Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosul, Mossul - Moszkowski, Moritz - Mosås - Mot - Motacilla - Motala - Motala kraftverk - Motala landskommun - Motala rundradiostation - Motalaström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Moszkowski—Motalaström
300
620 m breda floden leda en sten- och en
ponton-bro. M. är knutpunkt för vägarna från ö. Turkiet
och n. v. Persien till Bagdad och Syrien samt
station på Bagdad-banan. I trakten finnas stora
petroleumtillgångar och olj eledningar till
Medelhavet.
Moszkowski [måskå’fski], Moritz, tysk
pianist och tonsättare av polsk härkomst (1854—
1925). Utbildad i Berlin, slog sig M. 1897 ned
i Paris. Av hans i nyromantisk anda skrivna
verk ha särskilt hans pianostycken blivit populära.
Av orkesterverken märkas, förutom en piano- och
en violinkonsert, en orkestersvit, ”Aus aller
Herren Länder”, och 6 orkesterstycken till
Grab-bes ”Don Juan und Faust”; en opera, ”Boabdil”,
gavs i Berlin 1892.
Mosås, se Mosjö.
Mot (eg.: möte), t. ex. i Ölands södra mot,
beteckning för tingslag på Öland.
Motacidla, zool., se Ärlesläktet.
Motala, stad i Östergötlands län, vid Göta
kanal och Motalaströms utlopp ur Vättern; 111,68
km2; 25,226 inv. (1954).
M:s uppkomst är direkt betingad av Göta
kanals tillkomst. Motala verkstads och M:s
upphovsman var Baltzar v. Plåten. Verkstaden anlades
vid fallen i Motala ström för kanalbolagets
räkning och staden som säte för själva kanalbolaget.
Platsen för M. valdes av v. Plåten, och den
sol-fjäderformigt utlagda delen av stadsplanen bär
prägeln av hans idéer och uppslag. 1822
grundades Motala verkstad, och 1823 blev M. köping.
Sedan mitten på 1800-talet har M. utvecklat sig
hastigare, bl. a. på gr. av öppnandet av
stats-banelinjen Mjölby—M.—Hallsberg 1873, och blev
V4 1881 stad. Stadsområdet var från början
mycket snävt tilltaget, varför stadsbygden efter hand
växte utanför stadens gränser. 1/i 1917 företogs
en inkorporering, varigenom M:s areal
tiodubbla-des och folkmängden ökades från 2,985 till 5,359.
Vi 1948 inkorporerades Motala landskommun
(82,87 km2, 12,072 inv. 1947) med bl. a. Motala
verkstad samt Vinnerstads sn (20,85 km2, 1,150
inv.), varigenom stadens inv.-antal steg till 23,374.
M. har ett naturskönt läge och är en ljus och
vacker stad med sina i stor utsträckning
planterade gator och promenader längs Göta kanal.
Stora områden ha villa- el. egnahemskaraktär.
På Stora torget står en 1923 rest och av Chr.
Eriksson modellerad staty av v. Plåten, vars grav
ligger omedelbart intill kanalen. Kyrkan är urspr.
från 1600-talet men ombyggdes 1774. Tornet
tillkom 1846. Rådhuset uppfördes 1896 som
privatbostad efter ritningar av arkitekt G. Lindgren
och skänktes 1908 till staden av kapten C. A.
Ahlbom. Bland övriga offentliga byggnader
märkes Aska, Dals och Bobergs domsagas tingshus
från 1910. I n. ö. stadsområdet ligger svenska
rundradions huvudstation (se Motala
rundradiostation), i n. v. Varamobadcns strandbad.
1950 funnos i M. 70 industriella anläggningar
med sammanlagt 4,910 arb. De största
industriföretagen äro ab. Motala verkstad, ab. Elektrolux,
som 1925 övertog det av a o. Arctic 1923
grundade företaget för tillverkning av bl. a. kylskåp
o. a. kylapparater (sysselsätter i M. 900 arb.),
Engel-fabrikerna ab. (textilvaror, firman etabl.
1870, nuv. namn 1945, 400 arb.), Industri ab.
Luxor (elektromekanisk verkstad, 1918, 400 arb.),
Verkstads-ab. Lindqvist (mekanisk verkstad,
tillverkning av stålmöbler m. m.; firman etabl. i
Borensberg 1918, flyttad till M. 1922, 185 arb.),
Prestoverken i Motala ab. (gjuteri och mekanisk
verkstad, 1926, 60 arb.), Holms industri ab.
(1927, 90 arb.), Centrala torpedverkstaden, ab.
Carl Andersson (möss- och pälsvarufabrik; 1872,
65 arb.), Borens trikåfabrik ab. (1916, 150 arb.),
ab. Motala trikåfabrik (1899, 150 arb.), Kvarn
ab. Motala ström (1913) och bryggeri (1893,
tillhör ab. Nya centralbryggeriet i Linköping) samt
kraftverk (se Motala kraftverk). M. har högre
allm. läroverk, epidemisjukhus, sjukhem och
barn-bördshus samt två tidn., Motala Posten och
Motala tidning (båda 4 ggr i veckan); det är
tingsställe i Aska, Dals och Bobergs domsaga. M.
är uppdelat i två förs., Motala
församling (23,947 inv. 1953), som utgör eget
pastorat, och Vinnerstads församling (1,058
inv.), som ingår i Vinnerstads och V. Stenby
pastorat, båda tillhörande Aska kontrakt,
Linköpings stift. — Litt.: O. Fredrikson, ”M.” (i
”Sveriges städer”, 2, 1915); ”M.” (i ”Linköping,
Vadstena, Skänninge, Söderköping, M., Mjölby”,
i ser. ”Svenska stadsmonografier”, 1949).
Motala kraftverk utnyttjar fallhöjden mellan
Vättern och Boren i Motala ström, anlades av
Staten 1919—21 och utvidgades 1931.
Kraftstationen har 3 turbiner om tillsammans 14,700 kW
vid 14,7 m fallhöjd.
Motala landskommun inkorporerades Vi 1948
med staden Motala.
Motala rundradiostation, grundad 1927,
utbyggd för en antenneffekt av 30 kW, 1935 ökad
till 150 kW. M. har två radiomaster, 125 m
höga. M:s för Sverige avsedda sändning sker på
långvåg, varvid frekvensen fr. o. m. 15Is 1950 är
191 kHz, motsv. 1,571 m våglängd. Två
kort-vågssändare å 12 kW, avsedda för sändningar till
svenskar i utlandet, ha våglängderna 49,46, 31,46,
27,83, 25,63 och 19,8 m.
Motalaström, Vätterns avloppsälv, genomflyter
sjöarna Boren, Norrbysjön, Roxen och Glan och
mynnar i Bråviken. Vattenområde vid Vätterns
utlopp 6,360 km2 och vid mynningen 15,470 km2;
längd 100 km. Nästan hela fallhöjden, 88,5 m,
är utbyggd i kraftverken Motala mellan Vättern
och Boren, Borensberg nedom Boren, Malfors och
Nykvarn nedom Norrbysjön, Skärblacka och
Ljusfors nedom Roxen samt Fiskeby och flera
anläggningar i Norrköpingsfallen nedom Glan.
Staten disponerar hela fallhöjden ovan Roxen
och kan därigenom i viss utsträckning reglera
tappningen från Vättern. M:s största tillflöden
äro Svartån och Stångån, mynnande i Roxen,
och Finspångsån i Glan. Mellan Vättern och
Roxen följer Göta kanal M:s sträckning, och i
mynningen är Norrköpings hamn belägen.
Kungs-ådra finnes från Vätterns utlopp. — Litt.:
”Förteckning över Sveriges vattenfall, 67. Vättern—
M.” (1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
