Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langust - Langöy - Laniel, Joseph - Lanier, Sidney - Lanius - Lank - Lanman, Charles Rockwell - Lanna (Närke) - Lanna (Skaraborgs län) - Lannaskede - Lanner, Joseph - Lannes, Jean, de Montehello - Lanolin - Lanrezac, Charles Louis - Lans - Lansbury, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Langöy—Lansbury
362
Langust.
saluföres i stor
utsträckning i [-Medelhavsländerna.-]
{+Medelhavslän-
derna.+} Även vid
s. kusten av
England och
Irland finnes
den så talrikt,
att fångst lönar
sig. Köttet
anses motsvara
hummerns i
smaklighet.
Langöy [-61],
norsk ö i
Ves-terålen, Nordland fylke,
ytterst mot
Ishavet ; 86o km2;
c:a 16,ooo inv.
Uppdelas av
djupt inträngande fjordar, bl. a. den kända
”sillfjorden” Eidsfjord.
Laniel [lanjä’l], Joseph, fransk politiker
(f. 1889), industriidkare. L. deltog i 1 :a
världskriget, inträdde 1932 i nationalförsamlingen, blev
statssekreterare i Renauds krigskabinett 1940, var
under tyska ockupationen en av grundarna av det
nationella motståndsrådet och var efter kriget
rnedl. av olika regeringar. Efter en segsliten
regeringskris blev han i juni 1953 konseljpresident
för en högerbetonad ministär.
Lanier [lani’a], Sidney, amerikansk
författare (1842—81). Han deltog i inbördeskriget
på sydstaternas sida, var sedan bl. a. lärare i
eng. litt. i Baltimore. L:s dikter (”Corn”, 1874,
”Poems”, 1877) tillhöra sydstaternas bästa.
Länius, zool., se Törnskatsläktet.
Lank kallades förr det sista vid
sprittillverkningen erhållna alkoholsvaga destillatet.
Lanman [lä’nman], Charles Rockwell,
amerikansk indolog (1850—1941), prof, vid
Harvard University. L. har kanske gjort sig mest
känd som utgivare av krestomatien ”Sanskrit
reader” (flera uppl.) och som utgivare av en
mycket viktig serie av sanskrittexter och övers,
med titeln ”Harvard series”.
Lanna, industrisamhälle i Närke, huvudsaki.
Lannaskede kyrka.
i Lekebergs storkommun, Hidinge sn, vid
stats-banelinjen Örebro—Svartå, 15 km v. om Örebro;
407 inv. (1951). Cementfabrik; kalkstenshuggeri.
Lanna, statens försöksgård, i Saleby sn,
Skaraborgs län; inrättades 1929 och sorterar under
Lantbrukshögsk. L. ligger mitt på Varaslätten,
för vars styva lerjord (ishavslera) den är en god
representant. 60 har åker.
Lannaskede, sn i Jönköpings län, Östra hd,
strax v. om Vetlanda, kring Emmåns biå
Linnö-ån; 50,32 km2; 1,790 inv. (1952). Når i
Högaberg 325 m ö. h. 624 har åker. I socknen ligga
Landsbro (1,475 inv., 1951), sågverk m. m.
med tillv. av monteringsfärdiga hus. Lannaskede
forna hälsobrunn (järnkälla), sedan 1949 kyrkligt
gästhem, tillh. Ersta diakonissanstalt, nedbrann
1953. Egendom: Rosenholm. Kyrkan, en av
Sveriges äldsta romanska kyrkobyggnader (början
av iioo-talet), återinvigdes 1937 efter
restaurering; märkliga inventarier. Ingår i Myresjö och
L. pastorat, Växjö stift, östra hds kontrakt;
utgör tills, m. Myresj ö storkommunen
Lannaskede; 111,39 km2; 2,695 inv. (1952); i
Nju-dungs domsaga.
Lanner, Joseph Franz Karl, österrikisk
danskompositör (1801—43). Han ledde egen
dansorkester vid nöjesetablissemang i Wien. L.
vann sin största berömmelse 1820—30, då han
tävlade med Johann Strauss d. ä. om publikens
ynnest; särskilt hans valser och ländier vunno
stor popularitet i Europa.
Lannes [la’n], Jean, hertig de M on t
e-b e 11 o, fransk marskalk (1769—1809). Han var
först färgare och blev 1792 frivillig i armén.
1795 blev L. brigadgeneral, följde Bonaparte till
Egypten och bistod honom vid brumairekuppen
1799. L. förde 1800 avantgardet över Alperna
och segrade 9 juni vid Montebello. Han blev
1804 marskalk och tog en ofta avgörande del i
fälttågen 1805—07. 1809 erövrade han Zaragoza.
S. å. blev han hertig av Montebello. I slaget
vid Aspern 22 maj 1809 blev han dödligt sårad.
— Biogr. av Ch. Lannes (1900).
Lanolin, benämning på ullfett, som föres i
handeln vanl. försatt med vatten (3 dir ullfett
och l d. vatten). L. nyttjas till kosmetiska
preparat m. m.
Lanrezac [läraza’k], Charles Louis
Marie, fransk general (1852—1925). Han blev 1911
divisionsgeneral, 1912 armékårschef och s. å.
medlem av högsta krigsrådet. Vid 1 :a
världskrigets utbrott blev L. chef för 5:e armén. Efter
nederlaget vid Charleroi och det därpå följ,
återtåget avlägsnades han från sitt befäl och var till
1917 generalinspektör för infanteriet. Han
utgav ett arbete, ”Le plan de campagne frangais”
(1920), där han rättfärdigar sitt uppträdande.
Lans (lat. la’ncea), ett stångvapen med en
spj utliknande spets av stål. Ett särskilt slag av
1. var den s. k. tornerlansen, se Tornerspel. Om
lansens historia och utveckling se Stångvapen.
Lansbury [lä’nzbari], George, engelsk
politiker (1859—1940), urspr. kontorist, därefter
timmerhandlare i London. L. var ivrigt verksam
inom frikyrkorörelsen, bl. a. som predikant, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
