Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mutanabbi (Abu-t-tajjib Ahmed bin el-Husein) - Mutarotation, multirotation - Mutation - Mutatis mutandis - Mutaziliter - Mutera - Muthesius, Hermann - Mutilation - Mutina - Mutkolv - Mutor - Mutoskop - Mutsedel - Mutsuhito - Mutter - Muttra, Mathura - Mutul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
M utarotation—M utul
424
kommentarer. M. ägde livlig fantasi, men hans
diktning utmärker sig i hög grad för österländsk
svulst. — M:s arbeten ha utgivits av bl. a. Fr.
Dieterici (1861). Tysk övers, av J. v.
Hammer-Purgstall (1823).
Mutarotatiön, multirotatiön, kallas det
förhållandet, att nyberedda lösningar av vissa
sockerarter visa en annan optisk
vridningsför-måga än äldre. Så är t. ex. förhållandet vid
c?-glykos. Detta beror på att d-glykos existerar
i två former, a-glykos och /?-glykos. Vanlig
gly-kos, som är a-glykos, har en vridningsförmåga,
som är c:a 5 ggr större än hos ^-glykos.
Mutation (lat. mutätio, ombyte, förändring). 1)
Biol. M. (förr benämnd heterogenes) kallas
en plötslig förändring av den ärftliga
konstitutionen, som ej beror på omkombination av
arvsanlag. Man skiljer mellan olika slag av m. — a)
Gen- el. faktorsmutation, som innebär
förändring av ett enskilt arvsanlag. De flesta m.
av detta slag bestå i att en gen förändras från
dominant till recessivt tillstånd och kallas därför
ofta förlustmutation. Mera sällan sker
m. i motsatt riktning från recessiv till dominant
form. — b) Kromosommutation,
beroende på en förändring i kromosomuppsättningen.
Denna förändring kan vara numerisk och bestå
i en fördubbling el. halvering av hela
kromosom-beståndet el. av enskilda kromosomer. En viktig
typ av kromosom-m. är den, som beror på
förändringar av kromosomemas struktur, d. v. s.
deficiencies, duplikationer och inversioner. Dessa
strukturella m. kunna ej skarpt skiljas från de
äkta gen-m. — c) Plasmamutation, som
beror på förändringar i själva plasmats
konstitution, trots att genuppsättningen förblivit
densamma. — Plastidmutation, beroende på
förändringar i de i viss mån av kärnan oberoende
färgkropparna, plastiderna, hos växter.
M. kunna inträffa antingen i köns- el.
kropps-cellerna. I senare fallet få vissa sektorer en annan
konstitution än individen i övrigt, och detta kan i
vissa fall leda till uppkomst av till det yttre starkt
avvikande partier, t. ex. ett skott med smala blad
hos en planta, som annars har runda blad. Sådana
m. kallas knoppmutationer.
På grundval av sina iakttagelser på Oenothera
och även andra erfarenheter ang. m. uppställde
Hugo de Vries i början av 1900-talet sin m u t
a-tionsteori till förklarande av djur- och
växtvärldens utveckling. Han antog, att arterna med
mer el. mindre långa mellanrum råkade in i
”mu-tationsperioder”, under vilka genom m. en livlig
nybildning av former ägde rum (Oenothera
La-marckiana antogs vara mitt uppe i en dylik
period). Bland de genom den riktningslösa m.
framgångna typerna åstadkom sedan det naturliga
urvalet, att de bäst anpassade kommo att överleva
och fortplanta släktet. Denna ursprungliga form
av m.-teori och i synnerhet dess uppfattning om
m.-periodema ha nu övergivits av vetenskapen;
Oenothera-m. ha nämligen till största delen visat
sig vara att hänföra till kromosom-m :s grupp.
Ett synnerligen viktigt framsteg i m.-forskningen
gjordes 1927, då H. J. Muller påvisade, att m.
experimentellt kunna utlösas genom
röntgenbestrålning. Även radiumstrålar, ultraviolett ljus
m. m. ha visat sig ha en m.-utlösande verkan
liksom också vissa s. k. mutagena kemiska
ämnen, t. ex. senapsgas och fenol. De experimentellt
utlösta m. äro av samma slag som de spontana,
dock med den skillnaden, att de av strukturella
kromosomförändringar orsakade m. äro vanligare
hos de inducerade än hos de spontana m.
Orsakerna till de spontana m. äro ej med säkerhet
kända. Deras frekvens är växlande hos olika
objekt.
Endast en mindre del av de spontana m. inverka
på de yttre egenskaperna. Vida vanligare äro
sådana m., som verka mer el. mindre starkt
nedsättande på vitaliteten. En stor grupp m.
representeras av de dödsbringande s. k. 1 e t a 1 m u t a t i
o-nerna. Huruvida även positiva, livsbefrämjande
m. kunna uppstå, är ännu omtvistat. Detta är dock
trol. fallet, och dylika m. måste då, ehuru
sällsynta, tillskrivas en mycket viktig roll för
mång-formigheten i naturen och för artbildningen.
2) Mus., a) målbrott, b) i solmisationsläran
förändring av en tons ställning, betydelse och namn
vid övergången från ett hexakord till ett annat.
Mutätis muta’ndis, lat., sedan det ändrats, som
bör ändras; med vederbörliga ändringar.
Mutaziliter, se Islam, sp. 171.
Mutèra, stötvis förändras, undergå mutation
(se d. o.).
Muthesius [motè’zios], Her man n, tysk
arkitekt (1861—1927). M. utgav flera arbeten om
engelsk arkitektur, bl. a. ”Das englische Haus”
(3 bd, 1904—05), och därjämte de betydande
studierna ”Stilarchitektur und Baukunst” (1902; sv.
övers. 1910), ”Kunstgewerbe und Architektur”
(1907) och ”Landhaus und Garten” (1907). Bland
hans arbeten som arkitekt märkas ritningar till
villor, särskilt i Berlins omgivningar.
Mutilatiön, stympning (t. ex. av lemmar).
Mu’tina, lat. namn på Modena.
Mutkolv (vard.), person, som tar mutor.
Mutor, se Muta.
Mutoskop [-å’p] (av lat. mutäre, ombyta,
och grek. skopei’n, se), ett slags tittskåp för
förevisning av kinematografiska seriebilder på papper.
Mutsedel, se Inmutning.
Mutsuhito, kejsare av Japan (1852—1912),
efterträdde 1867 sin fader, kejsar Komei. Om den
epokgörande omdaning, som Japan undergick
under hans regering, se Japan, sp. 364 ff. Hans
regeringstid bär i Japan namnet Meiji
(”upplyst styrelse”). M. efterträddes av sin son
Yoshi-hito.
Mutter, se Skruv.
Muttra [mo-], Mat hur a, stad i Förenta
provinserna, Indiska unionen, på Jumnas h. strand
45 km n. v. om Agra; 77,000 inv. M. är en
urgammal stad, vilken som Krishnas föregivna
födelseort är helig bland hinduerna och en betydande
vallfartsort. Bland templen märkes Aurangzebs
moské från 1669.
Mutül (lat. mütulus). I den doriska stilens
kolonnordning finnas på undersidan av
kranslistens framspringande parti fyrkantiga skivor el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
