Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Navasjin, 1. Sergej Gavrilovitj - Navasjin, 2. Michael Sergejevitj - Navel - Navelbråck - Navelinflammation - Navelkolik - Navelpunkt, cirkelpunkt - Navelsträng - Navelsvin - Naven - Naverlönn - Naverstad - Navigabel - Navigation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
N avel—N a vi gation
694
Kiev 1894, dir. för Timirjazevska statsinst. för
vetenskaplig naturforskning i Moskva från 1923.
N. ägnade sig särsk. åt de högre växternas
embryologi och blev bekant framför allt genom sin
upptäckt av dubbelbefruktning hos
angiosper-merna.
2) Michael Sergejevitj N., den föreg:s
son, växtcytolog och ärftlighetsforskare (f. 1896),
har utfört värdefulla genetisk-cytologiska
undersökningar särsk. hos släktet Crepis.
Navel, anat., se Navle.
Navelbråck, bråck i navel regionen, varvid en
tarmslinga, ett stycke tarmnät el. bägge, ibland
magsäckens främre vägg, tränger ut genom
navelhålet i bukväggen, dock betäckt av bukhinna och
hud. Hos späda barn botas det vanl. genom
tryckförband. Hos äldre förekommer n. mest
hos kvinnor, särskilt feta sådana, med genom
barnsbörd slappa bukväggar. Jfr Bråck.
Navelinflammation uppkommer hos nyfödda
vid infektion i navelsträngsstumpen el. navelsåret.
I lindrigare fall förblir n. begränsad och leder
på sin höjd till abscessbildning i bukväggen, men
i svårare sprider den sig genom bukväggen in
i kroppen och kan då leda till allmän
blodförgiftning.
Navelkolik kallas av ålder ett
sjukdomstillstånd hos barn upp till tolvårsåldern, kännetecknat
av häftiga knipsmärtor, vilka alltid lokaliseras
till naveltrakten. De uppstå framför allt hos
neurolabila el. uttröttade barn, framkallas
påfallande ofta av oro, vrede o. dyl. men uppträda
också som reaktion mot tvångsmatning el.
medi-cinering. Samtidigt med buksmärtorna uppträda
blekhet, kallsvettning och allmänt illamående. Då
organiska sjukdomar i buken kunna framkalla
liknande symtom, måste grundlig undersökning
äga rum.
Navelpunkt, cirkelpunkt, en sådan punkt
på en yta, där alla skärningar med ett plan
genom ytans normal ha samma krökningsradie.
Navelsträng (lat. funi’culus umbilicälis), det
blodkärl förande föreningsbandet mellan foster
och moder. Fullmogen är n. rund, vriden, 40—
60 cm lång, mjuk, elastisk och böjlig. Den
bildas av de spiralvridna navelkärlen och en
egen geléliknande substans (slemväv).
Navelkärlen äro tre, näml, två artärer, som från
fost-rets bäckenregion föra blod ur fosterkroppen
till moderkakan, samt en ven, som från
moderkakan leder blodet till fostret in i levern och i
nedre hålvenen. Vid förlossningen avskäres n.
ett litet stycke från barnets bukvägg efter
underbindning. Navelsträngsstumpen torkar in och
faller snart av, efterlämnande ett litet sår. Sedan
detta läkts, kvarstår för livet ett indraget ärr,
navlen. — Om frösträng (Juniculus) hos
fröämne se d. o.
Navelsvin, Tayassuinae (Dicotydidae),
under-fam. av svindjuren, utmärkas av satt
kroppsform, kort huvud och frånvaro av yttre
lättklö-var på bakfötterna. På bakre delen av ryggen
finnes en körtel, som avsöndrar en luktande
vätska. Till släktet Pecari (Dicotyles) hör n
a-v e 1 s v i n e t, pekarin el. halsbandspe-
Bisamsvin.
kar in, P. tajacu, som når en höjd av endast
35—40 cm och är övervägande svartbrun med
ett gulvitt band löpande framåt och nedåt från
skuldertrakten. Släktet Tayassu (Dicotyles)
omfattar endast en art, b i s a m- el. m y s k s v
i-net el. vitskäggspekarin, T. albirostris,
som är något större än föreg. och till färgen
gråsvart med en stor vit fläck på vardera
kinden. N. leva i flockar i alla skogiga delar av
Sydamerika. Huden nyttjas till säckar och
remmar, köttet är ätligt.
Naven, fyrplats n. v. om Kållandsö i Vänern.
Naverlönn, bot., se Lönnsläktet.
Naverstad, sn i Bohuslän, Bullarens hd, med
gräns mot Norge i n.; 277,79 km2, 2,026 inv.
(1953). 2,179 har åker. På Slottsberget vid
S. Bullaren lämningar av medeltidsborgen
Ols-borg, förstörd 1531, nu utgrävd. De äldsta
delarna av N:s kyrka äro från noo-talet.
Fager-hults kapell invigdes 1925. Ingår i N:s och Mo
pastorat, Göteborgs stift, Vikornes n. kontrakt.
Tillhör storkommunen Bullaren.
Navigäbel, segelbar, farbar med fartyg.
Navigation (av lat. nävis, fartyg), den
vetenskap, vars praktiska mål är att bestämma ett
fartygs el. flygplans väg från en ort till en
annan och att under färden bestämma positionen.
— Geografiskt el. terrester n.
omfattar bestämmandet av fartygets läge efter märken
i land el. i sjön, till vilka riktning uttages
(pejling), avstånd mätes m. m., och därpå grundad
bestickföring (jfr Bestick). Beräkningarna
stödja sig på den plana trigonometrien och den
matematiska geografien; vid navigeringen
användas sjökort, seglingsbeskrivningar, fyrlistor,
kompass, logg, lod och pej linstrument. —
Astronomisk n., som måste tagas i bruk, när man
är ur sikte av land, går ut på att genom
observationer på himlakroppar och beräkningar erhålla
ortlinjer, vilkas skärningspunkt är fartygets läge,
d. v. s. dess latitud och longitud, samt därjämte
kontroll av de nautiska instrumenten, framför allt
kompassen. Härvid användas för nautiskt ändamål
avsedda astronomiska instrument (sextant,
krono-meter etc.), nautiska tabeller och årsböcker samt
astronomiska årsböcker. — Under senare år
har den radiotekniska h. alltmer
utvecklats. Vid radiopejling bestämmes vågfrontens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
