Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenskiöld, 10. Erland - Nordenskiöld, 11. Bengt - Nordenskiölds hav - Nordenson, släkt - Nordenson, 1. Wilhelm - Nordenson, 2. Harald - Nordenson, Carl - Nordenstam, Allan - Nordenstreng, Rolf - Nordensvan, ätt - Nordensvan, 1. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Nordenskiölds hav—Nordensvan
40
och Brasilien 1913—14, Panama 1927. Dessa
färder har N. skildrat i populära arbeten, liksom
han offentliggjort de vetenskapliga resultaten i
ett stort antal avh. Med utgångspunkt från sina
egna forskningar utgav N. dessutom en serie
”Comparative ethnographical studies”, 1—9 (1919
—31; vol. 10 utgavs 1938 redigerad av H.
Was-sén), av stor vikt för vår kännedom om indiansk
kultur. N. får anses
som en av samtidens
ledande amerikanister
och var en erkänd
auktoritet betr, de
sydamerikanska indianernas kultur i
närvarande och förgången tid.
Under hans ledning
utvecklades den
etnografiska avd. vid
Göteborgs museum till ett
museum av stor
betydenhet med unika
och värdefulla saml.
Bland N:s skrifter
märkas ”Indianlif” (1910), ”Indianer och hvita”
(1911), ”De sydamerikanska indianernas
kulturhistoria” (1912), ”Urnengräber und mounds” (i
”Baessler-Archiv”, 1913), ”Forskningar och
äventyr i Sydamerika” (1915), ”Sydamerika.
Kampen om guld och silver 1498—1600” (1919),
”Indianerna på Panamanäset” (1928).
11) Bengt Gustafsson N., sonsons son till
N.4), militär (f. 1891 6/s), sjökadett 1906—08,
officer vid Svea livgarde 1912, kapten vid
Generalstaben 1928, major
där 1934 och vid
Flygvapnet 1935, överste
1937 och
generalmajor 1941. N. var chef
för Flygstaben 1936
—42, tillika chef för
Flygkrigshögsk. 1939
—41. Han blev 1942
generallöj tnant och
chef för flygvapnet.
N. utbildades till
flyg-spanare 1931 och
erhöll fältflygarutbild-ning 1934—36. Under
N:s ledning har
flyg
vapnet utvecklats till en betydelsefull faktor i
svensk neutralitetspolitik.
Nordenskiölds hav, del av Ishavet mellan
Sibiriens kust kring Lenas mynning och Nysibiriska
öarna.
Nordenson, släkt, urspr. från Nordanberg i
Lockne socken (Jämtland).
1) Johan Wilhelm N., ögonläkare (f. 1883
W2), fil. lic. 1908, fil. dr 1918, med. lic. 1911,
med. dr 1913, doc. i oftalmiatrik i Uppsala 1915
och i Stockholm 1916; t. f. prof, i samma ämne i
Uppsala 1922—27, sistn. år kallad till prof, i
Uppsala, 1931 till Stockholm, avgick 1948. N :s
vetenskapliga arbeten röra bl. a. ögats
brytnings-förhållanden och glaukom; han har konstruerat
en kamera för fotografering av ögonbottnen.
Därjämte har han utg. skrifter i socialmedicinska
frågor (sjukvårdsorganisation m. m.).
2) Harald N., den föreg:s bror, industriman
(f. 1886 10/s), fil. dr i Uppsala 1914, doc. i
fysikalisk kemi där 1914—19, teknisk chef vid
Liljeholmens stearinfabrik 1917 och verkst. dir. där
1929—50. N. är ordf, i styrelsen för Stockholms
superfosfat fabriks-ab., tillhör styrelsen för bl. a.
Sveriges industriförb., Sveriges kemiska
industii-kontor och Svenska handelsbanken samt var 1933
—38 ordf, i Dramatiska teaterns styrelse. Han
tillhörde 1938—53 F. K. (höger). Bland hans
skrifter märkes ”Einsteins relativitetsteori”
(1922); på hans 60-årsdag tillägnades honom
”H. N. En samling uppsatser” (1946).
Nordenson, Carl August, järnvägstjänsteman,
idrottsfrämjare (f. 1871 3/io). N. har framför allt
varit verksam inom Skidfrämjandet, som han var
med om att stifta (1892) och där han var
styrelseled. 1895—1942. N. var en av initiativtagarna
till skidbacksanläggningarna vid Fiskartorpet och
till Svenska skidmuseet, vars intendent han är
sedan 1950, samt deltog från 1925 länge som
an-ordnare av skolungdomens fjällfärder. Han var
v. president i Internationella skidkommissionen
1922—24, sekr. i Internationella skidförbundet
1924—26 samt led. av Fritidsutredningen 1937—
42. N. har redigerat Skid- och friluftsfrämjandets
årsb. ”På skidor” (1895—1907) samt 1924—50.
Nordenstam, Berndt Allan, ämbetsman (f.
1904 26/i2), avlade lantmätarexamen 1927, blev
jur. kand. 1932, assessor i hovrätten för Övre
Norrland 1940, hovrättsråd 1944—46. N. utförde
vissa utredningar i Justitiedep. 1926—46. Han
blev byråchef i Lantmäteristyrelsen 1946 och
ge-neraldir. och chef där 1948. 1952 blev han
konsultativt statsråd. N. har tills, m. A. Bexelius
och N. Aurén utg. ”Byggnadslagstiftningen”
(1948).
Nordenstreng, Rolf Harald, skriftställare (f.
1878 V2), fil. mag. i Helsingfors 1900, fil. lic. i
Uppsala 1905 på en avh. om finländsk svenska
på 1700-talet, fil. hedersdr där 1948; svensk
medborgare 1909. N. har dels i separata skrifter, dels
genom en omfattande verksamhet som föreläsare
och medarbetare i tidn. och tidskr. framlagt sin
syn på spec. nordisk forntid samt rasfrågor.
Bland hans arbeten märkas ”Vikingafärderna”
(1915, 2:a uppl. 1926), ”Europas människoraser
och folkslag” (1917, 3:e uppl. 1926),
”Nordlandens fornsagor” (3 bd, 1922—23), ”Finnarna som
ras, folk och kulturbärare” (1923) och
”Människoraserna och deras uppkomst” (1933).
Nordensvan, ätt, utgrenad från den finländska
släkten Alopæus, av vilken en medl. 1772
adlades N.
1) Carl Otto N., militär (1851—1924),
underlöjtnant i Andra livgardet 1868, major 1889,
överste 1896, chef för Värmlands reg. 1900,
generalmajor och avsked 1911. N. var chef för
Krigshögsk. 1892—1900. N. var en synnerligen
flitig militärförf. och utgav bl. a. ”Handbok föi
svenska härens befäl” (2 bd, 1879—80; tills, m.
W. E. Krusenstjerna), ”Värmlands reg:s
histo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
