Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loewi, Otto - Loew’s Inc. - Loewy, Moritz - Lofoten - Sjöstriden vid Lofoten 9/4 1940 - Lofsdalen - Lofta - Loftahammar - Loftbod - Lofthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Loew’s Inc.—Lofthus
914
nen (acetylkolin, adrenalin) vid retning frigöras
vid nervändarna. För denna för hela
nervfysiologien och farmakologien ytterst betydelsefulla
upptäckt belönades L. med 1936 års nobelpris
(tills, m. H. H. Dale) i fysiologi och medicin.
Loew’s Inc. [låu’z inkå’pareitid], New York,
amerikanskt filmbolag av holdingtyp, grundat
1919 av Marcus Loew (1872—1927). L. äger
el. kontrollerar c:a 130 bolag, bl. a.
Metro-Gol dwyn-Mayer Pictures, ett stort antal
biografer och större aktieposter i andra bolag, bl. a.
Gaumont British Picture Co. Ltd.
Loewy [låevi’], Moritz (Maurice),
österrikisk-fransk astronom (1833—1907), blev
efter anställning 1855—60 vid observatoriet i
Wien 1860 anställd vid observatoriet i Paris, vars
dir. han blev 1896. L. utförde ett flertal
bestämningar av kometbanor. Som instrumenttekniker
har L. skapat sig ett berömt namn genom
uppfinningen av teleskoptypen équatoréal coudé.
Medelst detta instrument kan man observera
successivt olika delar av himlen från en och samma
plats i observationsrummet, enär okularet är
placerat i polaraxeln, i vilken ljuset från objekten
införes med hjälp av två vridbara speglar. L:s
förnämsta astronomiska verk är den fotografiska
månatias, vilken han i förening med Puiseux
utarbetade på grundval av fotografier, tagna med
Parisobservatoriets équatoréal coudé. L. har
inlagt förtjänster om den internationella
fotografiska himmelskartan (Carte du ciel) och
omorganiserat den franska nationalefemeriden
Con-naissance des temps.
Lofoten, ögrupp på Norges n. v. kust,
Nordland fylke, mellan Vestfjorden i s. ö. och Ishavet
i n. v., omfattar bl. a. följ, större öar (från ö.
till v.): Austvågöy (526,7 km2, 8,041 inv., 1946)
med L:s högsta fjäll, 1,161 m ö. h., Gimsöy (46,4
km2, 553 inv.), Vestvågöy (411,1 km2, 12,272 inv.),
Flakstadöy (109,8 km2, 1,294 inv.), Moskenesöy
(185,9 km2, 2,395 inv.) samt längst ut i havet
Væröy (15,7 km2, 1,145 inv.) och Röst (3,6 km2,
610 inv.). Kuststräckan av Hinnöy utmed
Vestfjorden räknas också till L.; starka
tidvattens-strömmar i de smala sunden. På avstånd verka
L.-öarna som en kompakt fjällvägg,
Lofot-v e g g e n, men i verkligheten äro de starkt
sönderskurna av fjordar och djupa nischdalar. På
Vestfjordens n. v. sida samlas havstorsken (skrei)
från mitten av jan. till mitten av april för att
leka, varför fisklägena (fiskeværene), Skrova
Svolvær (L:s huvudort), Henningsvær,
Stamsund, Balstad och Reine, ligga på L:s s. ö.
sida utmed Vestfjorden. Vanl. ha 20,000—30,000
fiskare deltagit i L.-fisket. De bo antingen
ombord på fiskebåtarna el. i s. k. rorboder i land.
Lofotenfisket har genomgått en omfattande
rationalisering, särsk. sedan snörpvaden 1948 börjat
användas.
Sjöstriden vid Lofoten 9h 1940 ägde rum i
anslutning till den tyska invasionen i Norge. De
tyska slagskeppen ”Scharnhorst” och ”Gneisenau”,
som eskorterat en jagar flottilj till Narvik, kommo
i strid med det brittiska slagskeppet ”Renown”.
Striden utkämpades enbart med svårt art. på långt
Fiskeläget Reine på Moskenesöy.
avstånd i hårt väder. Enstaka träffar erhöllos
på ömse sidor. Tyskarna drogo sig undan utan
att något avgörande ernåtts.
Lofsdalen, turiststation i Linsells sn i
Härjedalen.
Lofta, sn i Kalmar län, N. Tjusts hd, n. n. v.
om Västervik; 115,54 km2, 1,836 inv. (1952).
Små-bergig, bördig jordbruksbygd. 3,164 har åker.
Egendomar: Åkerholm, Nygård, Överums bruk
m. fl. Nuv. kyrkan uppf. 1837, varvid den
medeltida kyrkan revs. Pastorat i Linköpings stift,
N. Tjusts kontrakt. Tillhör storkommunen
Gamleby.
Loftahammar, kommun i Kalmar län, Tjusts
domsaga, N. Tjusts härad, n. om Västervik;
147,88 km2, 1,723 inv. (1952). Omfattar fastland
och öar mellan
Bågviken—Bjursundsström—Berg-holmsfjärden—Gudingefjärden i v. och Östersjön
i ö. 1,762 har åker. Egendomar: Gräntsö och
Bjursund. Lotsplats: Städsholmen.
Villasamhället Loftahammar hade 363 inv. 1951.
Badort: Källvik. På Väderskär ett gammalt
träkapell, byggt omkr. 1590. Pastorat i Linköpings
stift, N. Tjusts kontr.
Loftbod, tvåvåningsbyggnad med svalgång,
med direkta dörrar till alla rummen från
framsidan. Bottenvåningen innehåller vanl.
förrådsbo-dar, medan utrymmena innanför svalgången
nyttjas som sommarbostäder. Hustypen härstammar
sannolikt från yngre järnåldern.
Lofthus, känd turistort ö. om Sörfjordens ytt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
