Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moderkyrka - Moderlut - Modermun - Modern - Modern femkamp, militär femkamp - Modernism - Moderrätt - Moderskapsförsäkring - Modersmjölkcentraler - Modersmålet - Modersmålslärarnas förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moderkyrka—Modersmålslärarnas förening
149
Moderkyrka, kyrkosamfund, varifrån andra
kyrkor utgått, t. ex. Svenska kyrkan (i
förhållande till Augustanasynoden).
Moder lut, kem., den flytande återstod, som
er-hålles vid en lösnings kristallisation.
Modermun, anat., se Könsorgan, sp. 207.
Modem [-ä’rn] (fr. möderne), nymodig;
nyare, senare, i motsats mot antik, klassisk,
medeltida, gammaldags o. s. v. — Modernisera,
göra modern. — M o d e r n i’s m, nyhetsivrande
riktning.
Modem femkamp, militär femkamp, är
en mångkamp, som omfattar terrängritt max.
5,000 m, värj fäktning, duellskjutning med pistol
(armé- el. duellpistol), simning 300 m, och
terränglöpning 4,000 m; resultatet uträknas enl.
platssiff ermetoden (sedan 1944 i Sverige
försöksvis enl. poängberäkningsmetoden). M. upptogs
första gången vid 5:e olympiaden i Stockholm
1912. Vid internationella tävlingar i m. ha svenska
officerare oftast belagt de främsta platserna. —
Om sjömilitär (marin) femkamp samt
vinterfemkamp se dessa ord.
Modemfsm (av modern, se d. o.), omkr.
sekelskiftet 1900 inom katolska kyrkan
framträdande reformrörelse, som ville anpassa
katolicismen efter det nutida kulturlivets krav. Under
kamp mot vulgärfromheten strävade somliga
modernister efter en religiös fördjupning av
katolicismen. M. Sangnier o. a. ville ge den
en social och demokratisk inriktning. Mest
uppseende väckte rörelsen, där den
framträdde som representant för den moderna
imma-nenstanken och kulturoptimismen och i sin teologi
ville anlägga historisk-kritiska synpunkter på
bibeln och dogmat. Genom den av Pius X 1907
utfärdade encyklikan ”Pascendi dominici gregis”
fördömdes m. Kort därefter bannlystes två av
rörelsens främsta krafter, A. Loisy och G.
Tyrrell. Genom en rad andra drakoniska åtgärder,
framför allt den s. k. antimodernisteden 1910,
lyckades påvemakten snart bryta m:s yttre makt.
— Litt.: N. Söderblom, ”Religionsproblemet” (2
bd, 1910); A. R. Vidler, ”The modernist
move-ment” (1934). — M. betecknar ibland även
”modern”, ”liberal” teologi i allm. i motsättning till
konservativ bibeltro och allsköns konfessionalism
och ”fundamentalism”.
Moderrätt, se Matriarkat.
Moderskapsförsäkring. Behovet av
ekonomiskt understöd i samband med barnsbörd är
uppenbart, spec. för yrkesarbetande kvinnor,
vilka ej kunna fortsätta sitt arbete under denna
tid. I Sverige få statstjänstemän 4 mån.
tjänstledighet med 80—90 % av lönen bibehållen.
Kommunal- och privatanställda tjänstemän och
kontorister få i regel en kortare tids ledighet med
upp till 70—75 °/o av lönen, medan kvinnliga
industriarbetare i regel helt sakna rätt till lön vid
havandeskapsledighet. I flera länder har man
därför infört en särskild försäkring för detta
ändamål. I Sverige har sedan 1913 staten
lämnat bidrag till sjukkassor, som lämnat
moder-skapshjälp. 1931 infördes en hjälpform även för
dem, som stå utanför sjukkassorna, det s. k. m o-
150
derskapsunderstödet, men till mycket
obetydligt belopp. De nu gällande reglerna
finnas sedan 1937 i k. f. 26/e 1931 om erkända
sjukkassor och k. f. 11/a 1937 om
moderskapspen-ning. Härigenom få c:a 95% av alla
barnaföderskor ett visst bidrag vid barnsbörd, men
någon kompensation för utebliven arbetsinkomst
lämnas ej. — Kvinnliga medl. av de erkända
sjukkassorna få vid bamsbörd moderskap
s-hjälp med minst no kr (i flertalet fall 125
kr), om de vid barnets födelse oavbrutet varit
medl. av sjukkassan i minst 270 dagar. Härav
utgör 75 kr statsbidrag. Någon inkomstgräns är
icke stadgad. 60 kr kan utbetalas i förskott, om
havandeskapet är längre framskridet än i 7:e
mån. Omkr. 75 °/o av den kvinnliga befolkningen
i landet i åldrarna 15—45 år äro tillförsäkrade
moderskapshjälp. — Till barnaföderskor, som ej
äro medl. av erkänd sjukkassa, utgår
moder-skapspenning av statsmedel med 75 kr,
förutsatt att moderns (el., om hon är gift,
makarnas gemensamma) till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomst under föregående år ej
överstiger 4,000 kr (motsvarar c:a 7,000 kr i
verklig inkomst). Moderskapspenning sökes hos
centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är
bosatt, men utbetalas i regel genom närmaste
lokalsjukkassa. Ansökan skall ske senast 60 dagar
efter nedkomsten. Förskott med 40 kr kan
utbetalas, om havandeskapet är längre framskridet
än i 7:e mån., men utbetalningen sker då till
barnavårdsnämnden, som har att övervaka
medlens användning. För både moderskapshjälp och
moderskapspenning gäller, att hela beloppet ej
utbetalas, om kvinnan vårdats å
förlossningsan-stalt, såvida hon ej kan visa, att hon betalt
vårdkostnaden. I annat fall betalas beloppet direkt
till anstalten. — M. kompletteras med ett
behovsprövat understöd, mödrahjäp. — I samband
med att den nuv. frivilliga sjukförsäkringen
avlöses av den beslutade obligatoriska, avses en ny
m. skola införas. Enl. förslag av
socialvårds-kommittén skall denna benämnas
moderskaps-bidrag och ersätta såväl moderskapspenning
och moderskapshjälp som mödrahjälp.
Moder-skapsbidraget föreslås utgå med ett grundbelopp
till alla mödrar och dessutom ett tillägg, olika
för hemarbetande mödrar och sådana mödrar,
som på gr. av barnsbörd avstå från
förvärvsarbete.
Modersmjölkcentraler insamla modersmjölk
från ammande mödrar med överskott på mjölk
och förmedla den till barnsjukhus, spädbarnshem
och enskilda mödrar att ges åt klena, sjuka el.
för tidigt födda barn, vilkas mödrar ej själva
ha tillräckligt med mjölk.
Modersmålet, namn på svenska språket som
läroämne i skolorna.
Modersmålslärarnas förening grundades i
Göteborg 1912 med syftemål att främja
moders-målsundervisningens bästa. M. utger ”Skrifter”
(1915 ff.) och ”Årsskrift” (1917 ff.; häri årl.
bibliogr. över skrifter, som röra
modersmålsun-dervisningen) samt har som led i sin verksamhet
att anordna kurser m. m. för lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
