabriken
an-lades en 41 km lång linbana
från Forsby i
Södermanland till K., vilken dock
användes blott för fabrikens
egna kalktransporter. K. hade 1921 efter
inkorporeringen 6,610 inv. men ännu 1936, blott
6,387. Sedan dess har folkmängden mer än
fördubblats. — Industrien i K. omfattade 1950
39 företag med 2,031 arb. De viktigaste företagen
äro Köpings mekaniska verkstads ab. (se d. o.),
ab. K:s armaturfabrik (gr. 1920, 200 arb.; gas-,
vatten-, värme-, ång- och sanitetsarmatur),
Skånska cement ab:s cementfabrik
i K. (1939—41, 200 arb.) och
det Iföverkskoncernen tillh.
ab. Svenska invarit (1943,
175 arb., tillverkning av
as-bestcementplattor), ab.
Träul-lit (1943, 95 arb.), Nya
tagelspinneriet (1917, 79 arb.)
samt det av Kooperativa förb.
ägda ab. Svenska
salpeterverken (1943, 200 arb.). K.
är länets näst största
handelsstad, och efter
djuphamnens och storindustriens
tillkomst har K. blivit en
betydande sjöfartstad. Antalet
ankomna och avgångna fartyg
uppgick 1950 till 1,698 om
485,112 netto ton, varav 232
om 161,398 nettoton i
utrikes fart. K:s djuphamn,
som efter hand utvidgas
genom cementfabrikens ler-
Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk ”/s 1953-
upptagning, har nu 2op m kaj vid 6,2 m
vattendjup, medan den något högre upp i
ån belägna, gamla övre hamnen har 1,200 m kaj
vid 3,6—4,5 m djup. — Stadsbebyggelsen är
ganska jämnt fördelad på ömse sidor om ån.
Stora Torget med rådhuset och kyrkan är beläget
längst i n. v. inom gamla stadsområdet, medan
ett andra centrum, järnvägsstationen, är beläget
Stora torget i Köping; t. v. kyrkan.
KÖPING
1 Lilla torget med busstation
2 Svenska handelsbanken
3 Skandinaviska banken
4 Bad- och gymnastikhus
5 Köpings mekaniska verkstad
6 Köpings armaturfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
