Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Yngve - Larsson i By, Carl - Larsson, L. E. & co., ab. - Lartet, Édouard - L’art nouveau - L’art pour l’art - La Rue, Pierre de - Larus - Larv (zoologi) - Larv (socken) - Larvae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Larsson i By—Larvae
430
anslöt han sig under i :a världskriget till
aktivistfalangen och uteslöts 1915 ur det
socialdemokratiska partiet. Först mot slutet av 1920-talet
återinträdde han i aktiv politik genom anslutning till
det liberala partiet och därefter i Folkpartiet;
han är led. av stadsfullmäktige i Stockholm sedan
1935 och var led. av
A. K. 1946—52. Han
har varit sekr., led. och
ordf, i ett flertal
kommittéer rörande bl. a.
bostads-,
inkorporerings-, låne- och
socialutbildningsfrågor,
tillhör Svenska
stads-förb:s styrelse sedan
1942 och är ordf, i
Stockholms
stadskolle-gium sedan 1950.
Förutom doktorsavh.
’Tn-korporeringsproble-met” (2 bd, 1913)
har han behandlat detta o. a. kommunaltekniska
och kommunaljuridiska spörsmål i olika skrifter.
Larsson i By, Carl Filip, författare (1877—
1948). L. växte upp i By socken, Folkare
härad, i ett bondehem, genomgick en kurs på
Forn-by folkhögsk., deltog i den efter sekelskiftet
framväxande ungdomsrörelsen, började själv
skriva och debuterade 1907 med diktsaml. ”By och
bonde”, vars grundmotiv, varm kärlek till jorden
och lantlivet, varierades i samlingarna ”Tionde”
(1909) och ”Den sista kärven” (1914). L.
framträdde 1913 som berättare med romanen ”Av
jord är du kommen”. Sina erfarenheter som
nykterhetsman utnyttjade L. i romanen ”Logen
5455 Morgonvind av
1. O. G. T.” (1916).
L. fördjupade sig
snart i bygdehistoriska
studier som
resulterade i det betydande
verket ”En
dalasockens historia” (2 bd,
1920—39); L. skapade
också By sockens
hembygdsgård. I
samband med hans
hem-bygdsforskning stodo
hans berättelser med
motiv ur allmogelivet
i Dalarne under nyare
och äldre tid. ”Svensk jord och svensk bonde
genom tiderna” (1928) är en läsebok för
folkhögsk. och högre folkskolor. I romanen ”Karl
Johan Malkus. En mördares dagbok” (1918)
behandlade L. ett psykologiskt-socialt spörsmål och
i romanen ”Kristi återkomst” (1924) ett
religiöst-etiskt. L. var den förste självlärde förf, i
Sverige, som vann ett mera allmänt erkännande. —
Litt.: G. Furuland, ”Nutida daladiktare” (1938).
Larsson, L. E., & co., ab., Uppsala, grundat
1914, tillverkar alla slag av läder skodon;
varumärke ”Hästen”. Aktiekapital 1,5 mkr, antalet
arbetare c:a 240.
Lartet [lartä’], Édouard Armand Isidore
Hippolyte, fransk paleontolog och arkeolog (1801
—71). L. var den förste, som för den kvartära
tidens avlagringar med hjälp av däri gjorda
faunafynd uppställde ett kronologiskt system, vars
riktighet i stort sett senare tiders forskningar
bevisat. 1869 blev L. prof, vid Muséum d’histoire
naturelle i Paris. Understödd av den rike
engelske fabrikanten Henry Christy, gjorde L.
epokgörande undersökningar på paleolitiska boplatser
i Dordogne. De märkliga där upptäckta
konstalstren har han tills, m. H. Christy beskrivit
i ”Sur les figures d’animaux gravées et sculptées”
etc. (i Revue Archéologique 1864). Postumt
utkom de båda vännernas ”Reliquiæ aquitanicæ
(1875).
L’art nouveau [la’r novå’], se Jugendstil.
L’art pour Fart [lä’r por lä’r], fr., ”konsten
för konstens egen skull”, slagord, som innebär
principen om konsten som självändamål, d. v. s.
att konsten skall vara oberoende av tendenser och
bedömas oberoende av åsikter. Slagordet
präglades av Victor Cousin 1818 och framhölls med
romantisk ytterlighet av Théophile Gautier.
La Rue [la ry’], Pierre de, nederländsk
kontrapunktiker (d. 1518), sångare vid hovet i
Bryssel. Hans körverk i Josquins anda omfatta
mässor, motetter och chansoner.
Lärus, zool., se Måssläktet.
Larv (ytterst lat. lårva, ond ande, ansiktsmask;
larven har betraktats som en ”maskerad”, utklädd
insekt) kallas ej blott det krypande
utvecklingsstadiet av insekter utan även det oftast
kring-simmande, stundom i ett ägghylle sig utvecklande
ungdomsstadiet av många ryggradslösa djur och
lägre i vatten levande ryggradsdjur. Än
överensstämmer 1. i utseende mycket med det fullbildade
djurets, ss. hos de flesta fiskar, än är den
mycket olika, ss. hos tagghudingarna, ålen och
grod-djuren. Oftast går utvecklingen i progressiv
riktning, stundom i mer el. mindre regressiv.
Särsk. är det senare fallet, då 1. är
frittsim-mande och det fullvuxna djuret fastsittande, ss.
hos sjöpungarna, där 1. är högre organiserad än
den könsmogna individen. Stundom kommer 1.
att ingå i endast en del av det utvuxna djuret,
ss. hos högre maskar, där den bildar huvudet,
mången gång uppstår den blivande organismen
som ett särskilt anlag i 1., ss. hos vissa
slemmaskar och tagghudingar.
Larv, sn i Skaraborgs län, Laske hd, s. ö. om
Vara köping, på Varaslätten; 88,78 km2; 1,264
inv. (1952). 2,968 har åker. I norr ligger den
genom västgötaherrarnas uppror 1529 bekanta
Larvs hed; runsten. Kyrkan är från 1865.
Ingår i L:s, Längjums, Tråvads och S. Lundby
pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt. Utgör
tills, m. Längjum och Tråvad storkommunen
Larv. 131,51 km2; 2,733 inv. (1952); i Åse,
Viste, Barne och Laske domsaga.
Lärvae, lat. (sing. lärva), voro i den
romerska folktron onda andar, vilka som spöken
oroade levande och döda. Ung. på samma sätt
uppfattades lemures. För att blidka el. fördriva dessa
demoner firades i de särskilda husen under tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
