Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lamennais, Félicité de - Lamentabile - Lamentation - Lamentera - La Mettrie, Julien Offroy de - Lami (Lamii), Mahmud ben Osman - Lamia - Laminaria - Laminariales - Laminering - Laminär strömning - Lamiska kriget - Lamium - Lamm, släkt - Lamm, 1. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Lamentabile—Lamm
312
skildras som folkens förstörare. Hans nya ideal
blev nu en kristligt formad socialism. Efter
februarirevolutionen 1848 invaldes L. i
nationalförsamlingen men spelade icke den ingripande
roll man väntat. L:s ”Oeuvres complètes”
utgå-vos i 10 bd 1844, hans ”Oeuvres posthumes”
1855—58 i 5 bd, ”Oeuvres inédites” i 2 bd 1866.
— Litt.: Ch. Boutard, ”L., sa vie et ses doctrines
(3 bd, 1905—13); P. Duine, ”L., sa vie, ses idées”
(1922) och ”Essai de bibliographie de L.” (1923).
Lamenta’bile, it., mus., klagande.
Lamentatiön, veklagan, högljudd jämmer.
Lamentèra, klaga högljutt.
La Mettrie [la mätri’], Julien Offroy
de, fransk filosof (1709—51), den förste och
mest kände av den franska upplysningsfilosofiens
materialister.
Huvudarbete: ”L’homme
ma-chine” (1748). — L.
söker bevisa, att
själslivet frambringas av
kroppen, särskilt
hjärnan. Föreställ-
ningarna uppstå
uteslutande genom
sinnesintryck. — Guds
existens och
odödligheten vill L. icke
bestämt förneka men
lutar, främst av
praktiska skäl, åt ateismen.
— L:s etik är hedonis-
tisk. Lusten är det enda goda, och all lust, även
den s. k. andliga, blir för L. av kroppslig natur.
Lami, riktigare L ä m i’i, ”glänsande”, M a
h-müd ben Osmän, turkisk skald (d. 1532 el.
1533). L. var den mest produktive författaren
under turkiska litteraturens högsta
blomstrings-tid, mellan 1453 och 1600. L. verkade icke blott
som översättare av persiska mästerverk utan
skrev även ett stort antal självständiga dikter och
prosaskrifter förutom sju större episka dikter,
av vilka fyra äro mera allmänt kända: ”Vämik
ve Azra”, ”Visa ve Ramin”, ”Absäl ve Selmän”
och ”Ferhädnäme”.
La’mia (lat.; grek. Lami’a), stad i grek, nomos
Fthiotis och Fokis, vid foten av Othrys, nära
Atalantekanalen, vid järnväg; c:a 16,000 inv. Var
under antiken befäst; jfr Lamiska kriget.
Laminäria, släkte, tillhörande fam.
Lamina-riaceae bland brunalgerna, med ett 30-tal grova
tångarter, nästan alla hemma i n. halvklotets hav.
Största antalet arter finnes i n. Stilla havet. I
Ishavet uppträda L.-arter i sådan myckenhet, att
de ge hela algvegetationen dess karaktär. Vid
Sveriges kuster — dock ej i egentliga Östersjön
— förekomma L. digitata, fingertång (se
bild l å pl. vid Brunalger) och L. saccharina,
bladtång. L. brukas till gödselmedel och
kreatursfoder, och ur askan framställas brom
och jod.
Laminariäles, en ordn. bland klassen
brunalger, omfattande grova tångarter av ofta
betydande längd. Skottet är i regel uppdelat i en
grov, skaftlik del, stipes, och en i dess topp
sit
tande bladlik del av växlande form, lamina, som
periodiskt avkastas, varpå en ny utväxer. — Till
L. höra bl. a. släktena Alaria, C horda, Laminaria
(se dessa ord) och Macrocystis (se Brunalger).
Laminèring, konstruktionssätt, varigenom en
kropp sammansättes av lameller i st. f. att göras
solid. L. brukas bl. a. i elektromagneters kärnor.
Laminär strömning, en vätskas strömning
under frånvaro av virvlar. L. uppstår t. ex., då en
vätska långsamt får strömma genom ett smalt
rör. De olika vätskeskikten glida därvid förbi
varandra utan att blandas. Motsatsen till 1. är
turbulent strömning, då virvlar
uppkomma, vilket i allm. inträder, så snart
strömnings-hastigheten överskridit ett visst kritiskt värde
(kritisk hastighet). Vid strömning genom
rör uppnås den kritiska hastigheten, då
tryckfallet i röret nått ett visst kritiskt värde (kritiskt
t r y c k f a 11). Jfr Reynolds tal.
Lamiska kriget. Vid underrättelsen om
Alexander den stores frånfälle (323 f. Kr.) reste
sig ett antal grekiska stater. Deras här inryckte
i Tessalien under befäl av atenaren Leosthenes,
som inneslöt riksföreståndaren i Makedonien
Antipatros i Lamia, vilken stad gav kriget dess
namn. Antipatros blev emellertid snart undsatt
och besegrade grekerna vid Krannon (322).
Ännu mera avgörande var Atens nederlag till sjöss
vid Amorgos.
Lämium, bot., se Plister.
Lamm, släkt, härstammande från Al tona,
därifrån tre bröder mot 1700-talets slut överflyttade
till Stockholm och blevo stamfäder för var sin
släktgren.
1) Martin L., litteraturhistoriker
(188c—-1950). L. blev 1908 fil. dr och doc. i
litteraturhistoria med poetik i Uppsala och var prof, vid
Stockholms högsk.
1919—45. — L.
inriktade sig
målmedvetet på ett förnyat
studium av 1700-talet
och kom att helt
förändra den bild av
skedets litteratur, som
givits av äldre
forskare, främst K.
War-burg. Han behandlade
först Olof v. Dalin
i en utförlig och
inträngande avh. (1908)
men kom sedan att
främst ägna sig åt
stu
diet av förromantiken. L. började dessa
undersökningar med ”Lidnerstudier” (i Samlaren, 1909)
och fortsatte dem med monografier över J. G.
Oxenstierna (1911) och Swedenborg (1915).
”Upplysningstidens romantik” (2 bd, 1918—20),
L:s huvudarbete, är rikt på nya synpunkter, en
brett upplagd, allsidig undersökning av den
mystiskt sentimentala strömningen i svensk
1700-talslitteratur. Sin syn på den svenska
utvecklingen under 1700-talet överförde L. på hela
det europeiska kulturlivet under samma skede i
översikten ”Andliga strömningar under
upplys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
