Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruk el. lanthushållning - Lantbrukets skadedjur - Lantbruksakademien, Kungl. - Lantbruksakademiens museum (Lantbruks- och fiskerimuseet) - Lantbruksattaché
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbrukets skadedjur—Lantbruksattaché
367
djur, smör, hudar och talg samt hästar
exporterades. Efter klostrens anläggande var det
munkarna, som mest främjade lantbruket genom
införande av förbättrade brukningsmetoder och
nya växtslag. Gustav Vasa, själv en framstående
lanthushållare, icke blott förbättrade
förvaltningen av Kronans gods utan använde även stor
kraft på att höja 1. i allmänhet. Reduktionen
under Karl XI, vilken gjorde bönderna mera
oberoende av de adliga godsägarna, var för
bondejordbruket främjande men hade givetvis en
motsatt verkan för storjordbruket. Under 1700-talet
ägnades jordbruket mycken uppmärksamhet, men
detta till trots ökades icke spannmålsskörden och
kreatursantalet i samma takt som folkökningen,
utan spannmål måste införas i stigande mängd.
Under 1800-talet började Sveriges 1. åter att
kraftigt utvecklas både kvantitativt och
kvalitativt. Uppodlingen av jord hade 1820—1900 sin
glansperiod. Under denna tid ökades åkerarealen
från o,85 till 3,50 mill. har. Under första hälften
av årh. förändrades brukningssättet blott
obetydligt. I början av 1800-talet påbörjades det för
jordbruket så betydelsefulla enskiftet, vilket i de
bättre jordbruksbygderna rätt snabbt
genomfördes. Ett mera rationellt växelbruk infördes i
st. f. det förut rådande sädesbruket (träda följd
av flera års uteslutande sädesodling).
Täckdikning och märgling el. kalkning ha i stor
utsträckning vidtagits. Användningen av handelsgödsel
blev av stor betydelse och spelar numera en
utomordentligt stor roll i jordbruket. F. n. odlas i
Sverige nästan all den brödsäd, som behövs, likaså
korn och havre, potatis och sockerbetor samt
betydande mängder oljeväxter. Under de senaste
30—40 åren ha hektarskördarna i Sverige
undergått en mycket kraftig stegring, betingad av ett
flertal olika faktorer, bland vilka Sveriges
framgångsrika växtförädling genom framställning av
allt bättre sorter måste anses som en av de
främsta. Inom husdj ursskötseln har under de senaste
50 åren en kraftig kvalitativ utveckling ägt rum,
men betr, får och getter samt på senare år betr,
hästar och nötkreatur har en minskning inträtt.
Smör, fläsk och ägg exporteras under normala
förhållanden i betydande mängder samt i mindre
mängder kött av nötkreatur. Ull däremot
importeras. Jordbrukets rationalisering har under
de senaste åren blivit föremål för ett allt
starkare intresse, och den allmänna mekaniseringen
har verkat nära nog revolutionerande på
jordbruksdriften. Föreningsrörelsen har under
senare tid alltmera utvecklats, särsk. för förädling
jämte försäljning av lantbrukets produkter
(an-delsmejerier, andelsslakterier, andelsbrännerier),
genom bildandet av inköpsföreningar,
låneför-eningar (hypoteksföreningar) m. fl.
Om allmänna anstalter för jordbrukets
främjande se Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, Frökontroll,
Hushållningssällskap, Lantbruksakademien, Lantbruksstyrelsen,
Lantbruksundervisning, Nyodlingsfond,
Odlings-lånefonden, Statens avdikningsanslag, Stuteri,
Svenska mosskulturföreningen, Sveriges
utsädes-förening och Täckdikningslånefonden. — Litt.:
368
W. Flach, H. Juhlin Dannfelt och G. Sundbärg,
”Sveriges jordbruk vid 1900-talets början”
(1909); H. Juhlin Dannfelt, ”Lantbrukets
historia” (1925).
Lantbrukets skadedjur. De odlade växterna
angripas i stor utsträckning av skadedjur, främst
insekter, vilka årl. vålla mänskligheten skador,
som uppgå till många mill. kr. Om
insekthärjningar och insektbekämpning se Insekter, sp. 54.
—- Flera kulturväxter angripas även av andra
djurslag utanför insekternas klass. Sädesslagens
rötter hemsökas ofta av mikroskopiskt små
rundmaskar, veteålen; tusenfotingar skada i
synnerhet rötterna o. a. i jorden varande växtdelar, och
både sniglar och snäckor förtära med
begärlighet de gröna delarna av många växter. Till 1.
må även räknas spannmålsskadedjuren, bland
vilka kornvivel och kornmal intaga främsta
platsen. Jfr Besprutning, Fruktträdens skadeinsekter
och Trädgårdens skadedjur.
Lantbruksakademien, K u n g 1., som
inrättades 1811 på förslag av dåv. kronprins Karl
Johan, har till ändamål att med stöd av vetenskap
och erfarenhet verka för utveckling och
förkovran av det svenska lantbruket och därmed
förenade näringsgrenar. L. förfogar dels över en
kapitalfond, dels över en stadsfastighet med
ständig besittningsrätt samt även ett jordområde, som
är upplåtet till experimentalfält, varest en
trädgård med tillhörande trädgårdsskola, samt
Lant-bruksakad:s museum (se d. o.) äro förlagda.
Till Experimentalfältet (se d. o.) var tidigare
även Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet (se d. o.) förlagd. L. har 160
arbetande led., fördelade på 6 avd., högst 75
utländska samt 15 hedersled. De 6 avd. äro
lant-bruksavd., vetenskapsavd., skogs- och
trädgårds-avd., hushålls- och slöjdavd., mekaniska avd. samt
ekonomiska avd. Akad:s angelägenheter besörjas
av en preses, en vicepreses, en
förvaltningskommitté och tjänstemän. I kommittén sitta preses,
vicepreses, ordf, i var och en av de 6 avd. samt
akademisekr. Genom beslut av 1945 års riksdag
organiserades i anslutning till L. även ett
Jordbrukets forskningsråd (se d. 0.). L:s tidskr.
utkommer sedan 1939 med 6 nr årl. L. åtnjuter
statsanslag för olika ändamål. Dessutom
förvaltar akad. ett flertal fonder, som genom
donationer ställts till förfogande. — Litt.: H.
Juhlin-Dannfelt, ”Kungl. L. 1813—1912” (1913).
Lantbruksakademiens museum
(Lantbruks- och fiskerimuseet) är sedan
1905 förlagt till Experimentalfältet, Stockholm.
Museet innehåller saml. av redskap, modeller,
bilder, grafiska framställningar rörande
lanthushållning samt fiskredskap och båtar m. m. (se
Fiske-rimuseum).
Lantbruksattaché, sedan 1927 en vid
beskickning fäst tjänsteman med uppgift att inom sitt
verksamhetsområde tillvarataga det svenska
jordbrukets och fiskets samt därmed
sammanhängande näringars intressen, följa den allmänna
utvecklingen samt taga kännedom om mera
betydelsefulla praktiska och vetenskapliga rön och
erfarenheter inom förevarande ömråden etc. F. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
