- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
209-210

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monomani - Monometallism - Monomorium - Monomyarier - Monongahela - Monoplan - Monopol - Monosulfopersyra - Monosyllabiska språk, enstaviga språk - Monoteism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

Monometallism—Monoteism

210

maniläran låg den uppfattningen, att själen
liksom kroppen bestod av ett flertal skilda ”organ”
och att ett dylikt ”organ” kunde bli skadat utan
att detta inverkade på själslivet i dess helhet.
Sedan genom psykologiens utveckling det
komplexa och sammanhängande i själslivet alltmera
betonats, råkade den gamla åskådningen i
misskredit, och numera är den övergiven.

Monometalli’sm, enkel myntfot (med mynt av
blott en metall, och i regel då guld, som lagligt
betalningsmedel).

Monomo’rium, zool., se Myror.

Monomyärier, se Musslor.

Monongahela [månån gahi’la], källflod till
Ohio River, U.S.A.

Monoplän, se Flygplan, sp. 680.

Monopol [-å’l] (grek, monopölion, av mo’nos,
enfsam], och polei’n, sälja) föreligger, då antingen
utbudet el. efterfrågan på en nyttighet el. en
produktionsfaktor behärskas av en person el.
ett företag, resp, en sammanslutning av
personer el. företag, som uppträda enhetligt på
marknaden. Man kan alltså skilja mellan utbuds- och
ef ter f rågemonopol.

Utbudsmonopol omfatta vanl. utbud av
nyttigheter — ett ex. på m. på utbud av
produktionsfaktorer kan en fackförening erbjuda.
Bland orsaker till utbudsmonopol må nämnas följ.
Den sparsamma förekomsten av en råvara (n
a-t u r 1 i g t m.); så t. ex. brytes kryolit, vilket
användes vid glasfabrikation, i huvudsak blott på ett
ställe på Grönland. Ett företag kan genom ett
patent äga ensamrätt att producera en vara. Även
staten kan förskaffa sig ett sådant rättsligt m.
genom att förbehålla sig ensamrätten till
produktionen av en vara. Orsaken härtill kan vara, att
den vill beskatta densamma. I så fall föreligger
ett rent finansmonopol. Ett ex. härpå
erbjuder ab. Tobaksmonopolet. Men anledningen
kan också vara, att staten vill kontrollera
förbrukningen av varan. Detta gäller t. ex. ab.
Vin-& spritcentralen. En vanlig orsak till m. är,
att marknaden ej kan utnyttja
produktionskapaciteten hos mer än e 11 företag. De mest typiska
ex. härpå erbjuda s. k. tekniska monopol,
ss. gas-, vatten- och elektricitetsverk, där det
vore orimligt, om flera företag skulle finnas
i samma stad och alltså dra konkurrerande
ledningar genom gatorna. Lika oekonomiskt vore
det att draga flera järnvägslinjer mellan t. ex. två
städer. Detsamma är ofta förhållandet vid
industriföretag, som arbeta med stora fasta kostnader.
En vanlig form av m. är den, som uppkommit
genom en överenskommelse mellan företagen i
en bransch, kollektivt m. (se Kartell och
Trust). — Ex. på ett efterfrågemonopol
erbjuder Svenska sockerfabriks ab., vilket står
som ensam köpare av sockerbetor. Betodlarna ha
i sin tur även organiserat sig.

Reaktionen mot m. kom först i U.S.A.,
trus-ternas hemland. 1890 förbjödos alla
monopolis-tiska sammanslutningar, vilket dock ej visade sig
möjligt att tillämpa i praktiken. I flertalet
länder är monopolkontrollen en kvarleva
från 1 :a världskrigets priskontroll. I Sverige
er

höll K.m:t 1925 rätt att förordna om
undersökning av företag el. sammanslutning av företag,
som kunde antas ha monopolistisk karaktär.
Åtgärder fingo beslutas från fall till fall. Denna
lag har 1946 ersatts med lag om övervakning
av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Enl.
§ 1 skall i syfte att förebygga skadlig verkan
av konkurrensbegränsade överenskommelser
övervakning ske genom registrering av dessa och
genom särskild undersökning. Underkastad
övervakning är enl. § 2 varje yrkesutövare, som
säljer en vara el. utför en tjänst, inkl, såväl
bankverksamhet, hotellrörelse som upplåtande av
nyttjanderätt. Däremot omfattar den ej
fastighetsägare. Med yrkesutövare likställes
sammanslutning därav. Dessa äro skyldiga att lämna
upplysning om varje kartellavtal el. annat
konkurrens-begränsande avtal, som berör pris, produktion,
omsättnings- el. transportförhållanden inom riket.
Avtalet skall i så fall registreras hos en byrå,
Monopolutredningsbyrån, inom
Kommerskollegium, som fungerar som
övervakningsmyndighet. Finner denna anledning befara
skadlig verkan av konkurrensbegränsning el.
föreligger eljest särskild anledning, äger den förordna
om särskild undersökning. Det ankommer ej på
övervakningsmyndighet att besluta el. ens
föreslå, vilka åtgärder som skola vidtagas mot enl.
företagen undersökning skadlig
konkurrensbegränsning, utan detta får K.m:t besluta, om så
erfordras efter inhämtande av riksdagens
samtycke. Kan man ej nå resultat genom
förhandlingar, finns möjlighet att t. ex. tillgripa
tullsänkning el. att starta ett konkurrerande statligt
företag. Genom en lag av år 1953 om motverkande i
vissa fall av konkurrensbegränsning inom
näringslivet har införts dels förbud mot vissa arter av
konkursbegränsning, dels bemyndigande för ett
särskilt inrättat näringsfrihetsråd (jfr d. o.) att
genom förhandlingar söka undanröja skadlig
verkan av andra konkurrensbegränsningar.

Monopolkontroll har vidare i ett flertal fall
utövats av Kooperativa förbundet, dels genom
startande av konkurrerande företag, dels
därigenom att förbundet med hot härom förmått
enskilda företag att sänka sina priser.

Monosulfopérsyra, se Caros syra.

Monosylläbiska språk, enstaviga språk,
se Språk.

Monotefsm, tro på en enda personlig gud,
som samtidigt innebär förnekande av andra
gudars tillvaro, till skillnad från p o 1 y t e i s m
(mångguderi) och p a n t e i s m, tron på en i
världen inneboende opersonlig gudomlig makt.
Inom den polyteistiska hedendomen framträder
flerstädes en dragning till m. En gud dyrkas
ensamt framför alla andra och blir småningom
även för tanken den ende. I Grekland har
tankens krav på en enhetlig världsordning redan
hos Xenofanes lett till tron på en enda gud. Mot
antikens slut omfatta bildade hedningar allmänt
en monoteistisk gudstro, för vilken folktrons
många gudar blott äro mäktiga andeväsen el.
namn och uppenbarelseformer för den ende
guden. Enastående är utvecklingen till m. i Israel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free