Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nansen, 2. Fridtjof - Nansen, Peter - Nansenbyrån - Nansenfonden - Nansenhjelpen - Nansenpass - Nan-shan - Nanterre - Nantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ansen—N antes
601
ut antogs, var ett djuphav utan större
landmassor i det inre.
Efter Framexpeditionen ägnade sig N., som
1897 utnämnts till prof, i zoologi i Oslo,
företrädesvis åt oceanografiska forskningar, där han
blev Norges ledande man och en banbrytare
såväl teoretiskt som praktiskt (prof, i detta ämne
i Oslo 1908). Resultaten av sina forskningar
nedlade han i ett stort antal avh., ss. ”The
Nor-wegian Sea” (1909), tills, m. B.
Helland-Han-sen. — Bland reseskildringar från senare år
märkas ”Gjennem Sibirien” (1914) och ”En ferd til
Spitsbergen” (1920). — Den nordeuropeiska
upp-täcktshistorien behandlar N. i ”Nord i
taakehei-men” (1910—11).
Såsom politiker framträdde N. under
unions-krisen, då han bl. a. i Times förfäktade Norges
sak och även utgav en särskild skrift, ”Norge og
unionen med Sverige” (1905). Han var Norges
första sändebud i England (1905—08); mångårig
president i Norges försvarsförening och under
1 :a världskriget underhandlare med U.S.A. om
den importöverenskommelse, som ingicks 1918.
Redan s. å. började han en stor aktion för
krigsfångarnas hemsändande, närmast från Tyskland,
Ryssland och Sibirien. Från 1920 erhöll hans
verksamhet ekonomiskt stöd av Nationernas
förbund. Från 1921 till sin död var N. förbundets
”överkommissarie för flyktingar och
krigsfångar”. I denna egenskap organiserade han
hem-sändandet av över 400,000 krigsfångar ävensom
av greker från Mindre Asien och östtrakien
samt turkar från Västtrakien. För de armeniska
flyktingarna sökte han skapa en tillflyktsort i
republiken Erivan. I samverkan med bl. a. ryska
regeringen och Röda korset ledde N. hjälpen till
hungerdistrikten i Ryssland 1921 ff., varigenom
över 1 V2 mill. människor beräknas ha blivit
räddade. — Ivrig anhängare av Nationernas
förbund, var N. upprepade gånger en av Norges
delegerade vid förbundsförsamlingen. Han
erhöll 1922 Nobels fredspris, vartill danske
för-lagsbokhandlaren Chr. Erichsen fogade en lika
stor penningsumma; dessa anslogos av N. till
humanitära ändamål.
N. övertog nov. 1925 planläggning och ledning
av Kulturforskningsinstitutets arktiska arbeten,
i vilka planer främst ingick nordpolsområdets
utforskning med hjälp av luftskepp. S. å. fick han
titlarna hedersdr och rektor vid S :t Andrews’
univ. i Edinburgh. — N. var g. m. 1) 1889
romanssångerskan Eva Sars (1858—1907), 2)
1919 Sigrun Munthe, f. Sandberg. I Lysaker
nära Oslo byggde han sig 1890 ett hem,
”Godt-haab”, och 1901 ett större, ”Polhögda”. Det
senare, jämte N:s vetenskapliga bibi. m. m. tillhör
numera Det norske vitenskapsakademi. — Litt.:
J. Sörensen, ”F. N:s saga” (1931); P.
Wetter-fors, ”F. N.” (s. å.); F. Nansen, ”N:s röst.
Ar-tikler og taler av F. N.” (3 bd, 1945); A.
överås, ”F. N.” (1946).
Nansen, Peter, dansk författare (1861—
1918). Han var en för kvickhet och smidighet
uppskattad tidningsman (i Politiken från 1884)
och 1896—1916 direktör i och litterär chef för
602
Gyldendalske boghandels forlag. Hans
berättelser (”Fra rusaaret”, 1892, ”Julie’s dagbog”,
1893, ”Guds fred”, 1895, ”Brödrene Menthe”,
1916, m. fl.) äro franskt påverkade, oftast
pikant erotiska vardagsskildringar från samtiden.
Nansenbyrån upprättades 1931 i Genève för
att fortsätta F. Nansens arbete för flyktingarna.
Administrationen betalades av N. F. och
flyktinghjälpen finansierades genom avgifterna på
Nan-senpassen, gåvor etc. 1938 fick byrån Nobels
fredspris. N. upphörde 1939 som självständig inst.
Nansenfonden (”Fridtjof Nansens fond til
videnskabens fremme”), norsk fond, bildad 1896
på initiativ av prof. W. C. Brögger vid
Fram-exp:s hemkomst och uppkallad efter Fridtjof
Nansen. Första insamlingen gav 275,000 no. kr. N.
skall vara en egen stiftelse, knuten till Det
norske vitenskapsakad. i Oslo. Under samma ledning
som N. stå 26 mindre, särskilda fonder.
Fondernas samlade kapital var 1950 10,690,359,97
no. kr, därav huvudfonden 4,489,162,07 no. kr.
1950 utdelades för vetenskapliga ändamål och i
belöningar 229,452,02 no. kr. — Litt.: W. C.
Brögger, ”Fridtjof Nansens fond 1896—1921” (1921).
Nansenhjelpen, norsk humanitär organisation,
bildad 1936 av Fridtjof Nansens son, arkitekt
Odd Nansen, med uppgift att lämna moralisk och
ekonomisk hjälp åt flyktingar och statslösa,
särsk. i Tyskland och Mellaneuropa. Genom N:s
försorg kommo många flyktingar till Norge. N.
fortsatte sin verksamhet även sedan Norge
ockuperats 9A 1940, men i samband med aktionen
mot judarna i nov. 1942 stängdes dess kontor,
arkivet beslagtogs, och organisationen förbjöds.
Många flyktingar hade då hjälpts över till
Sverige. N:s arbete bedrevs ”illegalt” under hela
kriget.
Nansenpass, ett särskilt legitimationspapper,
vilket som ersättning för vanligt pass utfärdades
av ett lands regering för flyktingar, vanl.
stats-rättsligt hemlösa, men även för sådana, som på
gr. av särskilda förhållanden i hemlandet voro
ur stånd att därifrån erhålla pass. N. anordnades
f. ggn på F. Nansens initiativ och med stöd av
N. F. i samband med hjälpaktioner efter 1 :a
världskriget för flyktingar.
Nan-shan (”Sydbergen”), kollektiv benämning
på det 200—-300 km breda komplex av n. v.—
s. ö. strykande bergskedjor i Asien, som skilja
det centralasiatiska bäckenet från Tsaidam- och
Kuku-nor-bäckenen. Till N. höra Ritter- och
Humboldtbergen, samt
Richthofen-bergen. Kedjorna äro till dels skarpt
avgränsade genom längsdalar och dalslätter men
flerstädes sönderstyckade av flera varandra
korsande brottsystem och mosaikartat hopfogade. De
nå inom sina mell. och n. v. delar höjder mellan
5,500 och 6,000 m ö. h. med mot ö. avtagande
medelhöj d.
Nanterre [nätä’r], v. förstad till Paris, n
km från centrum. C:a 42,000 inv. Mångsidig
industri. I N. föddes Sainte Geneviève, Paris’
skyddshelgon.
Nantes [nät], huvudstad i fr. dep.
Loire-Inférieure, 47 km från Atlanten, på högra stran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
