Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narva (stad) - Slaget vid Narva - Litt. - Narváez, Ramón - Narval - Narvik - Narviksplanen - Nas - Nasafjället, Nasafjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Nar våez—N asaf j ället
618
västerut till Utria med en
längd av c:a 10 km.
Slaget vid Narva. 20/n
1700 besegrade Karl XII
vid N. med 10,500 man en
rysk armé, vilken sedan
början av okt. belägrade
fästningen. Dennas besättning
under överste H. R. Horn
utgjorde omkr. 2,000 man;
den belägrade styrkan har
beräknats till omkr. 70,000
man, därav hälften stridande.
Ryssarna stodo i en kring
fästningen uppförd befäst
ställning. Stödjepunkten i
den ryska ställningen
utgjordes av den i dess mitt
belägna höjden Hermannsberg. Högsta befälet
fördes av hertigen av Croy; tsaren själv hade
rest bort. På svenska sidan hade spaningen intill
20/n på morgonen givit konungen tillräckliga
upplysningar för anfallsplanens uppgörande. Kl. 2 e.
m. igångsatte inf.-grupperna på båda flyglarna
anfallet, den h. förd av Wellingk, den v. av
Rehn-schiöld. En häftig snöyra underlättade den dolda
anmarschen, så att den ryska elden icke hann
komma till någon avsevärd verkan. Inom kort var
linjen genombruten, varefter ”ryssarna jagades med
största konfusion från det ena verket till det
andra”, som en deltagande rysk general säger i sin
berättelse. En del av de flyende sökte över
för-skansningarna undkomma till bron vid
Vepsekyl-la, men dessa försök hindrades av den svenska
v. kav.-flygeln. Följden blev, att huvudmassan av
de flyende störtade mot Kamperholmsbron, där
trycket på gr. därav blev så våldsamt, att bron
brast. Paniken grep omkring sig;
överbefälhavaren själv gav sig fången. Sedan konungen själv
ingripit och hämtat förstärkningar från den andra
kav.-flygeln, kapitulerade ryssarna kl. 8 på
kvällen, varefter fram på natten även övriga trupper
begärde ackord. Avtåg beviljades mot avlämnande
av fanor och standar; de sist kapitulerande fingo
även avlämna sina vapen. Av fångar behöllos
endast de högre officerarna, sannolikt på gr. av
svårigheterna att bevaka ett större antal.
Förlusterna på svensk sida uppgingo till c:a 670
stupade och 1,250 sårade. Genom segern vid N.
fick Karl XII frihet att vända sig mot den andre
fienden på östfronten, August av Sachsen.
Litt.: H. J. Hansen, ”Geschichte der Stadt N.”
(1858; jämte tillägg 1864); S. Karling, ”N. Eine
baugeschichtliche Untersuchung” (1936); A.
Soom, ”De ingermanländska städerna och freden
i Stolbova 1617” (i ”Svio-Estonica”, s. å.).
Narvåez [narcoa’äb], Ramon Maria, hertig
av Valencia, spansk militär och statsman (1800
—68). Han utmärkte sig i striden mot karlisterna,
ledde revolten 1843 mot Espartero och var 1844
—1846 ministerpresident, stödd på moderados och
militärdespotism. N. var ytterligare sex ggr chef
för regeringen, bl. a. från juli 1866 till sin död,
april 1868, då hans reaktionära styrelse bidrog
att undergräva Isabella II :s tron.
Fästningen Ivangorod vid Narva. Se även bild 5 å pl. vid Estland.
Narval, zool., se Valar.
Na’rvik, stad vid Ofotfjorden i Nordland
fyl-ke, n. Norge; c:a 10,500 inv. N. ligger på
halvön mellan Ofotfjordens två inre grenar,
Rom-baksfjorden och Beisfjorden, och är ändpunkt
för Ofotbanan. Det har ett storslaget läge vid
foten av höga fjäll, som stupa rakt ned i
fjorden. N:s hamn är isfri hela året och är
utskepp-ningsplats för järnmalmen från Kierunavaara och
Luossavaara. Bredvid de gamla malmkajerna har
1950 en ny lastpir byggts färdig med
transportband från malmkrossen och plats för malmbåtar
på ömse sidor om piren. Bolaget kan lagra flera
mill. ton malm i N. Malmexporten har varit uppe
i 7,6 mill. ton per år. N. var under
Norge-invasio-nen 1940 skådeplats för dramatiska
krigshändelser. 9A besattes staden av tyska trupper, och de
norska pansarskeppen ”Norge” och ”Eidsvoll”
skötos i sank på fjorden. I maj—juni
återerövrades N. av britt., franska, polska och norska
trupper. 7/e uppgavs staden återigen i samband
med det allmänna inställandet av landstriderna i
Norge. N. led betydande skador, särsk. i de
centrala delarna, över Beisfjorden vid N. går nu
bro. — N. har svensk sjömanskyrka.
Narviksplanen, benämning på det projekt, som
under Norge-kriget på våren 1940 framfördes
från svensk sida, att svenska trupper skulle
besätta Narvik med område, medan landet n.
därom skulle kvarstå under den norska regeringen
och landet s. därom hållas av den tyska
ockupationsmakten. N. gillades av vissa norska
kretsar, och 3/e accepterade den norske
utrikesministern Koht planen. Den svenska hänvändelse, som
redan dessförinnan gjorts i Berlin, förblev
obesvarad, då situationen snabbt utvecklades så, att
de allierade måste utrymma Nordnorge.
Nas, avsättning av stelnad slagg vid
bläster-formorna el. på kallare delar av murverket i
schaktugnar och härdar för metall smältning.
Nasafjället, Nasafjäll, gränsfjäll mot
Norge, delvis inom Arjeplogs sn i Lappland, med
riksröse 227; 1,210 m högt. På svenska sidan,
ligger N:s bly-, zink- och silvergruva, som av
kronan bröts 1637—58, då den förstördes av
norska trupper. Driften återupptogs 1770, då
hytta och kyrka uppfördes vid Adolfsström i Laisäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
