Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munthe, 4. Axel - Munthe, 5. Åke - Munthe, 6. Henrik - Munthe, 7. Alf - Munthe, 8. Gustaf - Munthe, släkt - Munthe, 1. Ludvig - Munthe, 2. Holm - Munthe, 3. Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Munthe
374
Napoli” (1885) och ”Små skizzer (1888). M.
bearbetade dem för engelska tidskr. och utgav
dem på engelska, ”Letters from a mourning city”
(1887) och ”Vagaries” (1898) i ny bearbetad och
utvidgad form utg. i ”Memories and vagaries”
(1908; sv. uppl. ”Bref och skizzer”, 1909, ny,
omredigerad uppl. på eng., 1930; på sv. ”En
gammal bok om människor och djur”, 1931). M. hade
stor framgång med sin egenartade, fantasifulla
memoarbok ”The story of San Michele” (1929;
sv. övers. ”Boken om San Michele”, 1930). M.
gjorde stora donationer för djurskydd, blindvård
och stöd åt lappar. — Litt.: K. Bonde, ”1
skuggan av San Michele” (1946); G. Munthe, ”A. M.”
(1949).
5) Helge Åke Rudolf W:son M., bror till
M.i), filolog, handelslärare (1859—1933), fil. dr
i Uppsala 1887, doc. i spanska och portugisiska
där 1887—91, föreståndare för Schartaus
han-delsinst. i Stockholm 1890—1925. Bland M:s
filologiska arbeten märkas ”Folkpoesi från
Astu-rien” (1887), ”Kortfattad spansk språklära”
(1919), ”Spansk läsebok” (1920), avh. inom spansk
och svensk filologi, bl. a. i ”Studier i modern
språkvetenskap”, utg. av Nyfilologiska sällskapet,
bland vars stiftare M. var. Även i ekonomiska
frågor publicerade M. art.
6) Henrik Vilhelm M., geolog (f. 1860 V11),
doc. i Uppsala 1892, geolog och statsgeolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1898—1925;
prof:s titel 1917. M. har utvecklat en rik
geologisk förf.-verksamhet och utg. ett flertal
geologiska kartblad på Gotland och i s. Sverige samt
talrika avh., behandlande särsk. Sveriges,
östersjöområdets och Nordeuropas kvartärgeologi.
Redan en av hans första uppsatser, ”Postglaciala
aflagringar med Ancylus fluviatilis på Gotland”
(i ”öfversigt af Kungl. Vetenskapsakad:s
för-handl.”, 1, 1887), blev av stor betydelse som
bevis för existensen av en stor, kvartär insjö i
östersjöbäckenet, Ancylussjön. I ”Studier över
Ancylussjöns avlopp” (i SGU, ser. C, nr 346,
1927) gjorde M. gällande gentemot andra
forskare, att Ancylussjöns vattenyta legat högre än
Västerhavets och att Ancylussjön blivit uttappad
först genom ”Svea älv” till Vänern och
Västerhavet och senare, under transgression mot s.,
genom Öresund och Bälten till Kattegatt. Sitt
rika vetande om dessa spörsmål har han
sammanfattat i arbetet ”Om Nordens, främst
Baltikums, senkvartära utveckling och
stenåldersbe-byggelse” (1940). M. har även varit livligt
verksam i naturskyddssaken.
7) Alf M., son till M.5), målare och
konsthantverkare (f. 1892 8/s). M. studerade vid
Konsthögsk. 1911—12 och har företagit
studieresor till Tyskland, Italien, Frankrike, England
och Spanien. Han är grundare av den första
Smedsuddskolonien (1917—19; M., Torsten Palm
och Victor Axelsson, även benämnda
”Intimister-na”). I det lilla formatet återgav M. i
impressionistisk fläckteknik det idylliska mellansvenska
landskapet. Mest uppmärksammad har M. blivit
som konsthantverkare, som tecknare av mönster
för tyger och mattor och som inredningsarkitekt
(altarbonad, 4,1 X 9,3 m, för Skövde
kremato-rium, 1947). Han är representerad i bl. a.
Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum och
med stora väggmålningar i bl. a. Frimurarhuset
i Blackeberga, nära Stockholm, och i Karolinska
sjukhusets doprum. M. tillhör gruppen ”Färg
och form”.
8) Gustaf Lorentz M., sysslings son till
M.5), konsthistoriker, museiman, turistman (f.
1896 ’/?), fil. lic. vid Stockholms högsk. 1920,
amanuens vid Nationalmuseum 1921, intendent
och chef för Röhsska konstslöj dmuseet i
Göteborg 1924—46, verkst. dir. i Svenska
turisttrafik-förb. 1944—51. M. har i flera vetenskapliga
arbeten behandlat asiatisk konst (”östasiens konst”,
1925, ”Islams konst”, i ”Bonniers allmänna
konsthistoria”, 1929), ivrigt arbetat för att vinna
terräng för det goda konsthantverket och
vetenskapligt behandlat möbelkonst och silversmide
(”Svensk konstslöjd under 1700-talet”, 1926,
”Gamla möbler”, 1927, ”Gammalt silver”, 1931,
tills, m. A. Posse, ”Falk Simons silversaml.”,
1938, samt delar av ”Svenskt silversmide”, 1943).
Han har även framträtt med reseskildringar
(”Från Leningrad till Alhambra”, 1926,
”Orientaliskt”, 1928) samt skrivit kriminalromaner
under pseud. Robert Gelm.
Munthe, norsk släkt, utgrenad från
ovannämnda släkt M. Jfr von Munthe af Morgenstierne.
1) Ludvig M., målare (1841—96), hade,
ehuru bosatt i Düsseldorf, föga gemensamt med
konsten där. Hans skolning är eg. fransk, och
hans närmaste fränder äro att söka inom
fon-tainebleauskolan. Ofta äro hans motiv till
ytterlighet förenklade, gärna snölandskap i tö och
skymning.
2) Holm M., arkitekt (1848—98), upptog
element ur gammalnorsk träarkitektur,
”stabbur”-stilen. Hans arbeten hade stort inflytande på
samtidens smak och bildade utgångspunkten för en
nationell byggnadsstil.
3) Gerhard Peter Frantz Vilhelm M.,
målare (1849—1929). Han studerade läkarvetenskap
i Oslo, innan han 1870 började idka
konststudium i J. F. Eckersbergs skola där. Vistades i
Düsseldorf 1874—76 och i München 1877—82.
Efter två besök i Paris var han från 1883
bosatt i hemlandet. Han målade i München norska
motiv samt slöt sig till den krets av unga
målare, som stred för realism och friluftsmåleri.
Hemma målade han östlandets natur med stora
bondgårdar, lummiga trädgårdar och soliga
bergssluttningar: ”Sommardag” (höskörd i sol, 1884),
”Afton i Eggedal” (1888), ”Bondträdgård” (1889)
och ”Landskap från Vaage” (1906; alla dessa i
Nasjonalgalleriet i Oslo). På ett helt nytt
område slog han in, då han 1893 uppträdde med
u fantasier över norska sagor i akvarell, motiv
som ”Mörkrädd”, ”Helhästen”, ”Dörren i
berget”, ”Sagoparken”, ”Friarna”, fria
fantasier över norska folksagor men sällan
illustrationer till någon bestämd saga. M. hade
uppfunnit en dekorativ stil, som han konsekvent
genomförde, med primitivt tecknade figurer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
