Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liberia - Historia - Litt. - Liberius - Liber pontificalis - Liber studiosus - Libertas - Liberté, égalité, fraternité - Libertin - Libertiner - Libertus - Liberty - Liberty-fartyg - Liberum arbitrium - Liberum veto - Libia - Libido - Libocedrus - Libourne - Libra - Libra (astronomi) - Libraria, ab. - Librarius - Library of Congress - Libration - Libretto - Libreville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Liberius—Libreville
650
att bereda i Amerika frigivna negerslavar hem
i Afrika, utsåg till detta ändamål 1821 Kap
Me-surado, där följ, år den efter president J.
Monroe uppkallade staden Monrovia anlades.
Grundläggarna av republiken voro vita, t. ex.
Jehudi Ashmun och prästen Robert Gurley; på
den senares förslag tillkom namnet Liberia. L.
blev oberoende 1847 och utvidgades 1857 med
Maryland, en vid Kap Palmas i s. ö. 1834
upprättad negerrepublik. Invandringen av negrer och
mulatter från U.S.A. fick ej väntad omfattning,
och näringslivet förblev outvecklat. 1917
inträdde L. i 1 :a världskriget på de allierades sida.
Under 2:a världskriget landsattes i juli 1942
amerikanska trupper i L.; brittiskt flyg stationerades
där. I dec. s. å. avslöts en traktat med U.S.A.,
enl. vilken U.S.A fick rätt att anlägga
militärbaser i L.; i gengäld utvidgades låne- och
uthyrningslagen i jan. 1943 att gälla även L. I
jan. följ, år förklarade det Tyskland och Japan
krig och upptogs i april s. å. i FN.
Litt.-. H. Johnston, ”L.” (2 bd, 1906); ”The
African republic of L. and Belgian Kongo”, utg.
av R. P. Strong (2 bd, 1930); C. M. Wilson,
”L.” (1947); Graham Greene, ”Resa utan karta”
(1952).
Liberius, påve 352—366, infödd romare, blev
355 som athanasian av kejsar Konstantius
förvisad men fick 358 återvända till Rom, sedan
han fogat sig efter den arianske kejsarens vilja.
Li’ber pontificälis (även Ge’sta ponti’ficum
romanörum), lat., ”påveboken”, en påvehistoria,
som går från aposteln Petrus t. o. m. Stefan
VI. Se L. Duchesnes uppl. med kommentar (2
bd, 1884—92).
Liber studiosus, lat., fri student.
Libe’rtas, lat., frihet; inom romerska
mytologien frihetens gudinna.
Liberté, égalité, fraternité, fr., ”frihet,
jämlikhet, broderskap”, sedan 1793 franska
revolutionens och 1848—52 andra republikens off. devis.
Libertin, vällusting, utsvävande person.
Libertiner (lat. libertini, frigivna). 1) I det
forntida Rom de frigivna slavarna.
2) Namn på en judisk synagogförsamling i
Jerusalem, vilken sannolikt bestod av frigivna
judiska krigsfångar och deras avkomlingar
(Apg. 6: 9).
3) Beteckning för olika mot kyrkans lära
oppositionella riktningar, ss. den radikala rörelse i
Nederländerna, mot vilken Luther och
Melanch-thon uppträdde, och de spiritualister i Frankrike
och Nederländerna, vilka bekämpades av Calvin.
Libe’rtus, lat., romarnas beteckning för
frigiven slav.
Liberty [li’bati] (eg. ”Frihet”), amerikansk
veckotidning med stor spridning, grundad 1924
av Chicago Tribune, innehåller artiklar och
litterära bidrag, särsk. noveller.
Liberty-fartyg [li’bati-]. Vid
midsommartiden 1941 började man i Amerika seriebygga
större handelsfartyg, s. k. 1., avsedda för
krigstran-sporter till Europa och sedermera även till
Fjärran östern. Dessa fartyg hade en lastförmåga
av 10,700 ton dw, en maskinstyrka av 2,500 ahk
och gjorde en fart av 11 å 11,5 knop.
Liberum arbi’trium, lat., fri vilja; fritt val;
godtycke.
Liberum ve’to (av lat. liber, fri, och ve’to,
jag förbjuder), benämning på rätten för envar
av den forna polska riksdagens valda medl. att
på grundval av sina instruktioner hindra ett
riksdagsbeslut. L. vilade på fiktionen, att offenliga
beslut skulle vara enhälliga. Dess början räknas
från 1652 års riksdag, men liknande företeelser
hade redan tidigare förekommit. Under den följ,
tiden sprängdes de allra flesta riksdagarna genom
1., varvid dock förslagsställaren i regel stöddes
av ett starkt parti, och konfederationer, vid vilka
på förhand enhällighet vunnits, fingo i viss mån
ersätta riksdagen. L. slopades först genom 1791
års författning.
Li’bia, italienska namnet på Libyen.
Libido, lat., begär, särskilt libido sexuälis,
könsdrift. — Jfr Psykoanalys.
Liboce’drus, bot., se Cederträ.
Liboume [libo’rn], stad i fr. dep. Gironde,
vid Isles inflöde i Dordogne, 35 km n. ö. om
Bordeaux; c:a 25,000 inv. Flodhamn. Ett av
dep:s centra för vinhandeln.
Libra, lat., hos forntidens romare eg. våg,
vågskål, sedan vikten av en fylld vågskål (jfr
sv. ”skålpund”), slutligen enheten i det romerska
viktsystemet (= 1 as =12 unciae), motsv. 327,45
g. — Ordet har ingått i flera nyare europeiska
folks vikt- och myntsystem.
Libra, ostron., se Vågen.
Libräria, ab., ateljé för kyrklig textilkonst i
Stockholm, stiftad 1912, äges av Svenska
kyrkans diakonistyrelse; föreståndare är sedan 1935
Märtha Gahn.
Librärius, lat, bokavskrivare, kopist,
bokhandlare.
Library of Congress [låi’brari av kåhjgres],
kongressens bibliotek i Washington, grundades
1800 av president Th. Jefferson till uteslutande
bruk för kongressens medl. Nuv. byggnad är
från 1897. Denna, en rektangulär praktbyggnad,
omfattar bl. a. en med målningar, skulpturer
m. m. rikt smyckad läsesal med 246 platser,
täckt av en förgylld kupol. En stor
annexbyggnad fullbordades 1939. En tunnel förbinder L.
med Capitolium, där en del av saml. (Lazv
library, lagsaml.) finns. L. är nationalbibl. för
U.S.A. och det största i Amerika (8,387,000 bd,
2 mill. musikalier, 1,868,000 planscher och
kartor, 8,900,000 handskrifter), över saml. utges ett
stort antal kataloger samt Annual report och
Information bulletin. — Litt.: D. C. Mearns, ”The
story up to now” (1947).
Libratiön, astr., se Månen.
Libre’tto, it., eg. liten bok, textbok till opera
el. sångspel. — L i b r e 11 i’s t, författare av 1.
Libreville [libravi’1], huvudstad i territoriet
Gabon, Fr. Ekvatorialafrika, på n. stranden av
Gabons estuarium; omkr. 15,000 inv., varav 600
européer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
